17 828 läst ·
264 svar
18k läst
264 svar
S nya folkblandningspolitik
Allvetare
· Västra götaland
· 10 931 inlägg
Min spaning är gigjobben är påväg att bli de nya "enkla jobben" tyvärr....
Det är väl snarare andra generationen som har mer problem än första? Jag har för mig brottsligheten är större bland andra generationen än för första texpacman42 skrev:
Trots man är född här är det tyvärr möjligt gå igenom skolan utan att lära sig svenska. Hur det är möjligt kan jag inte förstå, men ivarjefall en bekant klagade på att hans tonåriga son knappt kan svenska trots han är född här. Den kommunala skolan sonen går på har i flera år haft vikarierande lärare som inte pratar svenska (då de ordinarie lärarna tydligen är långtidssjukskrivna), så all utbildning sker på annat språk.
Låtsasutbildning, du skapar en verksamhet där de som deltar inte lär sig något eller i alla fall inte något av värde. Ingen utbildning sker.Dan_Johansson skrev:
Allvetare
· Västra götaland
· 10 931 inlägg
Har du något exempel på det sen tidigare eller? Jag har nämligen aldrig hört talas om att det skulle finnas intresse för att samla folk och låtsas utbilda dem...
Det finns ju en diskussion om vissa gymnasieutbildningar där man har sämre möjligheter till arbete efteråt, men de brukar inte kallas låtsasutbildning... Tänk "naturbruk inriktning katt", eller varför inte"estetisk bild och form"..
När det gäller låtsasjobb så är ju Jobb- och utvecklingsgarantin Fas 3 en referenspunkt, där det tom stod i regelverket att det inte fick vara ett riktigt arbete...
Det finns ju en diskussion om vissa gymnasieutbildningar där man har sämre möjligheter till arbete efteråt, men de brukar inte kallas låtsasutbildning... Tänk "naturbruk inriktning katt", eller varför inte"estetisk bild och form"..
När det gäller låtsasjobb så är ju Jobb- och utvecklingsgarantin Fas 3 en referenspunkt, där det tom stod i regelverket att det inte fick vara ett riktigt arbete...
Du har helt rätt i att brottsligheten är större bland dessa, men de har i alla fall fått chansen. Deras föräldrar fick i många fall inte ens möjligheten. Brottsligheten är stor hos de som är uppvuxna utanför det ordinarie samhället, i ett parallellsamhälle. Men detta samhället finns ju för att man inte kommer in i det ordinarie samhället. Ett moment-22 helt enkelt. Min dotter har haft kvinnliga skolkamrater från utaförskapsområdena på universitetet som har klarat skolan bra, de kan flytande svenska och börjar alltså på universitetet. De klarar även denna utbildningen bra, men plötsligt slutar de bara. De sugs tillbaka till parallellsamhället pga äktenskap och förväntningar om att vara hemma med barnen. Och när det ser så ut, då cementerar man ju problemen.B Byggmarodören skrev:Det är väl snarare andra generationen som har mer problem än första? Jag har för mig brottsligheten är större bland andra generationen än för första tex
Trots man är född här är det tyvärr möjligt gå igenom skolan utan att lära sig svenska. Hur det är möjligt kan jag inte förstå, men ivarjefall en bekant klagade på att hans tonåriga son knappt kan svenska trots han är född här. Den kommunala skolan sonen går på har i flera år haft vikarierande lärare som inte pratar svenska (då de ordinarie lärarna tydligen är långtidssjukskrivna), så all utbildning sker på annat språk.
Det där är typiskt inom utbildningspolitisk debatt. Man kan alltid gnälla på lärarkåren och stipulera att bättre lärare krävs.H HighFidelity skrev:Självklart måste alla ta ett eget ansvar och finna sin egen motivation. Men det finns mycket vi kan göra på samhällsnivå för att underlätta lärandet och integrationen. Vanlig feedback som jag hört gällande SFI är t ex att läraren inte hinner med, att vissa uppgifter är svårförstådda, att det är för stökigt/högljutt på lektionerna samt att elever godkänns i delkurser alltför lättvindigt.
