Värme

Filip Borgh lagrar energin från solcellerna i batterier

Många husägare som skaffat en solcellsanläggning vill gärna kunna lagra sin solel i batterier. De flesta anser dock att tekniken för energilagring fortfarande är för dyr. Ett undantag är Filip Borgh, som investerat i ett batterilager för att det ger ett ”mervärde för huset”.

Filip Borgh med sitt batteri

Filip Borgh med sitt batteri Foto: Lars Bärtås

Energilagring i batterier är ännu så länge en mer omtalad än använd lösning i svenska småhus. Ett skäl är att litiumjonbatterierna, som idag är den mest effektiva typen av batterilager, är så pass dyra att de flesta privatpersoner avvaktar med investeringen. Dessutom är utbudet av hemmabatterier fortfarande begränsat till ett fåtal märken. Till exempel har lanseringen av Teslas omskrivna hemmabatteri Powerwall ännu inte nått Sverige.

Några exempel på svenska företag som erbjuder batterisystem är Box of Energy, Ferroamp, Skånska Energi och solcellsföretaget Svea Solar. Enligt Erik Martinson, vd på Svea Solar, är det inte bara utbud och prisläge som får husägare att tveka om att installera ett batterilager i hemmet.

– Jag kan tänka mig att många upplever att energilagring är en oprövad och rätt komplex teknik, säger Erik Martinson. Det är lättare att förstå nyttan och funktionen med till exempel en solcellsanläggning som på ett enkelt sätt levererar el till hushållet. Fördelen med ett batterilager är att man kan lagra överskottsel från solceller, eller annan elproduktionsanläggning, och använda den lagrade elen när den behövs. På så vis kan man minska inköp av el när elpriset är högt, till exempel under morgnar och kvällar. Dessutom kan batterisystemet fungera som en backup vid strömavbrott och göra hushållet mer oberoende och ”självförsörjande” på egen el.

– Idag är det förvisso ganska lönsamt att istället sälja egenproducerad överskottsel via nätet och få skatteavdrag för det. Men det är inte alls säkert att det blir lika förmånligt i framtiden. Om elpriserna ökar och skattereduktionen försvinner kommer alternativet med energilagring bli mer ekonomiskt fördelaktigt, säger Erik Martinson.

övertygad om att batterier i hemmen kommer att få ett definitivt genombrott inom fem år

Per-Olof Egsten, affärsutvecklare på Skånska Energi, är övertygad om att batterier i hemmen kommer att få ett definitivt genombrott inom fem år. I samarbete med företaget Box of Energy har det skånska elbolaget börjat erbjuda installation av batterilager med begagnade elbilsbatterier – ett slags återvinningskoncept.

– Energilagring i hemmet går hand i hand med den snabba utvecklingen inom elbilsområdet. Biltillverkarna satsar mycket på att ta fram effektivare och billigare batterier och som en följd av detta kommer även marknaden för hemmabatterier att få en skjuts, säger Per-Olof Egsten.

Filip Borgh investerade i solcellsbatterier

En husägare som vågat ta steget och satsa på energilagring är Filip Borgh i Vallentuna. Han är pensionär och bor med sin fru i ett parhus, byggt 1967. Under många år har han gjort olika energiåtgärder i hemmet. 

– Bland annat har jag bytt värmesystem till bergvärme, tilläggsisolerat vinden och skaffat energisnål ledbelysning, berättar han.

För tre år sedan bestämde han sig för att installera en 6 kW solcellsanläggning på hustaket. 

– Jag har en utomhuspool som slukar ganska mycket el i uppvärmning, så det var det främsta skälet till att jag skaffade solceller. Men jag har också ett energi- och miljöintresse och tycker det är spännande att testa ny teknik.

Borgh-batteriet
Philip Borghs lagringsabatteri.

I fjol bestämde han sig för att bygga ut solcellsanläggningen med ytterligare tre paneler, till totalt 6,9 kW. När han hörde att leverantören även börjat erbjuda ”solcellsbatterier” tyckte han att det kunde vara ett bra komplement. Han bestämde sig för att investera i tre batterier som har en total lagringskapacitet på 6 kilowattimmar (kWh). Batterierna samkörs idag med den utbyggda solcellsanläggningen och fungerar som en lagringsenhet mellan husets elsystem och elnätet. 

– Med batterierna har jag möjlighet att använda solelen i hushållet även när solen inte skiner. Jag tycker att det är bra att vi kan använda den egna elen när vi har behov av den och under vissa tidpunkter blir det nog också billigare än att köpa in el från elbolaget.
Batterilagret på 6 kWh räcker dock inte särskilt långt om man räknar med att en normalvilla förbrukar cirka 50 kWh per dygn.

– Batterierna bör inte heller urladdas, vilket innebär att vi inte kan använda hela lagringskapaciteten på 6 kilowattimmar. Men det är möjligt att vi bygger ut systemet framöver.

Via leverantören ansökte Filip Borgh om investeringsbidrag för batterisystemet som kostade 85 000 kronor. Bidraget kan sökas av privatpersoner som vill kombinera egenproduktion av förnybar el med ett energilager. Filip Borgh beviljades bidrag med 50 000 kronor, vilket innebar att slutnotan hamnade på 35 000 kronor.

– Utan det stödet hade jag inte köpt batterierna, det hade blivit alltför dyrt, säger Filip. 

Det är svårt att via elräkningarna bedöma hur batterierna påverkar driftskostnaderna. Men enligt leverantörens uppskattning handlar det om en besparing på ”några hundralappar i månaden”. Även om elpriserna skulle öka räknar Filip Borgh med att det tar lång tid innan investeringen går ihop.

– Jag är 75 år, så det kommer inte ske under min livstid. Men jag tycker ändå det är värt pengarna, både för miljöns skull och för att det ger ett mervärde för huset och mitt boende, säger han.

Fakta/Bidrag för energilagring

Sedan november 2016 kan privatpersoner få bidrag för att installera system för lagring av egenproducerad förnybar elenergi i hemmet. Stödet fördelas av Energimyndigheten till landets länsstyrelser som handlägger inkomna ansökningar i respektive län.

Investeringsstödet uppgår till högst 60 procent av kostnaderna för lagringssystemet, dock högst 50 000 kronor. Stödet gäller installationer som genomförts tidigast i januari 2016 och som slutförts senast den 31 december 2019.

Mer information och ansökningsblankett finns hos Energimyndigheten.