3 314 läst ·
107 svar
3k läst
107 svar
Vänstern vill pressa boräntorna med SBAB
Fast man måste ju också ha en annan bank för sina "vardagsbehov" så SBAB ersätter inte det. Därmed tror jag att det fungerar som avsett, dvs det blir en takeffekt för bostadslån. Om de vanliga bankerna blir för dyra flyttar man sin belåning till SBAB även om det innebär ett omak. I och med att det är ett omak att ha flera banker, om än litet, så tror jag inte att SBAB plockar russinen ur kakan på det sättet du menar. Jag personligen drar mig t.ex för att byta bank (från Handelsbanken) eftersom jag inte ser en tillräckligt stor vinst i det.Claes Sörmland skrev:
Frågan är ju om SBAB håller nere boräntorna totalt eller om banken bara försvårar för övriga aktörer i bolånesektorn.
T ex genom att plocka de billigaste (minst handläggning, d v s enkla schablonlika kunder som inte orkar byta bank) kunderna som är beredda att betala lite mer för sitt bolån för att slippa förhandla ränta emellanåt. I så fall leder ju det till att övriga bolånekunder får betala mer hos övriga banker för att de ska kunna upprätthålla lönsamhet.
Lite som argumentet som ofta framförs mot det fria skolvalet, att friskolorna plockar de enkla och billiga eleverna och den kommunala skolan lämnas med elever som kostar mer. Den kommunala skolan får betala för friskolorna på det sättet.
Finns det mer än marknadskritisk (socialistisk) tro bakom vurmen för statliga SBAB? Någon måste ju ha utvärderat denna verksamhet och dess marknadspåverkan genom åren. Ökar eller sänker den boräntorna på totalen? Eller har den ingen påverkan och är bara en liten ström av årliga medel in till statskassan?
Bäst är förstås att veta men jag ser inte riktigt hur man skulle göra en sådan utvärderning.
Detta är en intressant tanke. Jag tror iofs att affärsbanker tillför något, nämligen en riskanalys på hur mycket man ska få låna och vad räntan ska bli. I många fall blir den väldigt standardiserad men inte alltid. Jämför t.ex. de vanliga affärsbankerna med nischaktörerna som specialiserar sig på att låna ut till folk med betalningsanmärkningar. Inte riktigt samma ränta.Jellygoose skrev:
Jag är inte så positiv till den idén, det var just sådant tänk hos amerikanska politiker som gav oss finanskrisen 2008. Staten tryckte fram bostadslån till stora grupper i samhället som saknade både betalningsförmåga och en fastighet av tillräckligt långsiktigt värde för att stå som säkerhet. Ge det ett antal år att verka och lägg till det en aggressiv finansmarknad som paketerade om lånen och man välte världsekonomin.Jellygoose skrev:
Jag skulle vilja vända på steken och fråga mig om inte bolån i sin helhet kan ses som en funktion lämpad för staten och endast staten att tillhandahålla.
Privata banker tillför inget nämnvärt av värde i den sektorn, och den är på många sätt samhällskritisk.
Det är i princip bara en mellanhand mellan riksbanken och privatpersoner. 🤷♂️ SBAB borde vara mycket aggressivare i sin prissättning, bolånemarknaden är onödigt attraktiv för privata aktörer som håvar in extrema summor utan att skapa något värde.
Styrande politiker som försöker vara alla goda gåvors givare med sin trubbiga verktyg är en stor risk för samhället.
Nischbankerna med hög inlåningsränta är väl just de som sedan lånar ut pengarna till hög ränta till människor som har sämre betalningsförmåga/betalningsanmärkningar. Affären går ihop för att man har en rätt hög utlåningsränta som gör att man klarar att vissa helt enkelt inte kan betala tillbaka och ändå går med vinst.N Nalleman64 skrev:
N
Nalleman64
Medlem
· Östergötland
· 2 031 inlägg
Nalleman64
Medlem
- Östergötland
- 2 031 inlägg
Så kan det säkert vara. Det är en bra poäng.tommib skrev:
Nischbankerna med hög inlåningsränta är väl just de som sedan lånar ut pengarna till hög ränta till människor som har sämre betalningsförmåga/betalningsanmärkningar. Affären går ihop för att man har en rätt hög utlåningsränta som gör att man klarar att vissa helt enkelt inte kan betala tillbaka och ändå går med vinst.
