Bekämpa parkslide effektivt – glyfosat vs andra metoder
Parkslide är en invasiv superväxt som är väldigt livskraftig. Den sprider sig snabbt och tränger undan inhemska arter. Folk testar alla möjliga metoder för att bli av med den, men vilka av metoderna är det egentligen som fungerar?
Byggahus.se har samlat fyra experter för att svara på just den frågan:
Dr Daniel Jones vid Swansea University, en av världens ledande forskare på området,
Peter Dalin, biolog och handläggare vid Naturvårdsverket,
Alexander Zimmerman på Invaterm AB som jobbar med att bekämpa växten med het vattenånga och
Biologen Jonas Örnborg på Okitech som jobbar med en ny metod från Holland.
Begreppsförklaring
Vi börjar med att reda ut några viktiga begrepp som används i filmen ovan.
Bekämpning innebär att kontrollera eller minska parkslidens tillväxt eller spridning, men inte nödvändigtvis att den utrotas helt. Fullständig utrotning är inte alltid målet.
Sanering är en mer omfattande process som syftar till att avlägsna eller neutralisera parkslide så att området blir säkert för t ex byggnation.
Herbicider är samma sak som ogräsbekämpningsmedel.
Japanese knotweed är parkslide på engelska.
Rhizom är en underjordisk stamdel hos fleråriga växter.
Varför är parkslide ett problem?
Parkslide sprider sig fort, man kan inte göra något med marken där parkslide växer. Du kan inte bygga ett växthus, attefallshus eller anlägga en rabatt, för den kommer att växa överallt om du inte tar bort den, dvs sanerar, förklarar Alexander Zimmerman.
Varför är den så svår att bli av med?
Parkslide är en växt som kan lagra väldigt mycket energi i form av kolhydrater i rötterna och den kan bilda ett väldigt kraftigt rotsystem.
– Om man har parkslide i sin trädgård och vill ta bort den och går dit och kapar ner den och tänker att, fine nu är den borta. Men så är det ju inte, för den har en massa näring och energi i rotsystemet, så den skjuter ju bara nya skott, säger Peter Dalin på Naturvårdsverket.
Hur sprider den sig?
För att den ska sprida sig utanför sitt ursprungsbestånd krävs det att vi flyttar jord och det är vi ganska duktiga på i vårt samhälle, när vi flyttar kontaminerade jordmassor, skottar snö och så vidare, säger Jonas Örnborg vid Okitech.
Dr Daniel Jones tillägger att hantering av parkslideavfall är en stor utmaning, särskilt i Sverige där det saknas regler för hur det ska deponeras:
– Du kan inte bara dumpa detta material var som helst eftersom det fortfarande är livskraftigt, varnar han, vilket gör att växten lätt sprids till nya platser om avfallet inte hanteras korrekt.
Vilka bekämpningsmetoder ska man INTE använda?
Enligt Daniel Jones får du absolut inte klippa parkslide på något sätt. Det är ofta bättre att låta parkslide stå orörd där den är, istället för att felbehandla den. Du sprider växten när du klipper den genom att stimulera rötterna att växa och sprida sig.
Felaktiga metoder kan också leda till kostsamma konsekvenser. Jones berättar om fall i Storbritannien där klippning eller flisning av parkslide spred växten och resulterade i saneringskostnader på miljontals kronor samt juridiska tvister när företag felaktigt påstått att de utrotat växten.
– Och använd absolut INTE någon annan herbicid än glyfosat, säger dr Jones.
– Salta, hälla på diesel, hälla kokhett vatten på dem - det finns så många metoder som det tipsas om som är helt värdelösa och bara förvärrar det, säger Alexander Zimmerman på Invaterm.
– Man kan försöka sig på att gräva bort de mindre bestånden själv, men tabbar man sig eller lägger jorden någon annanstans, då börjar det växa där.
Bästa bekämpningsmetoden
Dr Daniel Jones har utfört världens största fältstudie om parkslide. I hans hemland Storbritannien spenderar staten 250 miljoner pund (3,2 miljarder kr) varje år för bekämpning av växten, ofta med felaktiga metoder.
I sin fältstudie kom han fram till att glyfosat är den överlägset bästa herbiciden för att kontrollera (dock inte sanera) växten, och att den dessutom är hållbar jämfört med andra bekämpningsmetoder. Glyfosat ingår bland annat i världens mest använda ogräsmedel Roundup.
Men Jones förklarar också att glyfosat bara kontrollerar tillväxten ovan jord och inte dödar rhizomen under marken, vilket innebär att upprepade behandlingar över 3–7 år ofta krävs för att hålla parkslide under kontroll.
