G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Och varför gör man inget? Jo staten vill ha in pengarna...C cpalm skrev:
Ja, i "Dags för att deklarera" så fanns långa tabeller för hur man justerade för just husförsäljning.C cpalm skrev:
För t ex sparare på 80-talet som hade ränteinkomster var det så att
* Inflationen kanske var 10%
* Säg att sparränta var 10%
Då kommer staten som säger att du haft inkomster av kapital och lägger det på dina andra inkomsten och så beskattas dom med säg 50%. Kvar har du då en ränta på 5%.
=> staten tog 5% av ditt sparkapital.
Och det är lite intressant att det är väldigt få personer som vill få bort de här "stölderna". Jag får sällan stöd för att den här konfiskationen skall bort. Sverige verkar bestå till 99% av kommunister som ser det som rätt att staten tar folks sparande.
Jo jag vill nog höja till 90% så länge det är motkrav på högre amortering för att ta bort tröskeln. Att sänka till 70% är ganska skadligt.G OMathson skrev:
Redan idag är det standard för många att låna upp på ett eller annat sätt till handpenningen och då kan de väl lägga det på bostadslånet.
Säg ett par som ska flytta ihop efter studier och är 25-28 år.
Spelar ju ingen roll om villan sjunkit från 5 miljoner till 3,5 i pris om de måste ut med över en miljon direkt.
Sätt ett minimum på 8% i kombination ränta brutto och amortering på ursprungliga lånebeloppet.
Ligger räntan på 4,5% så är amortering på 3,5%
Är räntan på 1,5% så måste du amortera 6,5%
Ett boende på 3,5 miljoner med 90% belåningsgrad (3.150.000kr)
Får då betala 252.000 per år.
Vid 4,6% ränta är 43.470kr skattesubventionen.
208.530kr netto. Strax över 17 kkr i månadskostnad.
Med en inflation på eftersträvade 2% och en bolåneränta på 3,5% så är de flestas bolån borta på 25år. Boendet ska vara obelånat vid pensioneringen.
G
gone_fishing
Husägare
· Stockholm
· 2 913 inlägg
gone_fishing
Husägare
- Stockholm
- 2 913 inlägg
Håller med ang ökad amortering men inte att 70% skulle vara speciellt skadligt men sänkning måste ändras långsamt. Sen kan man ju fråga sig om det enligt ditt exempel gått 15 år, får man inte låna igen för tex en större renovering? Man har ju ett högt obelånat säkert värde? Om inte kan det säkert kringgås.P Pligg85 skrev:
25år tror jag är för kort tid och måste verkligen de flesta som har höga värden vara obelånade vid pensioneringen? Bör väl vara upp till var och en. Förvisso är jag det så jag säger emot mig själv lite😉.
Om man sen är obelånad pensionärer, ska man då skattas hårt om man ska flytta bara för att staten kan ta pengar?
De riktigt rika har ju värdepapper som de kan ha på börser utomlands medans medelklassen alltid ska skattas hårt om de lyckats få ihop lite.
Ja för de med hjärtat till vänster är det på fullt allvar. För dom är det fel att du har några tillgångar. Och det är rätt att staten tar de.N Nalleman64 skrev:
Jag kan då berätta följande. Förr var fastighetsskatten relativt låg. Istället så fick man deklarerar för "inkomst av fastighet". Dvs att du bodde i en bostad du ägde såg man som en intäkt som skulle beskattas.N Nalleman64 skrev:
Detta försvann i skattereformen ca 1991. Då slogs det ihop och bara var fastighetsskatt.
En del skulle ju säga att du inte har en inkomst av din villa. Utan bara utgifter.
Vad detta baseras på är tanken att du skulle kunna hyra ut villan och få hyresintäkter. När du bor där själv så betalar du hyran till dig själv, och skall naturligtvis beskattas för den hyra du betalar till dig själv.
Det här var på den tiden som Regering/Riksdag jobbade på att göra Sverige till en Öststat. Skattekvoten ökade för varje år.
Om vi talar om kvinnor med lågt deltagande på arbetsmarknaden så är Sverige nog ett av de värsta länderna i västvärlden.Claes Sörmland skrev:
I övriga europa utanför norden delar makar lika på allt. Inklusive mannens tjänstepension. En kvinna i Tyskland eller England som jobbar lite och tagit barnen har därmed en MYCKET mer fördelaktig ekonomisk situation än en svensk kvinna som därmed är ”fast” med sin man på ett helt annat sätt.
