Men glyfosat är mycket farligare, eller hur …?X xxargs skrev:
Du får titta på glysfosfats MSDS i hur den tex. påverkar vattenräkor och fiskar...P pmd skrev:
man kan inte sätta likhetstecken på ett miljöfarligt ämne att det är automatiskt lika giftigt för ett annat miljöfarligt ämne. Allt måste bedömas individuellt. Bakterier, svampar och växtriket är annars berömd för att ägna sig åt giftkrig för att själv skaffa sig fördelar genom egen högre tolerans för de toxiner de skapar själva och hoppas att konkurrenterna är svagare för.
läste för inte så länge sedan då en forskare började vattna en bit odlingsjord med druvsocker i lagom dos och sedan mätte på dessa i avseende miljögifter och tex. halten av PCB och andra klorerade miljögifter ökade mångdubbla gånger och denne kom fram till efter olika kontrolltester att det kan inte komma från någon annan källa än att bakterier eller olika svampar har skapat det för att skaffa sig fördelar i konkurrensen med andra bakterier/svampar om sockret...
---
Ett ämne som har jätteolika påverkan beroende på målet är tex. pyretium-giftet från blomhuvudena av jätteprästkragen som är så ogiftig för oss människor/däggdjur att det ligger på acetylsalicylsyra-nivå (tex. magnesyl och andra huvudvärkstabletter) medans för insekter och vattenkräftor är typ 10000 - 100000 ggr mer giftigt för att det påverkar nerver i en insektshjärna på ett specifikt sätt (ursprungliga målet är larver som försöker käka upp fröna i blomhuvudet - med giften blir förvirrad och missar målet och rentav dör...) kokain i koka-busken, opium i vallmon, koffeinet i kaffet är också kemkrig mot insekter för att det skall käkas mindre på växten och öka dess överlevnad.
Vår lever är en stor avgiftningsanläggning och ju mer växtberikat kosten består av (sett art-mässigt) - ju större lever - rena växtätare har betydligt mer lever per kg kroppsvikt än vi och köttätare har betydligt mindre lever per kg kroppsvikt än 'vi' människor som klassas som allätare (precis som grisen).H hapazard skrev:
Dessutom har vi 'uppfunnit' att behandla olika växtgrödor (koka, steka, grilla, använda svampar/mögel (för fermentering), att mala) för att göra annars oätlig och giftiga växter till något som ger oss näring och den vägen gett betydligt större repertoar och tillgång av olika födoämnen att leva på som vi inte skulle kunna leva på om det inte utnyttjades.
Många bönsorter är mer eller mindre giftiga att äta i större mängder om man inte kokar dessa först tex.
Har märk att linoljesåpa blivit mer populärt och finns nu på t ex byggmax.
Jupp, riktigt bra för jag vill minnas att gysingesåpan jag beställde var betydligt dyrare.davveno1 skrev:
Jag köpte gysingeolja i paket med en femlitersdunk och en halvliters pumpflaska för 575 kr för fem år sen.
Nu kostar samma paket 610 kr, enligt gysinge.com.
Fem liter (utan extra pumpflaska) kostar 555 kr.
Jula och Byggmax tar 299 kr för 3 liter, så det är en liten aning billigare. Frakt tillkommer förstås i samtliga fall, om man inte vill hämta själv.
Nu kostar samma paket 610 kr, enligt gysinge.com.
Fem liter (utan extra pumpflaska) kostar 555 kr.
Jula och Byggmax tar 299 kr för 3 liter, så det är en liten aning billigare. Frakt tillkommer förstås i samtliga fall, om man inte vill hämta själv.
