Bostadsvalet 2026: Så vill partierna lösa Sveriges bostadsproblem

Den svenska bostadsmarknaden fungerar inte, det är samtliga riksdagspartier eniga om, liksom att de alla vill få fram fler bostäder. Det de är oense om är istället främst hur mycket staten ska styra samt vad och var man ska bygga.

8 partiers bostadspolitik - från A-Ö

Med hjälp av partiernas bostadspolitiska talespersoner och sakkunniga har vi kartlagt vart och ett av partiernas bostadspolitik. Här presenterar vi dem i demokratisk bokstavsordning:

Centerpartiets bostadspolitik

Kristdemokraternas bostadspolitik

Liberalernas bostadspolitik

Miljöpartiets bostadspolitik

Moderaternas bostadspolitik

Socialdemokraternas bostadspolitik

Sverigedemokraternas bostadspolitik

Vänsterpartiets bostadspolitik

Den svenska bostadsmarknaden - vad är problemet?

I grova drag består den svenska bostadsmarknaden av en hyresmarknad och en ägarmarknad. När du hyr en bostad ansvarar hyresvärden för den och hyran sätts normalt genom bruksvärdessystemet. 

Att ha ett förstahandskontrakt är tryggt, men i attraktiva storstadsområden kan kötiden vara lång. Andrahandsmarknaden är problematisk eftersom den ofta innebär kortare avtal, större osäkerhet och högre kostnader för hyresgästen. 

För den som äger sin villa, sitt radhus eller bostadsrättslägenhet är bostaden samtidigt både ett hem och en tillgång. Här kommer bolånemarknaden in. Köpet finansieras oftast med lån, vilket gör räntor, amorteringskrav och bolånetak viktiga. Kontantinsats, skatter och avgifter höjer tröskeln för den som vill in på ägarmarknaden, särskilt för unga utan stort sparkapital. För den som sparar till sin första bostad är det viktigt att det finns förmånliga sparformer.

Byggmarknaden dras med brist på byggbar mark samt höga kostnader för byggmaterial och arbetskraft. Högre krav på energieffektivitet har också bidragit till ökade byggkostnader för den som vill bygga hus. 

Och problemen varierar över landet. I storstäderna är det långa bostadsköer, många är trångbodda och bostadspriserna är höga.

I mindre kommuner kan byggkostnaden i stället överstiga bostadens marknadsvärde, även om tomtpriserna är låga här. Problemen blir ofta tydliga först när människor behöver flytta, separera eller byta till en större eller mindre bostad.

Hyresmarknaden, andrahandsmarknaden, ägarmarknaden, byggmarknaden och bolånemarknaden hänger ihop. Ändrar du på ena stället så påverkas resten. 

Hur får vi en fungerande marknad där det är lätt att flytta och byta bostad när familjesituationen ändras, man flyttar till studier eller ett nytt jobb? Hur gör vi så att alla har en egen bostad, tillräckligt stor och där man kan känna sig trygg?

Vad man är överens om och inte

Riksdagspartierna är i stort sett eniga om att:

• Sverige behöver snabbare planprocesser, 
• lägre byggkostnader och 
• fler vägar in på bostadsmarknaden. 

Men partierna skiljer sig åt i synen på varför byggandet är för lågt. 

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid färre regler, kortare överklaganden och mer byggbar mark. Strandskydd, riksintressen, kommunala särkrav och långsam bygglovshantering återkommer i deras förslag. SD lyfter dessutom det nationellt typgodkända "Sverigehuset", medan KD vill ha en normal tidsgräns på 18 månader för detaljplaner och maxtaxa för bygglov.

Läs mer: Boverket - typgodkända småhus kan få byggas utan bygglov

Socialdemokraterna vill också förenkla plan- och bygglagen, men kombinerar det med statliga byggstöd, förmånliga byggkrediter och en ny bostadsförsörjningslag. Miljöpartiet vill rikta statliga stöd till klimatsmarta hyresrätter, studentbostäder och bostäder för äldre. Vänsterpartiet går längst i kravet på offentligt ansvar med investeringsstöd, statliga topplån och ett statligt byggbolag.

Det man kanske är mest oeniga om av allt är marknadshyror, där Liberalerna vill ha fri hyressättning i nyproduktion och att läge, kvalitet och efterfrågan väga tyngre även i befintliga hyreslägenheter. Centerpartiet vill begränsa marknadshyrorna till nybyggda bostäder, medan Moderaterna vill utveckla ett system med trygghetshyror. 

Till vänster säger däremot Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet nej till marknadshyror. De vill värna bruksvärdessystemet och istället stärka hyresrätten och allmännyttan och motverka sk. renovräkningar. 

Samtidigt ser vi bostadssociala förslag över blockgränsen, där L vill införa behovsbostäder, KD vill reservera sociala bostäder efter behov och C vill utveckla en social bostadssektor. Flera partier vill också stärka bostadsbidraget, stoppa hemlöshet och hjälpa våldsutsatta till ett tryggt boende.

Söndagen den 30 augusti har vi bostadspolitisk debatt i forumet kl 20-22. Då kan du debattera med politikerna och få svar på alla dina frågor.