Renovera

Undvik sjukt hus

Lennart Olsson, Riksförbundet Mot Sjuka Hus

Lennart Olsson, Riksförbundet Mot Sjuka Hus

Sjuka hus. Vi har hört talas om det, men vad är det? Vad ska den som bygger eller köper hus tänka på? Vi talade med Lennart Olsson, skadekonsult och ordförande i Riksförbundet mot Sjuka Hus.

Begreppet sjuka hus handlar egentligen inte om att huset är sjukt, utan om att människor blir sjuka när de vistas i huset. För drygt 20 år sedan myntade WHO begreppet Sick Building Syndrome (SBS), sjuka-hus-syndromet. SBS yttrar sig bl a som torra slemhinnor, retningar i öron-näsa-hals, hudproblem, huvudvärk, urinvägsinfektioner, yrsel och andra allergiska symtom. Besvären uppstår i samband med att du vistas i byggnaden och försvinner när du lämnar den. Minst 20% av de som vistas i huset ska vara drabbade. Det behöver inte finnas mögel eller lukta konstigt i huset för att SBS ska uppträda.

Fukt kan alltså vara problemet, men behöver inte vara det.
– Nej, sjuka hus handlar inte bara om fukt och mögel, säger Lennart. Det största problemet idag är kemiska emissioner som uppkommer när det finns okunskap om materialens sätt att reagera med varandra. Var och en för sig är varken lim, plastmatta eller betong farliga.
Men om du t ex limmar en plastmatta mot betongen utvecklas kemikalier. Den alkaliska fukten i betong som inte torkat, påverkar lim och matta och ger upphov till kemiska emissioner som är hälsovådliga. Fukten blir ett problem när den påverkar material så att det blir kemiska emissioner.

En vanlig kemikalie som orsakar hälsoproblem är fenoler som finns i bl a lim, färg och konserveringsmedel. Fenoler efterliknar östrogen och skapar obalans i hormonsystemet om din kropp exponeras för det, i värsta fall med infertilitet som följd. Kroppens goda bakterier får dessutom problem att överleva påverkan från kemikalier och detta leder i sin tur till olika hälsoproblem.

Andra orsaker till att vi blir sjuka av husen är förändrade levnadsvanor och byggmetoder. T ex bygger vi numera på sämre, fuktig och låglänt mark. Vi har börjat använda källare som bostadsutrymme och duschar i större utsträckning än förr. Vi använder också nya material och konstruktioner som inte alltid är tillräckligt utprovade. Materialskikten vi använder är mer diffusionstäta och vi har en kraftigare värmeisolering och gör tätare byggnader, ibland med otillräcklig ventilation. Dessutom är också byggmetoderna snabbare, ibland utan skydd mot nederbörd eller tillräcklig tid för uttorkning.

Vad ska den som bygger hus tänka på?
– Det är ett stort problem att byggprocessen är så pass uppsnabbad idag, säger Lennart. T ex kan betong avge kemiska emissioner under härdningsprocessen, för nu blandar man kemikalier i betongen för att den ska härda snabbare, berättar Lennart.
– Det kan hända att plattan gjuts på onsdag och att väggarna byggs upp efter ett par dagar. Det här är för snabbt. Det farliga är när golvskiktet läggs på för tidigt, berättar Lennart vidare. Ytmaterialen på golvet ska inte läggas på förrän plattan torkat ut ordentligt, efter ett halvår. Risken är annars att fukten påverkar golvmaterial som t ex parkett. Golvtillverkarna har insett det här problemet och har utfärdat instruktioner om att man ska lägga plast under parkett. Men trots plasten finns det ställen som drar till sig fukt från en outtorkad platta, t ex syllar och andra ställen där plasten inte skyddar.
Därför ska man bygga med betong utan tillsatser som man låter härda i ca sex månader innan man bygger vidare på huset, säger Lennart. Betongen ska vattentillsättas under de första dagarna, fortsätter Lennart. Det är också så att de kemiska ångorna som utvecklas genom fukt och värme tar sig igenom alla material, eftersom ytterst få material är gastäta som t.ex. plåt och glas.