Men var ska man hitta hundratusentals bättre lärare, alltså lärare som är bättre än dagens lärare? De kommer inte att poppa upp magiskt på arbetsmarknaden, det är redan nu svårt att rekrytera bra lärare. Och det är inte så många som är beredda att slita ut sig och ge järnet som lärare för kunskapsmässigt extremt heterogena och i delar lågmotiverade vuxenelever. Elever som kanske är analfabeter eller inte alls har skolbakgrund, d v s som inte alls passar in i detta utbildningsformat.
Jag tror inte att det är lärarna som är problemet utan formatet och strukturen. Funkar inte ett format så kan man lämpligen testa ett annat. Ett annat alternativ kan vara att titta på möjligheten till någon form av grundläggande skolgång för de som är i behov av det.Claes Sörmland skrev:
Det där är typiskt inom utbildningspolitisk debatt. Man kan alltid gnälla på lärarkåren och stipulera att bättre lärare krävs.
Men var ska man hitta hundratusentals bättre lärare, alltså lärare som är bättre än dagens lärare? De kommer inte att poppa upp magiskt på arbetsmarknaden, det är redan nu svårt att rekrytera bra lärare. Och det är inte så många som är beredda att slita ut sig och ge järnet som lärare för kunskapsmässigt extremt heterogena och i delar lågmotiverade vuxenelever. Elever som kanske är analfabeter eller inte alls har skolbakgrund, d v s som inte alls passar in i detta utbildningsformat.
Nu har vi den situation vi har och det finns två vägar framåt. Antingen struntar man i integrationen eller så försöker man göra ändringar till det bättre. Jag ser inte hur den politik sossarna vill bedriva ska leda dit.
Jag kan skriva under på detta. Jag råkar veta att det finns lärare med examen som arbetar på lågstadiet och som inte kan rätta lågstadiebarnens matteböcker, de kan inte tillräckligt med matte för att klara av detta (och många av dessa lärare är pursvenska). De klarar bland annat inte av att räkna med att man "lånar tiotal" vid subtraktion.Claes Sörmland skrev:
Det där är typiskt inom utbildningspolitisk debatt. Man kan alltid gnälla på lärarkåren och stipulera att bättre lärare krävs.
Men var ska man hitta hundratusentals bättre lärare, alltså lärare som är bättre än dagens lärare? De kommer inte att poppa upp magiskt på arbetsmarknaden, det är redan nu svårt att rekrytera bra lärare. Och det är inte så många som är beredda att slita ut sig och ge järnet som lärare för kunskapsmässigt extremt heterogena och i delar lågmotiverade vuxenelever. Elever som kanske är analfabeter eller inte alls har skolbakgrund, d v s som inte alls passar in i detta utbildningsformat.
En annan aspekt på samma kompetensproblem:
Jag har en arbetskollega som skickade tillbaka alla utskick från lärarna, men rättade - där han fixat stavfel, särskrivningar, men även faktafel mm. Han fick en utskällning av rektorn på den skolan för att han mobbade hennes anställda. Hans svar var att detta hade de kunnat låta Word eller PowerPoint rätta åt dem, det handlar inte ens om att de måste kunna skriva på svenska. Det slutade ändå med att han fick flytta barnet från skolan, då det blev ett alltför frostigt klimat. Han ahde aldrig börjat med detta om inte kvalitén på utskicken varit så extremt låg från början - jag kan tillägga att han är inflyttad till Sverige från Asien i vuxen ålder och har lärt sig språket här (i princip själv).
Och ytterligare en vinkling på samma sak:
Jag kände en gång i tiden (under min studietid) en lärarstudent som klarade av studierna, men hon kom just så pass in på utbildningen med sina betyg. Hon hade Godkänt i de ämnen som krävdes, det fanns ingen gräns för medelbetyget (lediga platser på utbildningen). Hon hade gjort högskoleprovet ett par gånger men fick aldrig bättre än 0,1 poäng på detta (på den tiden så nådde man 0,2 om man slumpmässigt fyllde i svaren). Hon fick jobb som klasslärare på en skola efter utbildningen. Men den kvinnan kunde iofs stava.
