Vad är det för siffra före COP 2 hur mycke värme för pengarna får man under COP 2?useless skrev:
1 krona ut tillbaka får du ...?
Hur många kilowatt får du vid -15, -20 & -30 tillbaka i värme mot vad du matar pumpen med?
Hur mycke elpatron och av fuktning krävs och hur mycke värme får du då för pengarna?
Friktionen i maskinen ger också värme?
Panasonic Utomhusdel PACi Standard NX R32 12KW.
Redigerat:
Siffra före? Så här ser COP ut vid några olika utetemperaturer för en Mitsubish Hero LN25, en av de vanligare värmepumparna i Sverige:K krister marcusson skrev:
Vid -25 får du 1,8 kWh värme för varje kWh kompressorn förbrukar. Avfrostningar ej medräknade.
Hej useless
Jag har bergvärme sedan 20 år, som jag är nöjd med och jag har beskrivit min anläggning för värme, varmvatten och frikyla i bland annat inlägg #12, #21, #28, #39, #55 och #57 här i tråden
Bergvärmepumpen har klarat husets behov av värme och varmvatten även en period med kallare än 30 minusgrader
Innan jag för ca 20 år sedan satte in min varvtalsstyrda bergvärme (utan elspets) och innan jag bytte fönster mätte jag husets värmebehov till ca 290W/grad temperaturskillnad inne/ute
Vid -25 innebär detta ett värmebehov på (18+25) X 0,29 = 12,5 kW
Vid 25 minusgrader klarar bergvärmepumpen av att leverera både värme och varmvatten med ca 5 kW elenergi i toppeffektbehov.
Det är bra med ett lågt effektbehov bland annat med tanke på inkoppling av andra laster och effektavgiften.
Hur stor luftvärmepump menar du jag kan sätta in, och klara värme och varmvatten och sedan kyla mitt hus som alternativ till den 20 år gamla bergvärmepumpen?
Vilket (topp) effektbehov beräknar du då för både värme och varmvatten?
Redigerat:
Jag har väl aldrig föreslagit någonstans i tråden att man ska sätta in en luftvärmepump som primär värmekälla? Jag svarade på påståendet att verkningsgraden var 1 vid -15 grader.M Martin Lundmark skrev:
TS fråga handlade både om värme och kyla. En luftvärmepump är ett billigt och bra sätt att kyla huset. Men eftersom TS tänkt installera bergvärme så tycker i alla fall jag att frikyla är en bättre investering i längden.
Hej
Då är vi överens
Vi har vid förändrad uppvärmning och varmvattenproduktion i våra bostäder missat skillnaden i egenskaper hos olika typer av värmepumpar och långsiktigheten i investeringarna
Det är först nu när vi minskat årselbehovet i våra bostäder som frågeställningen om det kvarvarande toppeffektbehovet som är besvärligt för elnäten men även för elgenereringen kommit fram
Som elanvändare måste vi förstå att kortsiktigt tänkande och agerande kostar mer för oss alla på sikt
Att lösa uppvärmningsbehovet, varmvattenbehovet och kylbehovet som tre separata frågor är rimligen inte kostnadseffektivt och långsiktigt
HejO Opus skrev:
En bra och intressant fråga som man naturligtvis bör mäta och studera
Så länge man inte försöker att ta ut för mycket kyla är inte frikyla begränsande
Kylperioden är uppskattningsvis 3- 4 månader och perioden som man behöver värme uppskattningsvis det dubbla
Den kyleffekt jag behöver från borrhålen mäter jag till ca 1,5 kW och kylningen går då i perioder om/off så medelvärdet är lägre
Den värmeeffekt som jag under värmeperioden tar upp ur borrhålet är flera gånger dessa 1,5 kW som behövs under kylperioden
Sammantaget så är skillnaden i energi som kyler hålet mångdubbelt mer än det som värmer hålet
Det vatten som tas upp ur hålet och matas till konvektorn, mäter jag till ca 9 grader när kylningen pågått ett tag, och jag har ännu inte sett att denna temperatur ändras nämnvärt
Sammantaget så ser jag att med så stora skillnader i energi mellan att värma och kyla huset det osannolikt att jag får för hög temperatur i borrhålets vatten
Under sommarperioden med ca tre månader med enbart behov av varmvatten så innebär den högre vattentemperaturen en högre verkningsgrad vid bergvärmepumpens varmvattenproduktion
Redigerat:
