Ville ha tillbaka 295 000 kr för arbeten på sambons bostad

Det blir inga 295 643 kronor till den före detta sambo som lagt ut pengar på sin dåvarande partners bostad och sedan krävt tillbaka dessa när relationen tog slut. Högsta domstolen gör gällande att hovrättens dom står fast. I den går att läsa att bevisbördan för att betalningarna inte gjorts som gåva åligger mannen som stämt sin före detta sambo, alltså den man som betalat de nästan 300 000 kronorna för åtgärder på fastigheten.

Åtgärderna innefattar bland annat kostnader för en utbyggnad och installation av en kamin.

- Vid flera tillfällen från hösten 2012 fram till sommaren 2013 betalade OW fakturor ställda på MS uppgående till sammanlagt 255 643 kr. Det var fråga om installationer på fastigheten bestående av bl.a. utbyggnad av hus, en braskamin, en bod och målningsarbeten. OW betalade även i oktober 2012, i samband med att MS bytte bil, prisskillnaden på 40 000 kr mellan hennes inbytesbil och den nya bilen som kostade 70 000 kr, skriver högsta domstolen som sedan fastställer hovrättens domslut där mannen alltså inte får tillbaka några pengar utan istället ska betala kvinnans rättegångskostnader.

Fallet fick ett annat domslut i tingsrätten. Där resonerade man som så att det var kvinnan som hade bevisbördan på sig, och att hon skulle visa att hon fått reparations- och installationskostnaderna betalda som en gåva. Vilket hon inte kunde. Men både hovrätten och högsta domstolen gör alltså motsatt bedömning.

- Domstolen framhåller bland annat att sambolagen bygger på tanken att sambor ska kunna ordna sina ekonomiska mellanhavanden genom överenskommelser och att den sambo som tillskjuter belopp till den andras egendom har olika möjligheter att skydda sina ekonomiska intressen. En rätt till ersättning, utan stöd i en överenskommelse, skulle kunna leda till att det i samband med en separation uppstår oförutsedda skuldförhållanden, skriver högsta domstolen i ett pressmeddelande.