Värme

Tak med integrerade solceller i Sverige

ShingEl, en byggnadsintegrerad solcellspanel med samma byggmått som Benders släta betongpanna Carisma.

ShingEl, en byggnadsintegrerad solcellspanel med samma byggmått som Benders släta betongpanna Carisma. Foto: Soltech Energy

Taksystem och takpannor med inbyggda solceller. Frammarschen för byggnadsintegrerad solel börjar nu även märkas på de svenska småhusen. Det här finns att köpa idag på den svenska marknaden för solceller integrerade i tak.

Blåskimrande kiselsolceller infogade i blanka aluminiumramar uppe på hustaken. Det är sådana solcellsanläggningar vi oftast ser – och som än så länge är det vanligaste och billigaste alternativet för husägare som vill producera egen solel.

På senare år har dock en del leverantörer börjat erbjuda alternativa lösningar för husägare som ställer krav på att solpanelerna ska se bra ut på byggnaden. Ett exempel är takintegrerade solcellssystem som helt eller delvis ersätter den traditionella taktäckningen.

–Tekniken med integrerade och byggnadsanpassade solceller är på gång i Sverige. Främst förekommer det på större byggnader i offentlig miljö, men det görs även installationer hos enskilda husägare, säger Johan Lindahl, talesperson för Svensk Solenergi.

Enligt Johan Lindahl kunde dock framfarten för integrerade solcellssystem gå snabbare.

– Problemet är att varje land har sina specifika regelverk kring byggnation och klimatskal, vilket innebär att det är svårt att få fram standardiserade produkter i stor skala på marknaden.

Företag som erbjuder solcellstak i Sverige

Ett svenskt företag som nischat sig på solceller integrerade i tak är Measol, som levererar det patenterade systemet Solitek Solrif. Systemet består av så kallade glas-glasmoduler med monokristallina kiselsolceller som laminerats mellan två skikt av härdat glas, likt en bilruta. Modulerna omges av svarta aluminiumramar och fästs ihop med gummilist för att ge ett mer diskret och enhetligt utseende på taket.

Solcellstak från Measol
Solcellstaket Solitek Solrif från Measol.

– De system vi hittills levererat har husägarna själva låtit montera, så installationsmässigt är det inga svårigheter alls. Man skruvar ihop systemet ovanpå bärläkten med krokar, enligt samma princip som en vanlig taktäckning med ventilerande luftspalt under, säger Mikael Bergbom, vd på Measol.

Kostnaden för systemet är ungefär 15 procent högre jämfört med konventionella paneler av samma kvalitet. Dock är produkt- och effektgarantin längre, 30 år jämfört med 25 år som brukar vara garantitid för vanliga paneler.

– Man får tänka på att det är en väsentlig skillnad att sätta upp en fristående solcellsanläggning jämfört med att lägga på en ny taktäckning med integrerade solceller. Det senare är aktuellt om man behöver byta ut sitt gamla tak eller bygga nytt, så rimligast är att jämföra kostnaden för ett takbyte, plus den besparing man gör på energiutgifterna, säger Mikael Bergbom.

Om du vill producera solel men föredrar utseendet hos traditionella takpannor finns det också alternativ. Byggahus har nyligen rapporterat om företaget Teslas solcellstakpannor som ska lanseras i USA. Det finns även en amerikansk konkurrent, Forward Labs, som lovat erbjuda en likvärdig, men ”billigare” variant. Vi har sökt båda företagen, men inte lyckats få uppgift om när produkterna väntas nå Sverige.

Fast man behöver inte vänta. Solcellspannor erbjuds redan idag av svenska leverantörer och enligt dessa är prisnivån jämförbar eller rentav lägre än för de amerikanska produkterna.

Solpannan
Solpannan från Nyedal Solenergi.

En av leverantörerna är Nyedal Solenergi, som håller på att lansera ”Solpannan” på bred front. Materialet till pannorna kommer från England, men byggs ihop i en fabrik i Halmstad.