Med sambeskattning hade man haft mycket bättre möjlighet att försörja sin partner om denne blir sjuk. Som det är nu blir det oerhört svårt eftersom marginalskatten kliver in och sätter P. Dessutom räknas rot/rut per individ och inte hushåll eller inkomst.
Det svenska systemet säger i princip ger i princip ekonomiska incitament att överge sin sjuka partner, medan länder med sambeskattning gör det motsatta.
På 80-talet bjussade staten på ränteavdraget i linje med den marginalskatt du betalade. Hyfsat bra jobb och du fick 80% ränteavdrag..D daVinci skrev:
Tyvärr helt fel, vi har den tredje högsta andelen kvinnor i arbete 79.2% i Europa, efter Island 82.1% och Estland 80.4%.Clarken37 skrev:
Italien i 'botten' med 55% av kvinnorna i arbete.
Orsaken kan man tvista om, jag tror att vårt höga skattetryck har en väldigt stor inverkan, en normal familj har inte råd med att inte båda arbetar om de vill ha en 'normal' standard.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/A...Kvinnor-pa-arbetsmarknaden---internationellt/
Inget av det jag skrev var fel. Jag skrev aldrig någonting om hur högt deltagandet på arbetsmarknaden var.P Peter787 skrev:
Däremot om en deltidsarbetande uska med en man med hög lön skiljer sig vid 55 i Sverige får hon inte en spänn. Om samma kvinna skiljer sig i Tyskland, England mfl länder får hon halva mannens tjänstepension enligt lag. Mao är kvinnan i Sverige mycket mer utsatt ekonomiskt.
Garantipension får alla, men jobbar du en hel del deltid får du knappt en spänn mer än de som aldrig jobbat i hela sina liv.
Flera toppländer på din lista har sambeskattning. Estland tex som har fler kvinnor på arbetsmarknaden. Tyskland, Schweiz etc. Kasualitet är inte korrelarion
Om vi tittar på din första mening anser nog de flesta att den innebär att de svenska kvinnorna arbetar lite jämfört med kvinnorna i övriga västvärden, så är det ju inte enligt offentlig statistik.Clarken37 skrev:
Sen har vi ju problemet med statistik, och hur man kan 'frisera' siffrorna så att man får fram det man vill:Clarken37 skrev:
Definitionen på 'sysselsatt' när det gäller arbetskraft, är ju minst sagt något udda:
En person räknas som sysselsatt när denna har utfört minst en timmes arbete under en referensvecka. Arbetet kan vara som anställd, egen företagare eller att man hjälper till i familjens företag. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder inkluderas också som sysselsatta.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/sysselsattning/sysselsattning-per-manad/
Då liksom nu är det långivaren som beskattas på räntebeloppet.Clarken37 skrev:
Låntagaren betalar räntan med obeskattade inkomster. Sedan åker långivaren på att skatta för de.
Så var det då.
Så är det nu.
Och det leder till tämligen konfiskatorisk beskattning av kapitalinkomster.
Det var inte var jag menade.P Peter787 skrev:
Korrelationen kvinnor i arbete mot sambeskattning är svag. Däremot är det väldigt tydligt att det är kulturellt betingat.
Typisk sosse-mentalitet att allt ska åstadkommas genom social ingenjörskonst.
Finns tydliga indikationer på att ökade möjligheter till fria val gör kvinnor MER benägna att välja klassiska kvinnoyrken tex. Sveriges andel kvinnliga kvinnliga ingenjörer tex är rätt låg. Lägre än Spaniens, Kroatiens, Bulgariens tex. Så varför är det inte fler i Sverige där kvinnor har större möjligheter att välja vad de vill?
Kan du förklara för mig hur en svensk kvinna som jobbat deltid och skiljer sig från sin högavlönade man har bättre förutsättningar än en motsvarande tysk tex?
Name calling osv... Hur ter sig svenska äktenskap jämfört med andra länders? Jag har själv märkt att många i min närhet skaffat barn och sedan separerat för att sedan synka barnveckona så att man får en party vecka och en barn vecka.