F
M Martin Lundmark skrev:
Hej
Det jag beskrev var att innom kundgruppen villa så behandlades man lika vid anslutning

Men nu uppstår ett bekymmer om man där i den redan existerande gruppen vill vända effektriktningen i ett elnät bara avsett för en effektriktning

Det blir i princip en ny kundkategori som dessutom kan bli mycket kostsam att hantera om många gör samma sak och börjar vända effektriktning

Desto fler som vill vända effekten desto svårare blir det att hantera och kostnaden som skall betalas ökar
Hur skall det fördelas?
Ska de som inte matar in effekt vara med och dela på kostnaden?
Men du begriper att de som har anslutit sig som mikroproducenter och tagit den investeringen, givet de villkoren inte kan hamna i samma kategori som nya som vill ansluta sig? Det blir då under andra regler. Det går inte att konstant ändra spelplanen utan den ändringen får nya solcellsinvesterare ta.

Det är ju inte direkt så att jag som fick 15% i investeringsstöd för min solcellsinstallation får 15% till för att reglerna ett år senare ändrades till 30%.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
F fsn skrev:
Men du begriper att de som har anslutit sig som mikroproducenter och tagit den investeringen, givet de villkoren inte kan hamna i samma kategori som nya som vill ansluta sig? Det blir då under andra regler. Det går inte att konstant ändra spelplanen utan den ändringen får nya solcellsinvesterare ta.

Det är ju inte direkt så att jag som fick 15% i investeringsstöd för min solcellsinstallation får 15% till för att reglerna ett år senare ändrades till 30%.
Hej
Rimligen var det ett misstag att ta politiska beslut om solceller på villatak som inte stod i samklang med hur elnäten är uppbyggda

Elnäten är ett monopol med sin speciella lagstiftning det går inte att göra hur som helst

De som klev in som mikroproducenter, på det redan byggda nätet för bara en effektriktning, tog en kostnad men fick även intäkter

Nu är utvecklingen så att elnätskostnaden för att mata in effekt ökar hur skall dessa kostnader fördelas?

Skall även de som inte drar nytta av inmatningen utan snarare får nackdelar tex med spänningens variation även betala?

Vi får se hur det utvecklas men det är inte enkelt att rätta till det som gjordes utan att några bli missnöjda och att samtidigt kunna hålla nere kostnaderna

Normalt betalar den som matar in effekt i elnätet avgifter för detta
 
Redigerat:
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Jag skulle kunna tänka mig att betala fastpris 70 öre året runt om det skulle göra att kärnkraften fanns tillgänglig som den gjort historiskt.

På sommaren konsumerar jag ändå knappt något men på vintern är det annorlunda.

2021-2022 fick jag elstöd med 79 öre fast jag har ett *dyrt* 3års fastprisavtal hos Eon på 65 öre.
Sett i backspegeln skulle jag tecknat typ tioårsavtal😉
 
F
D Dilato skrev:
Jag skulle kunna tänka mig att betala fastpris 70 öre året runt om det skulle göra att kärnkraften fanns tillgänglig som den gjort historiskt.

På sommaren konsumerar jag ändå knappt något men på vintern är det annorlunda.

2021-2022 fick jag elstöd med 79 öre fast jag har ett *dyrt* 3års fastprisavtal hos Eon på 65 öre.
Sett i backspegeln skulle jag tecknat typ tioårsavtal😉
Jag är också beredd att acceptera det faktum att stabil, icke väderberoende baskraft får kosta lite mer. Första steget för att det skall hända är väl att få ut MP ur riksdagen.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Har inte läst alla inlägg men tillåter mug 2 kommentarer.
1.
Är unte 253 volt maximalt tillåtna spänning vid mätaren/överlämningspunkten?
I aktuell anäggning misstänker jag att spänningsfallet inom anläggningen borde ta ner spänningen vid uttaget/belastningen som diskuteras.
2.
Kan en transformator som matas med trefas 400V och endast levererar enfas 230 volt fungera?
 
F
H Hassel1949 skrev:
Har inte läst alla inlägg men tillåter mug 2 kommentarer.
1.
Är unte 253 volt maximalt tillåtna spänning vid mätaren/överlämningspunkten?
I aktuell anäggning misstänker jag att spänningsfallet inom anläggningen borde ta ner spänningen vid uttaget/belastningen som diskuteras.
2.
Kan en transformator som matas med trefas 400V och endast levererar enfas 230 volt fungera?
Tips…. Skumma igenom lite.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
H Hassel1949 skrev:
Har inte läst alla inlägg men tillåter mug 2 kommentarer.
1.
Är unte 253 volt maximalt tillåtna spänning vid mätaren/överlämningspunkten?
I aktuell anäggning misstänker jag att spänningsfallet inom anläggningen borde ta ner spänningen vid uttaget/belastningen som diskuteras.
2.
Kan en transformator som matas med trefas 400V och endast levererar enfas 230 volt fungera?
En transformator har inte fast utspänning 230V, den omvandlar en in-spänning med en faktor. Så om in-spänningen är 10% över så kommer utspänningen också vara 10% över.

Exempel 400V in - faktor x0.575 i trafon - 230V ut.
440V in - x0.575 - 253V ut
 
  • Gilla
avh67f
  • Laddar…
F
B bhus2021 skrev:
En transformator har inte fast utspänning 230V, den omvandlar en in-spänning med en faktor. Så om in-spänningen är 10% över så kommer utspänningen också vara 10% över.

Exempel 400V in - faktor x0.575 i trafon - 230V ut.
440V in - x0.575 - 253V ut
Absolut. Men även… en scott trafo är ju i första hand för fasutjämning eller? Och det blir ju både dumt och onödigt då man redan har tre st 1-fas och vill ha så låg spänning aom möjligt. Då väljer man det svagaste fasen.
 
B bhus2021 skrev:
En transformator har inte fast utspänning 230V, den omvandlar en in-spänning med en faktor. Så om in-spänningen är 10% över så kommer utspänningen också vara 10% över.

Exempel 400V in - faktor x0.575 i trafon - 230V ut.
440V in - x0.575 - 253V ut
Jo jag förstår att en trafo inte reglerar men problemet beskrevs som varierande spänning på enfasuttag -orsakad av varierande fas-belastningar i nätet - Då undrar jag om en trefasigt matad D/Y- kopplad trafo, som levererar 3-fas 133/230 kan ge en jämnare utspänning på 230 volt uttaget mellan 2 faser.
Mitt resonemang kring spänningsgodhetsnormens maxspänning 253 Volt kräver kanske förklaring.
I normen räknar man med max tillåtet 3% spänningsfall fram till uttag i en anläggning. Den omdiskuterade anläggningen tycks vara klent dimensionerad så spänningsfallet kan nog vara mer än 3%. Då kan en D/Y kopplad trafo kanske jämna ut mellan faserna.
 
F
H Hassel1949 skrev:
Jo jag förstår att en trafo inte reglerar men problemet beskrevs som varierande spänning på enfasuttag -orsakad av varierande fas-belastningar i nätet - Då undrar jag om en trefasigt matad D/Y- kopplad trafo, som levererar 3-fas 133/230 kan ge en jämnare utspänning på 230 volt uttaget mellan 2 faser.
Mitt resonemang kring spänningsgodhetsnormens maxspänning 253 Volt kräver kanske förklaring.
I normen räknar man med max tillåtet 3% spänningsfall fram till uttag i en anläggning. Den omdiskuterade anläggningen tycks vara klent dimensionerad så spänningsfallet kan nog vara mer än 3%. Då kan en D/Y kopplad trafo kanske jämna ut mellan faserna.
Vad är definitionen av anläggning när du snackar om 3% spänningsfall.
 
F fsn skrev:
Vad är definitionen av anläggning när du snackar om 3% spänningsfall.
Det är ju ett mycket förvirrat inlägg med udda trafo och uttag mellan faser men vi får väl anta att siffran utgår från mätarplatsen via centralen och ut till förbrukaren i gruppledningen. Det ansluter i stort till de "tumregler" normerna ger.
 
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.