Myndigheterna maktlösa mot höjda nätavgifter

Trots skenande elpriser fortsätter elnätsavgifterna att höjas.

Elnätavgifternas utveckling enligt Nils Holgersson-rapporten 2022.

Elnätavgifternas utveckling enligt Nils Holgersson-rapporten 2022. Grafik: NH

Myndigheterna står maktlösa mot elnätsbolagens höjningar av nätavgifterna - något som varit ett aktuellt ämne i flera år nu. Det började med en dom som gjorde att Energimarknadsinspektionens reglering av höjningarna sattes ur spel. Därefter har elnätsbolagen gjort upprepade höjningar under åren.

Elnätspriset för ett genomsnittligt hus har sedan 2012 ökat med 28 procent medan konsumentprisindex bara ökat med 12 procent under samma period. Ser man till de senaste tio åren har nätavgiften ökat med 35 procent. 

– Det behövs bara en servettkalkyl för att se att elnätsbolagen har för höga intäkter, säger elmarknadsexpert Stefan Yard till Dagens Nyheter.

Problematiken ligger dels i att det inte finns någon fungerande reglering av höjningarna, dels att nätbolagen har monopol på sina lokala marknader. Men när höjningarna nu kommer samtidigt som hushållen har det så pass tufft med elräkningarna att regeringen får avsätta pengar för avlastning så är det många som höjer på ögonbrynen.

– Det ser ut som om storbolagen historiskt valt att ta ut vinster i stället för att underhålla och bygga ut elnäten, säger Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Både Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket ser höjningarna som oskäliga. Men intäktsmodellerna är komplicerade, och enligt Dagens Nyheter gör detta att elnätsbolagen kan få medvind i domstol vilket vidare gör att de kan ta ut högre intäkter från konsumenterna än vad myndigheterna anser skäligt.

EON motiverar höjningarna med att de har rätt att ta ut avgifter utifrån intäktsbehov samt att de har behov av avkastning till sina aktieägare. Energimarknadsinspektionen säger i sin tur att de inte har medel nog för att slåss mot elnätsbolagen i rätten. Således hamnar frågan på regeringens bord.