Här i Sverige är glyfosat begränsat till yrkesmässig användning och inte tillåtet för privatpersoner att använda utan att ha fått särskild dispens från kommunen.
Daniel Jones har testat flera ogräsmedel och inget av dem är så effektivt som glyfosat för att kontrollera växten.
Är inte glyfosat väldigt skadligt för miljön?
Många av de här metoderna använder väldigt mycket kol. Men när man jämför glyfosat med andra metoder så är den i själva verket miljömässigt hållbar.
Hur använder jag glyfosat på rätt sätt?
Glyfosat måste appliceras vid i slutet av växtsäsongen, augusti eller september, för att vara effektiv. Gör man det under våren når inte medlet ner till rötterna, även om bladen blir bruna.
Peter Dalin vid Naturvårdsverket förklarar att privatpersoner kan söka dispens hos kommunen för att använda glyfosat för att bekämpa parkslide, alternativt anlita någon som har utbildning för glyfosat. Det är nämligen förbjudet att använda glyfosat i privata trädgårdar.
– Vid sanering av parkslide för att kunna bygga på marken där det har stått räcker det inte med glyfosat, för det dödar inte rötterna. När rötterna måste avlägsnas rekommenderar jag att man anlitar proffs, säger Daniel.
Hur lång tid tar behandling med glyfosat?
– Bli inte frustrerad om det tar lång tid att bekämpa parkslide. Om vi pratar om kontroll och hantering, inte sanering, så talar vi om 3-7 år beroende på beståndets storlek, säger Daniel Jones
– Det är en lång process. Det här är svar som folk inte vill ha, säger Daniel och skrattar.
Det är därför det här är ett problem, för vi har använt metoder som inte fungerar i hopp om att det ska försvinna, men det funkar inte så.
Att koka rötterna
Alexander Zimmerman har en annan metod, som Daniel inte har testat. Han dödar rötterna genom att koka dem.
Han har en panna som producerar 500 kg ånga per timma som går ut i systemet. Där ute vid parksliden har han monterat ett rörsystem som går 2 meter ner i marken, som skickar ut ångan. De värmer upp hela den kontaminerade ytan till över 80 grader.
– Här växer det ett fåtal plantor i mitten och saneringen går en bit utanför området, förklarar Zimmerman.
Fördelen med att koka rötterna är enligt Alexander är att du kan bruka marken och bygga på den på en gång, för du behöver inte oroa dig för att det växer ut rotskott.
Vad kostar det att sanera parkslide med den här metoden?
– Om man har parkslide på tomten, låt säga 30 kvadratmeter och vill göra en total sanering, t ex när du vill bygga ett växthus eller attefallshus, då hamnar kostnaden på 70-80 000 kr.
Enligt Jonas Örnborg kan dock hetvattenmetoden vara problematisk på stenig mark och riskerar att skada nedgrävda ledningar, vilket begränsar dess användning i vissa områden.
Roots reset från Holland en ny lovande metod
Biologen Jonas Örnborg på Okitech testar en holländsk metod kallad Roots reset från det holländska bolaget Soilwise.
– Metoden går ut på att man tar bort alla delar ovan mark och bearbetar jorden ner till en halvmeter med olika fräsar. Sedan blandar de upp jorden med granulatet Roots reset som egentligen är ett gödningsmedel om jag ska fatta mig kort, berättar Jonas.
Gödningsmedlet gynnar mikrooganismer i marken, men i och med att vi även täcker området med en syretät film som ska ligga på sju månader under växtsäsongen, så tar syret slut ganska snabbt och det klarar inte parksliderötter av och egentligen inget annat heller, det mesta dör.
Örnborg påpekar att metoden kräver noggrann dukläggning utan hål och kan vara svår på stenig eller hårt packad mark, som vid gamla vägbyggen.
Vad kostar en behandling med Roots reset?
– Jag har inga exakta siffror, men jämfört med att gräva upp och frakta bort så är det väsentligt mycket billigare.
Sammanfattande råd till konsumenten
Har du ett litet bestånd parkslide på tomten som inte stör är det bästa att inte röra det.
Du får absolut inte klippa klippa parkslide på något sätt, det gör bara rotsystemet starkare och att det kommer fler nya skott.
Vill du bli av med ett litet bestånd kan du gräva upp det. Var noga med att få med alla rötter och jord, lägg allt i en försluten plastsäck och lämna på avfallscentralen.
Är det ett större bestånd du vill bli av med, ansök om dispens hos kommunen och behandla med glyfosat (Roundup) i augusti eller september. Behandlingen kommer att behöva upprepas 3-7 år, innan växten gett med sig.
Har du ett riktigt stort bestånd på tomten där du vill bygga på en gång, kan du behöva anlita ett företag för att göra en sanering.
Kommentarer
128