När det gäller torpargrund, bör den ha en höjd på minst 8 decimeter och dubbla lager plastfolie mot marken, menar Lennart. Grundmuren ska ha ventiler som inte ligger under markytan. Luftens rörelse ska enkelt kunna ske genom grunden.
Höjden på grunden ska göra att termiken i grunden kan fungera. Dåliga möjligheter för s.k. buffertszon, ger en mera koncentrerad fuktpåverkan på ett t ex träbjälklag, som är ytterst känsligt för mögeltillväxt. Även låga halter under lång tid påverkar mögeltillväxten. Under korta perioder där det finns möjlighet till utluftning, kan däremot inte mögeltillväxten ske.

Hur är det med golvvärme, minimerar det risken för fukt och mögelskador?
Golvvärme kan vara en fördel, men också en riskfaktor. Om du inte har tillräcklig isolering under golvvärmen, får du ett spill ner mot marken. Marken blir då uppvärmd och när du stänger av golvvärmen och det fortfarande är varmt under, tränger vattnet uppåt i ångfas. Då påverkas byggmaterialen. Tillväxten av mögel och svamp är alltid störst på gränsen mellan vått och torrt, som i det här fallet mellan mark, bjälklag och det invändiga ytmaterialet som kan vara plastmatta eller trägolv med stegljuddämpande material under. Stegljuddämpande material ska man se upp med. Använd inte heller material som innehåller organiskt material som lätt kan få påväxter.
– Ett exempel på sådant material är den grå lumppappen och korksmulepappen, som jag anser är en för stor risk att använda i dagens byggkonstruktioner, säger Lennart.

Om du redan bor i ett hus och misstänker att det finns något där som gör dig sjuk, ska du anlita en konsult som kan kontrollera. När Lennart får i uppdrag att kontrollera boendemiljön i ett hus, gör han först en okulärbesiktning. Han går då in och tittar på riskkonstruktioner som finns i huset. Kanske känner han på lukten i huset att något är fel. Det behöver dock inte lukta för att det ska vara ett problem av hälsokaraktär. Det är först när man ”grävt” sig in i en konstruktion som man kan känna lukten, berättar Lennart.
Faktorer som kan orsaka mögel och dålig lukt är t ex markfukt, läckage från vatten eller luft, byggfukt, dålig ventilation, fel i dränering, varma rör, kondens av inneluft och ytpåväxt av mögel och svamp.

– Jag hittar ofta fel i badrum, med svarta prickar mellan väggen och taket, säger Lennart. Det här problemet beror ofta på en dålig luftväxling. Har man fukt i källaren kan det bero på dräneringen eller på att fuktskyddet som sitter utvändigt på källarväggarna har blivit för gammalt.

Nästa steg för Lennart är att göra provtagningar. Då mäter han luftens innehåll på olika ämnen, eftersom man vet att vissa ämnen är en indikation på att något är fel och att det då finns t ex mögel eller svampar. Sedan gäller det att ta reda på exakt var problemet kommer ifrån. När han har hittat något misstänkt tar han ett materialprov. När han har fått svaret kan han bestämma saneringsåtgärd.

Lennart vill dock poängtera att ingen ska låta sig skrämmas av att äga ett hus. Det man måste förstå är att ett hus kräver underhåll och detta gäller alla hus.

– Du ska inte alltid lyssna på tillverkarens eller säljarens råd, eftersom han inte alltid känner till effekten av sin produkt i din miljö, säger Lennart. Ett exempel på dålig rådgivning är att använda plastfärg utomhus. Åtskilliga processer och andra klagomål har skett på grund av att plastfärgen är som ett färgat plastskynke som hänger där, men bakom är det uppruttet.
– Ett annat exempel är när det finns en produktbeskrivning som säger att produkten är snabbtorkande, t ex spackel. Du ska kunna lägga matta där efter sex timmar. Detta håller inte i praktiken. Underlagen är så olika, olika material suger åt sig olika mycket av den vattenmängd som finns i spacklet, etc, säger Lennart.
Var därför observant och tänk själv eller tillsammans med andra om olika riskfaktorer som kan uppstå. Bygg inte in risker i ditt hus. Tänk också på att byggmaterialen har en specifik livslängd. När denna löpt ut behöver de ses över och kanske förbättras.

– --

Lennart Olsson är byggnadsingenjör och arbetar sedan några år tillbaka som skadekonsult i företaget AirJon. I mitten av 90-talet startade han Riksförbundet mot Sjuka Hus, som verkar för en sund inomhusmiljö i bostäder. Idag har denna idéella förening ca 400 medlemmar. Lennart kan nås på info@airjon.se.