Ja, det gör det absolut. Grönsåpa torkar ut. Så tvättar man med det, så är det klokt att ta dyrare linoljesåpa och efterbehandla med. Jag brukar blöta den rena trallen och skvätta ut strängar som jag sedan jobbar in. Efter ngn timme eller två sköljer jag av överskottet (som inte brukar bli särskilt mycket). Har man mycket alger är det effektivaste att bara spreja på ättika i vatten och låta det verka några dagar, och därefter tvätta med såpa. Då följer algerna med!Sommartorparn skrev:
Stämmer det verkligen att grönsåpa torkar ut träet? Jag ser ibland påståendet i forumsammanhang. Däremot har jag aldrig sett någon kemisk förklaring till varför det skulle vara så. Jag har behandlat mitt skurgolv med vanlig grumme grönsåpa och har inte upplevt att golvet blivit torrare av det.K Kaninjan skrev:
Precis. Lödder är en bra indikator på att medlet fortfarande fungerar. Jämfört med maskindiskmedel som har någon form av antiskumtillsats för att diskmaskinen ska ha något att pumpa runt.H hapazard skrev:
Diskmaskinmedel har inte så mycket tensider, mest soda, natriumsilikat och natriumperkarbonat(oxihydrat). En liten del fins givetvis, ofta i de färgade vätskorna i vätskepåsarna som de designas med i diskmaskinstabletter, men man väljer lågskummande blandningar då skummningstendensen beror på till en stor del vilka fettsyror som används i tensiden, och på det har man skumbrytande medel eftersom fettet från diskgodset som tvålas upp under disken av sodan och de andra alkalierna har mer tendens att skumma än de tensider som följer med från början.
tensider som används i många starkare rengöringsmedel är ofta av lågskummande typ, men där sitter tillverkarna i en situation att det måste skumma 'lite', när det blandas i hink och används med mopp, annars upplever folk att rengöringsmedlet inte 'fungerar'. De flesta har tvål och såpa som en grundreferens i hur en rengöringsmedel skall fungera...
Hygienprodukter och även handdiskmedel så brukar föredra att använda fettsyror i tensiden (typ natriumlaurylsulfat) som ger mycket skum och tjocknar ordentligt när koksalt hälls i för att få den krämiga verkan eftersom det säljer, eller som kemist i utbildning sa - säljer en handdiskmedel, pumptvål eller schampo dåligt, se till att det bubblar och skummar mer med lite annan fettsyrekomposition i tensiderna och mer koksalt så att det upplevs med 'koncentrerat'.
Prova tex Grummes handdiskmedel och blanda i koksalt så kommer ni se vad som händer med konsistensen... - eller åt andra hållet med att röra ut i lite vatten (typ 1/3-del vatten till i diskmedlet) så blir det väldigt fort blaskigt utan att det känns speciellt koncentrerat, fungerar troligen likadant med Yes - men har inte provat.
tensider som används i många starkare rengöringsmedel är ofta av lågskummande typ, men där sitter tillverkarna i en situation att det måste skumma 'lite', när det blandas i hink och används med mopp, annars upplever folk att rengöringsmedlet inte 'fungerar'. De flesta har tvål och såpa som en grundreferens i hur en rengöringsmedel skall fungera...
Hygienprodukter och även handdiskmedel så brukar föredra att använda fettsyror i tensiden (typ natriumlaurylsulfat) som ger mycket skum och tjocknar ordentligt när koksalt hälls i för att få den krämiga verkan eftersom det säljer, eller som kemist i utbildning sa - säljer en handdiskmedel, pumptvål eller schampo dåligt, se till att det bubblar och skummar mer med lite annan fettsyrekomposition i tensiderna och mer koksalt så att det upplevs med 'koncentrerat'.
Prova tex Grummes handdiskmedel och blanda i koksalt så kommer ni se vad som händer med konsistensen... - eller åt andra hållet med att röra ut i lite vatten (typ 1/3-del vatten till i diskmedlet) så blir det väldigt fort blaskigt utan att det känns speciellt koncentrerat, fungerar troligen likadant med Yes - men har inte provat.
Det är för att det inte finns någon förklaring. Har inte heller märkt att vanlig tallsåpa skulle vara något annorlunda. Såpa som såpa liksom.