På väg? De har varit det i många år.Dan_Johansson skrev:
Jag är extremt kluven till de där jobben. Det är iofs bra att människor arbetar för lönen istället för att få bidrag men de jobben är inte utvecklande alls och utvecklar inte heller språket. Samtidigt är det såna jobb man får om man inte har andra förmågor.
SFI är integrationens cancersvulst. Känner några som genomgått den "utbildningen".H HighFidelity skrev:Självklart måste alla ta ett eget ansvar och finna sin egen motivation. Men det finns mycket vi kan göra på samhällsnivå för att underlätta lärandet och integrationen. Vanlig feedback som jag hört gällande SFI är t ex att läraren inte hinner med, att vissa uppgifter är svårförstådda, att det är för stökigt/högljutt på lektionerna samt att elever godkänns i delkurser alltför lättvindigt.
Ett problem är att analfabeter blandas ihop med välutbildade akademiker, vilket oundvikligen resulterar i kaos. Analfabeternas ständiga frågor om vad presens eller substantiv är lamslår hela undervisningen. Det underlättar inte heller att de inte kan skriva bokstäver. Alternativet är att de ger upp och genomlider tre år i tystnad utan att lära sig någonting.
Men det spelar ingen större roll. Så länge de går till lektionen så får de bidrag. Om de lär sig något, är det ingen som bryr sig om, för det ser bra ut i statestiken då de inte klassas som arbetslösa.
Hur går det då vid examen, kan man ju undra? Självklart blir alla godkända! Eller som lärarinnan uttryckte det -"Jag måste godkänna alla, det har rektorn bestämt.
Så, hur skall dessa människor ha råd med ett boende bland medelsvensson när de sannolikt aldrig kommer att få en inkomst.
Moderator
· Stockholm
· 57 835 inlägg
Det är alltid risk att hamna fel om man generaliserar.Claes Sörmland skrev:
En bekant tog hand om en ensmakommande flykting, tonåring. Hans familj hade flytt inom mellanöstern innan han var född, hans föräldrar avled/dödades (han vill inte prata om det), när han var 7 eller 8 år. Han sattes då i arbete i en fabrik under slavliknande former. Han påbörjade en flykt när han var 13 eller 14 år (riktigt hur det gick till och finansierades, flyktingsmugglare var inblandade vet jag inte). Och kom till Sverige efter något års resa, han hade i princip aldrig satt sin fot i en skola och var analfabet.
Här kom han snabbt någorlunda ikapp kunskapsmässigt, och när jag träffade honom hade han börjat på gymnasiet, på en yrkesinriktad linje. pratar nästan brytningsfri svenska, älskar att läsa. Det gick väldigt bra på gymnasiet, och han fick arbete direkt efter studenten, han bor nu själv, men är ofta hemma hos värdfamiljen (som är otroligt stolta över hans utveckling). Ett par av hans kompisar från tidig flyktingtid, som också var ensamkommande, men med mer normala familje och skolförhållanden från hemlandet studerar idag till läkare.
Och jag har på arbetsplatsen där jag är nu som konsult ett par duktiga kolleger, som kom hit som ensamkommande ungdomar i flyktingvågen 2015, examinderade från teknisk högskoia för ett par år sedan. Men de verkar ha gått i Skola i Syrien innan de kom hit.
Allvetare
· Västra götaland
· 10 931 inlägg
Tja, en bättre formulering kanske kunde varit "på väg att ersätta" ..tommib skrev:
Så länge man har rimliga löner och villkor som motsvarar kollektivavtal så ser jag ingen större problem med arbetsuppgifterna som sådana... Att ha ett tråkigt jobb kan ju vara motiverande i sig...
Min poäng är att vi redan bedriver utbildning för invandrare. Och i de fall det fungerar eller är onödigt för den enskilde så finns ju ingen fråga. Men att tro att denna utbildning på något dramatiskt sätt kan förbättras genom enkla åtgärder så att integrationen skulle fungera mycket bättre i den stora skalan hör nog drömmarnas värld till är min poäng.H hempularen skrev:Det är alltid risk att hamna fel om man generaliserar.