– Vi har monterat solpannor på två villor hittills och räknar med att köra igång en serieproduktion av pannorna senare i höst, berättar Markus Svensson, vd på Nyedal Solenergi.

Enligt företaget har solpannan en effekt motsvarande 160 watt per kvadratmeter, vilket är likvärdigt med prestandan hos en konventionell solcellspanel.

– Pannorna är byggda så att de inte ska påverkas nämnvärt av temperaturskillnader, vilket brukar vara fallet med vanliga anläggningar som ger något sämre effekt vid hög temperatur.

Ett annat svenskt företag som satsat på nischen med solcellspannor är Soltech Energy. Företaget lanserade i höstas produkten ShingEl, en byggnadsintegrerad solcellspanel med samma byggmått som Benders släta betongpanna Carisma (se bild högst upp i artikeln. ShingEl-pannorna har bland annat installerats på ett parhus i den nybyggda stadsdelen Vallastaden i Linköping, i samarbete med Myresjöhus. Solcellsanläggningen på huset består av 170 solcellspannor med en total effekt på 6,4 kilowatt.

– Hela stadsdelen präglas av nya arkitektoniska lösningar med integrering av förnybar energi. Förutom husen med ShingEl har vi installerat semitransparenta solceller på fasader och fönster i en skola i området, berättar Stefan Ölander på Soltech Energy.

I stället för traditionella kiselsolceller arbetar företaget uteslutande med tunnfilmssolceller, som man anser är ett ”betydligt smäckrare och mer flexibelt material”.

– Tunnfilmssolceller av bra kvalitet ger nästan samma utbyte per installerad kilowatt som kiselsolceller. Fördelen med tunnfilmssolcellen är att den inte är så känslig för värme och även har en bra förmåga att tillvarata ljuset under dagar när det är molnigt och disigt, så kallat diffust ljus.

Soltech Energy var tidigt ute med att lansera ett solvärmesystem med takpannor i glas. Men numera har företaget lämnat tekniken med solvärme och istället inriktat sig helt på ”estetiskt tilltalande lösningar” för solel.

– Den estetiska faktorn kommer få en allt viktigare betydelse för privatpersoners vilja att investera i solel. För många husägare är det inte längre priset som är hindret, utan snarare utseendet på solcellsanläggningen. Man vill ha ett snyggt tak och då duger det inte med vanliga solcellspaneler, säger Stefan Ölander.

Fakta solceller

Kiselsolceller och tunnfilmssolceller är de idag vanligaste typerna av solceller på marknaden. Kristallina kiselsolceller har högst marknadsandel (80-90 procent) och ger även mest energi per ytenhet.
Den senaste generationens kristallina solcellsmoduler börjar nå en verkningsgrad på upp till 20 procent. Tunnfilmssolceller av bra kvalitet når idag en verkningsgrad över 15 procent.
Kiselsolcellerna kan antingen vara polykristallina eller monokristallina (enkristallina). Den förra varianten har en blå mosaikskimrande färg, medan den senare varianten har en jämn blå-svart färg.

Tunnfilmssolceller består av en tunn film som endast är några mikrometer tjock. Det möjliggör en mer flexibel användning, till exempel för byggnadsintegrering i fasader och fönster.
Det finns också så kallade färgsensiterade solceller (eng. dye-sensitized) som utnyttjar färgämnen i en elektrolyt och nanopartiklar av titanoxid, ofta kallade "Grätzelceller" (efter Michael Grätzel), liksom solceller som i huvudsak består av plast. Flera företag är på väg att tillverka Grätzelceller som kan bli speciellt intressanta vid byggnadsintegrering. Plastsolceller ligger inte så långt efter i utvecklingen.

Källor: Svensk Solenergi, Bengts villablogg mfl.

Läs mer

Mycket teknikfakta om solceller finns på solcellsexperten Bengt Stridhs villablogg
Nu tar Tesla beställningar på sitt solcellstak
Nytt solcellstak från Forward Labs 33% billigare än Teslas