Annorlunda placering av solcellerna – montera på fasaden, i trädgården eller pergola

Den svenska solenergibranschen upplevde i fjol ett nytt rekordår med drygt 55000 installerade nätanslutna solcellsanläggningar. Samtidigt brottades branschen med leveransproblem, stigande materialpriser och långa väntetider för kunder.

Hur ser då läget ut i år? Kan potentiella solcellskunder förvänta sig att få en anläggning levererad inom rimlig tid – och med en rimlig prislapp?

Vi ställer frågan till Tim Ljunggren, som är teknisk chef och rådgivare på solenergidistributören Senergia.

– Vi ser en tydlig återhämtning när det gäller tillgången i våra lager, åtminstone för de större varumärkena av solpaneler, växelriktare och batterier. Installatörerna har förvisso fortfarande en ”backlog” att beta av sen fjolåret. Men kunderna kan nog vänta sig rimligare leveranstider framöver, kring 6–8 veckor, med undantag från vissa nischprodukter som kan ta längre tid att få hem.

Prisnivån på solcellsinstallationer har ökat de senaste två åren. Enligt Tim Ljunggren finns tecken på att priserna är på väg ner, men inte i samma takt som tidigare år.

– Priserna varierar förstås beroende på vilken typ av anläggning man installerar, men om man tänker sig en konventionell villainstallation kan det nog hamna kring 15 000–17 000 kronor per installerad kilowatt. En anläggning kring 12 kW lär då kosta totalt drygt 200000 kronor.

Den nya generationen solceller

En positiv aspekt är att en ny solcellsanläggning sannolikt ger dig mer ”bang for the buck” och troligen också är snyggare än om du hade beställt den för några år sedan. Den allra vanligaste typen av solpaneler som monteras på villor idag är helsvarta paneler bestående av monokristallint kisel.

– Monokristallina paneler är helt dominerande på marknaden och har också högst effektivitet.

En vanlig panel i standardstorlek (1,7 x 1,1 m2) brukar ha en märkeffekt kring 400–420 watt och når en verkningsgrad uppåt 21 procent. För fem år sedan låg verkningsgraden kring 17–18 procent för en motsvarande panel.

– Tillverkarna laborerar hela tiden med olika sätt att både öka effektiviteten och förfina designen

Den nya generationens solpaneler är i regel uppdelade i så kallade halvceller, där kablarna sitter på midjan och inte, som tidigare, en bit upp på panelen. Denna lösning bidrar till att minska energiförlusterna från panelen.

En annan teknik som slagit igenom är PERC (passivated emitter rear cell), som med hjälp av en speciell struktur på solcellens baksida kan tillvarata mer solljus.

– Tillverkarna laborerar hela tiden med olika sätt att både öka effektiviteten och förfina designen. En ny teknologi inom kiselsolceller är HPBC (Hybrid Passivated Back Contact) som visat sig nå en verkningsgrad uppåt 25 procent.

– Det har lanserats nya paneler med den här tekniken som dessutom är estetiskt anpassade så att man till exempel inte ser några utvändiga busbars (metalltrådar mellan cellerna). Dessa paneler är helt mattsvarta, men det börjar också komma modeller i olika färger, som blått, grönt och terrakotta. De kan fungera som ett slags byggstenar för kreativa arkitekter och husbyggare.

Solceller som inte är svarta

Färgade solceller är fortfarande en nischprodukt, betonar Tim Ljunggren. En anledning är att de inte absorberar lika mycket solljus som svarta paneler och därför har något lägre prestanda. Men de också väsentligt dyrare, uppåt dubbla priset.

– I dagsläget finns det bara ett fåtal leverantörer i Sverige som erbjuder färgade solpaneler. Med tanke på prisnivån är det främst ett designval. Men det kan också vara relaterat till bygglovsregler, till exempel i K-märkta områden där kommunen ställer specifika krav på hur solcellerna får se ut.

Solceller i takpannor eller på fasaden

En annan nischprodukt är byggnadsintegrerade solceller som helt eller delvis ersätter ordinarie tak- eller fasadmaterial. Ett exempel kan vara tak med solcellspannor, vilket Byggahus.se tidigare skrivit några artiklar om:

Läs mer: Tak med integrerade solceller i Sverige
Läs mer: Takpannor med solceller hos Jörgen Strandberg

– Marknaden för byggnadsintegrerade solceller har blivit lite av en djungel med olika typer av system, varav vissa inte är så beprövade. Det gäller att veta vad man beställer och hitta en installatör vet hur det ska installeras. Installationen är dessutom mer komplicerad, eftersom solcellstaket måste uppfylla lika höga krav när det gäller tätskikt och brandklassning som en ordinarie takbeläggning. Eftersom det är en komplex installation ökar också risken att det kan uppstå fel som är svåra att upptäcka och åtgärda. Därför är det viktigt att försäkra sig noga om garantivillkor, support och service.

Eller fäll in solcellerna i takbeläggningen

Ett enklare alternativ till byggnadsintegrerade system är att man istället fäller in konventionella solpaneler i takbeläggningen.

– Man tar då helt enkelt bort en grupp takpannor och monterar inte panelerna så att de ligger i samma höjd som de omgivande takpannorna. Det är en betydligt billigare och smidigare installation, som också är lättare att underhålla och serva.

Solceller på marken

Om inte taket är den rätta platsen för solcellerna kan man överväga en markbaserad anläggning. Sådana system förknippar vi vanligen med storskaliga solcellsparker, men det går lika gärna att välja en mindre anläggning på tomten.

– Markbaserade system för enstaka hushåll efterfrågas alltmer och det finns några leverantörer i Sverige som satsat på just denna nisch. Det är oftast mest lämpligt om man bor på landet och har en större tomt, eller kanske en åker. Det kluriga är att hitta en bra placering eftersom panelerna stjäl markyta och även kan bli alltför iögonfallande. En möjlighet är att utnyttja en slänt eller sluttning på tomten, såvida solläget är rätt.

Läs mer: Niclas installerade solceller på marken

Solceller på garage, altantak eller pergola

Många använder även garage och ekonomibyggnader för att hämta solenergi. Har man ett äldre hus och beaktar byggnadsvård finns det skäl att lägga solpanelerna på en mindre värdefull byggnad. Men man kan också välja att sätta solcellerna på altantaket – eller varför inte på en pergola?

– Om pergolan är stabilt konstruerad kan det fungera utmärkt. Samtidigt måste installationen anpassas efter ändamålet. Pergolan fyller ju en skuggande funktion, men man vill inte ha det helt mörkt. Lösningen är att man väljer en panel som har ett visst ljusgenomsläpp, en så kallad glas-glaspanel. Den typen av panel kostar lite mer än en standardpanel, uppemot 20–30 procent högre pris.

– En annan sak att tänka på är kabeldragningen. Man vill ju inte att kablarna syns underifrån, så de behöver klamras fast längs ramen på ett snyggt sätt. En ytterligare aspekt är pergolans placering på tomten. Man får tänka på att det tillkommer extra kostnader för grävning och anslutning till elcentralen. Totalkostnaden för en sådan specialinstallation är svår att uppskatta generellt, då det är många parametrar som måste vägas in i kalkylen. Man får ta kontakt med en installatör kan räkna på det och som vågar ta sig an utmaningen.