En bekant tog hand om en ensmakommande flykting, tonåring. Hans familj hade flytt inom mellanöstern innan han var född, hans föräldrar avled/dödades (han vill inte prata om det), när han var 7 eller 8 år. Han sattes då i arbete i en fabrik under slavliknande former. Han påbörjade en flykt när han var 13 eller 14 år (riktigt hur det gick till och finansierades, flyktingsmugglare var inblandade vet jag inte). Och kom till Sverige efter något års resa, han hade i princip aldrig satt sin fot i en skola och var analfabet.
Här kom han snabbt någorlunda ikapp kunskapsmässigt, och när jag träffade honom hade han börjat på gymnasiet, på en yrkesinriktad linje. pratar nästan brytningsfri svenska, älskar att läsa. Det gick väldigt bra på gymnasiet, och han fick arbete direkt efter studenten, han bor nu själv, men är ofta hemma hos värdfamiljen (som är otroligt stolta över hans utveckling). Ett par av hans kompisar från tidig flyktingtid, som också var ensamkommande, men med mer normala familje och skolförhållanden från hemlandet studerar idag till läkare.
Och jag har på arbetsplatsen där jag är nu som konsult ett par duktiga kolleger, som kom hit som ensamkommande ungdomar i flyktingvågen 2015, examinderade från teknisk högskoia för ett par år sedan. Men de verkar ha gått i Skola i Syrien innan de kom hit.
Jag tänker att utbildning är extremt enkelt i grunden. Utbildningen erbjuder ett stoff som den som önskar lära sig något tar till sig för egen maskin genom att arbeta med det. I den bästa av världar matchar stoffets komplexitet kunskapsnivån så att den som önskar lära sig något kan ta det till sig. Går stoffet över huvudet så lär man sig inte så bra som vi alla säkert har erfarit.H HighFidelity skrev:
Organiseras utbildningen kollektivt, vilket av ekonomiska skäl är formatet (vi har inte råd med privatlärare för alla) så måste elevgruppen vara rätt så homogen avseende kunskapsbasen för att det ska fungera. Det går inte att organisera kollektiv lärarledd utbildning när elevgruppen är för blandad kunskapsmässigt, då faller att undervisa i klass. Utbildningen blir bättre om läraren är kunnig avseende stoffet och kan presentera det med progression.
Till detta finns sociala aspekter. Utbildningen fungerar bättre om eleverna socialiseras in i en grupp där de känner sig hemma och där informellt grupptryck och kunskapsutbyte ser till att driva fram kunskapsinhämtningen. En stor del av våra barns och ungdomars lärande sker på detta sätt. Och att inte ägna för många negativa tankar kring läraren brukar också hjälpa. Skulle dessutom läraren mot förmodan vara en stark ledargestalt som eleverna vill följa så blir det sociala samspelet ännu bättre. Men sannolikheten att de här sociala aspekterna ska fungera på en vuxenutbildning med heterogen elevgrupp är tyvärr rätt låg. Insocialisering av denna typ är så mycket enklare med formbara barn, ungdomar eller unga vuxna som dessutom utgör en socialt homogen grupp.
Vad gäller integration finns i grunden tre politiska linjer:H HighFidelity skrev:
1. Lågbetalda enkla jobb (högerns favorit i de flesta länder)
2. Utbildning (vänsterns favorit i de flesta länder)
3. Repatriering (nationalisternas favorit)
Vad jag förstår finns det inte empiriskt stöd för att något av detta verkligen är effektivt.
S nya tankar om att blanda demografier är väl möjligen ett fjärde förslag. Känner heller inte till något forskningsstöd för att sådan policy har fungerat. Alltså att ett västerländskt land har implementerat någon typ av policy med ändamålet blandning och fått en tydlig god effekt. Vi har ju sett det fallera vid kommunala försök, t ex Nyköpingsmodellen för högstadieskolor.