SBAB erbjuder också sparkonto med dålig ränta.E Eby90 skrev:
Det är snarare tvärtom om vi tittar på SBAB där du inte får något lån ifall du är högrisk, medan du kanske kan få hos någon annan aktör.Claes Sörmland skrev:
Jag är inte så positiv till den idén, det var just sådant tänk hos amerikanska politiker som gav oss finanskrisen 2008. Staten tryckte fram bostadslån till stora grupper i samhället som saknade både betalningsförmåga och en fastighet av tillräckligt långsiktigt värde för att stå som säkerhet. Ge det ett antal år att verka och lägg till det en aggressiv finansmarknad som paketerade om lånen och man välte världsekonomin.
Styrande politiker som försöker vara alla goda gåvors givare med sin trubbiga verktyg är en stor risk för samhället.
Och att säga att 2008 kraschen skulle bero på att "staten" tryckte fram bolån en löjligt ensidig analys lol
Du får nog snarare se dem som en mellanhand mellan räntemarknaden och privatpersoner. Inga(?) banker erbjuder ju rörliga räntor, utan de är bundna på en eller fler månader, och för detta behöver det betalas en riskpremie.Jellygoose skrev:
Ja precis, det är olämpligt att ändra på.Jellygoose skrev:
Det var definitivt en viktig faktor, att förneka kräver en rejäl verklighetsförnekelse.Jellygoose skrev:
Nåja. Att kalla det för ren förlustaffär utan direkt kommersiellt värde är inte rättvisande.Claes Sörmland skrev:
Booli är 1) en reklamplats för SBAB. Hela Booli är SBAB-brandad och de lyfter SBAB på i princip varje skärm. 2) direkt leads-genererande där kunder går direkt från Booli till att bli kund hos SBAB, och 3) leverantörer av data SBAB använder i sin kreditprocess (värderingsunderlag, [finansiell] brf-information, etc).
Att de går med underskott är ju i mångt och mycket en rent intern historia. Det är ett helägt dotterbolag, så SBAB ger koncernbidrag till Booli. Men om man skulle vilja vända på det så skulle Booli kunna fakturera SBAB, säg 20 mille för tjänsterna ovan, och då skulle helt plötsligt Booli gå plus.
Sen kan man av ideologiska skäl tycka att staten inte ska äga den här typen av företag, men huruvida Booli som dotterbolag visar röda eller svarta siffror är inte ett superbra argument i det.
Du tänker att SBAB upprättar medvetet missvisande årsredovisningar? Jag tvivlar.Emil Öberg skrev:
Nåja. Att kalla det för ren förlustaffär utan direkt kommersiellt värde är inte rättvisande.
Booli är 1) en reklamplats för SBAB. Hela Booli är SBAB-brandad och de lyfter SBAB på i princip varje skärm. 2) direkt leads-genererande där kunder går direkt från Booli till att bli kund hos SBAB, och 3) leverantörer av data SBAB använder i sin kreditprocess (värderingsunderlag, [finansiell] brf-information, etc).
Att de går med underskott är ju i mångt och mycket en rent intern historia. Det är ett helägt dotterbolag, så SBAB ger koncernbidrag till Booli. Men om man skulle vilja vända på det så skulle Booli kunna fakturera SBAB, säg 20 mille för tjänsterna ovan, och då skulle helt plötsligt Booli gå plus.
Sen kan man av ideologiska skäl tycka att staten inte ska äga den här typen av företag, men huruvida Booli som dotterbolag visar röda eller svarta siffror är inte ett superbra argument i det.
Hålled med, men ingen förslår att det borde ändras heller.Claes Sörmland skrev:
Det är som sagt en löjligt ensidig och även simplistisk analys. Det var en väldigt stor mängd faktorer som tillsammans kulminerade i 2008 kraschen, att bara slänga ut "det var pga staten pushade bolån på högrisk kunder" är en så dålig analys att den förvillar mer än den förklarar. Du kan inte förklara 2008 kraschen i en mening.Claes Sörmland skrev:
Nej det menar jag inte. Och det är heller inte det årsredovisningarna visar. Varken i siffror eller text. De visar att en finansiell enhet (Booli) går med minus och en annan enhet (SBAB) går plus. De visar *inte* att värdet på det Booli levererar till moderbolag understiger (eller överstiger) värdet av koncernbidraget.Claes Sörmland skrev:
