Jag tror Gaia har en poäng. Jag har tittat på innehållsförteckningen för olika såpor som kallas ”överfettade”. Ingenstans har jag hittat info om hur mycket fett som finns kvar efter förtvålning! Om det oförtvålade fettet är den verksamma beståndsdelen, varför lyfter inte tillverkarna fram mängden i sina produkter? Kanske för att den är försumbart liten? Kanske det i själva verket är Ph-värdet som är det verksamma mot påväxt? Och den lilla mängden oförtvålat fett gör att det dröjer lite innan såpan regnat bort?Zoolook skrev:
Finns det kalium-lut kvar och pH över 10 så finns det knappt någon fri fettsyra kvar i såpan, däremot kan växtoljor och animaliska oljor innehålla steroler (dit tex. kolsteorol tillhör) som icke förtvålningbar olja, det är möjligtvis dessa som man kan rädda begreppet 'överfettade såpan' med - dock bara i mycket små mängder (< 1%) med icke förtvålningsbar olja i den ingående oljan man kokar såpa på.
Däremot som såpan löst i vatten så simmar kaliumjonen iväg och kan neutraliseras med annat (som tex. koldioxid ur luft med tiden som bildar kolsyra och sedan karbonat eller vätekarbonat-jon) och fettsyran samlar sig i små kulor (miceller), vilket är det som gör att såpan när det är tillräckligt utspädd gör såpvattnet mjölkig.
Detta kan man kolla själv genom att surgöra en rätt koncentrerad lösning med såpa (som inte har blivit grumlig av utspädning) - att blanda i tex. lite löst i vatten citronsyra så blir lösningen snabbt grumlig av att bara pH sjunker en bit.
Så min teori är att en såpskurad trall så kommer den insugna såpan i träfibrerna inom ganska kort tid bli fri fettsyra som sugs och blandar sig in med fibrerna enlig kemins 'lika löser lika' dvs. den hydrofoba grenen i fettsyran söker till sig ämnen som är så lika den som möjligt som redan existerande fettsyror i träet, cellulosa framför vatten etc. - dels av att kolsyran karboniserar kaliumet till att i sista fasen bli en vätekarbonat och dels att det tvättas ur av regn över året och försvinner medans fettsyrorna blir kvar.
Såg i tråden att någon blandade i citronsyra avsiktligt och med detta resulterande pH sänkning har man omvandlat såpalösningen till en emulsion av till stor del fri icke disocierad fettsyra (och häller man i för mycket syra så kollapsar det när de sista disocierade fettsyran som fungerar som emulgeringsmedel förvinner och fettsyran börja flyta upp till ytan som fettdroppar) och egentligen är det bara att man forcerar omvandligen från disocierad fettsyra som en fettsalt till kalium vid hög pH, till en till stor del icke disocierad fettsyran när kaliumet är omvandlad till vätekarbonat (eller blivit citrussalt) och löst koldioxid i regnvattnet fått ned pH i trallträet.
Med andra ord i slutändan samma resultat oavsett väg man applicerar såpan på trallen och eftersom det blir fri icke disocierad fettsyra till stor del i slutet i alla fallen, så kan man undra vad 'överfettning' ger för nytta om det dessutom är bara i delar av procent av såpablandningen.
---
Talloljan som används i det mesta av volymsåpan är en raffinerad olja av rå-såpan som kokas ur träet i pappersbruken, som saknar både hartssyror och steorol-oljor och är 'renare' produkt än tex. såpa som kokas på lin, rapsolja eller soljaolja mfl. växtoljor.
Men samtidigt är talloljan något som är närmast orginal-olja i fibrerna i trallvirket, och frågan är om det skulle vara ännu bättre med den råa såpan från pappersbruken som inkluderar hartsoljorna och steorolerna?
Problemet är att denna råa 'såpa' från pappersbruken är inget som marknadförs som produkter eftersom denna innehåller marknadsmässigt värdefulla ämnen, som olika hartser vilket nogsamt raffineras ur tall-råoljan vilket används på väldigt många olika håll inom industrin, medicin och kosmetika.
Däremot som såpan löst i vatten så simmar kaliumjonen iväg och kan neutraliseras med annat (som tex. koldioxid ur luft med tiden som bildar kolsyra och sedan karbonat eller vätekarbonat-jon) och fettsyran samlar sig i små kulor (miceller), vilket är det som gör att såpan när det är tillräckligt utspädd gör såpvattnet mjölkig.
Detta kan man kolla själv genom att surgöra en rätt koncentrerad lösning med såpa (som inte har blivit grumlig av utspädning) - att blanda i tex. lite löst i vatten citronsyra så blir lösningen snabbt grumlig av att bara pH sjunker en bit.
Så min teori är att en såpskurad trall så kommer den insugna såpan i träfibrerna inom ganska kort tid bli fri fettsyra som sugs och blandar sig in med fibrerna enlig kemins 'lika löser lika' dvs. den hydrofoba grenen i fettsyran söker till sig ämnen som är så lika den som möjligt som redan existerande fettsyror i träet, cellulosa framför vatten etc. - dels av att kolsyran karboniserar kaliumet till att i sista fasen bli en vätekarbonat och dels att det tvättas ur av regn över året och försvinner medans fettsyrorna blir kvar.
Såg i tråden att någon blandade i citronsyra avsiktligt och med detta resulterande pH sänkning har man omvandlat såpalösningen till en emulsion av till stor del fri icke disocierad fettsyra (och häller man i för mycket syra så kollapsar det när de sista disocierade fettsyran som fungerar som emulgeringsmedel förvinner och fettsyran börja flyta upp till ytan som fettdroppar) och egentligen är det bara att man forcerar omvandligen från disocierad fettsyra som en fettsalt till kalium vid hög pH, till en till stor del icke disocierad fettsyran när kaliumet är omvandlad till vätekarbonat (eller blivit citrussalt) och löst koldioxid i regnvattnet fått ned pH i trallträet.
Med andra ord i slutändan samma resultat oavsett väg man applicerar såpan på trallen och eftersom det blir fri icke disocierad fettsyra till stor del i slutet i alla fallen, så kan man undra vad 'överfettning' ger för nytta om det dessutom är bara i delar av procent av såpablandningen.
---
Talloljan som används i det mesta av volymsåpan är en raffinerad olja av rå-såpan som kokas ur träet i pappersbruken, som saknar både hartssyror och steorol-oljor och är 'renare' produkt än tex. såpa som kokas på lin, rapsolja eller soljaolja mfl. växtoljor.
Men samtidigt är talloljan något som är närmast orginal-olja i fibrerna i trallvirket, och frågan är om det skulle vara ännu bättre med den råa såpan från pappersbruken som inkluderar hartsoljorna och steorolerna?
Problemet är att denna råa 'såpa' från pappersbruken är inget som marknadförs som produkter eftersom denna innehåller marknadsmässigt värdefulla ämnen, som olika hartser vilket nogsamt raffineras ur tall-råoljan vilket används på väldigt många olika håll inom industrin, medicin och kosmetika.
Tack för en utömmande förklaring!X xxargs skrev:
Kan man därmed dra slutsatsen att det inte finns något fog för det påstående jag ofta sett i forumsammanhang att vanlig tallsåpa torkar ut trä?
Det fungerar inte, rent kemiskt. Bikarbonat (bas) och ättika (syra) neutraliserar varandra och blir, i rätt proportioner, neutralt. Man får bubblor av koldioxid, och natriumacetat i vattenlösning. Men när man blandar dem bubblar det ordentligt, särskilt ihop med kokande vatten, och ger då intrycket av stor effekt. Om man häller dessa tre i köksvasken så ser det väldigt imponerande ut, men det är det heta vattnet som gör jobbet i detta fall.Sommartorparn skrev:
Baser (bikarbonat t.ex.) funkar mot fett, ättika (syror) funkar mot kalkfläckar.
