23 997 lĂ€st ·
95 svar
24k lÀst
95 svar
Rimlig kostnad rörmokare - 17 000 kr
đđđslöjdmajjen skrev:
Det finns hantverkare och sÄ finns det hantverkare. De större firmorna kommer sent till arbetsplatsen, för att de varit pÄ frukost pÄ ahaell. Slutar vid 13.30 pÄ grund av att de ska fara och handla inför morgondagens jobb. Sen upprepas det hÀr.
NÀr jag sitter pÄ jobbet och ser priserna Ahlsell har kan det typ stÄ bruttopris 13000kr ert pris 5149kr. NÀr du som hantverkare köper pÄ Ahlsell eller Beijer sÄ fÄr du bara följesedeln med, sen fÄr du fakturan i mejlen. De har ju snÀllt förklarar för mig i kassan att de skickar med bara följesedeln utan pris, för att just jag ska sÀtta mitt eget.
Jag ringde till Dahl de frÄgade först om jag var rörmokare, Nej inte det. DÄ ville de ej berÀtta nÄgot pris för mig eller ens lÀngre tala med mig. Det var visst super hemligt. DÄ vet man ju att man blir riktigt blÄst.
Sen vissa av de hÀr sjÀlvgoda hantverkarna som kallar duktiga hemma fixare för "hemma pulare" bara för att man sjÀlv hittat yrkesbeviset i cornflakes paketet.
Dina pÄstÄenden Àr lika nyanserade som att sÀga att alla som jobbar Ät en kommun inte utför nÄgot arbete av vÀrde eller att alla med ett examensbevis frÄn högskola troligtvis har skrivit det sjÀlv!?
Kan sjÀlv!
· Trelleborg
· 19 713 inlĂ€gg
Ăr dessutom rĂ€tt sĂ€ker pĂ„ att jag sett i en trĂ„d hĂ€r hur Ă„tminstone Ahlsell lĂ„ter sina kunder anvĂ€nda system hos dem som genererar slutkundfakturor dĂ€r man dĂ„ kan vĂ€lja att utgĂ„ frĂ„n prislistan istĂ€llet för det faktiska priset.useless skrev:
Varför mÄste det vara höga listpriser pÄ grund av det?
Jag som har lÀst matematik pÄ universitetet kan visa med ett exempel:
- En pryl kostar 100:- i vanliga butiker.
- Grossist A har en prislista dÀr prylen kostar 500:- och hantverkaren fÄr 90% rabatt sÄ att den kostar 50:-
- Grossist B har en prislista dÀr prylen kostar 100:- och hantverkaren fÄr 50% rabatt sÄ att den kostar 50:-
Hantverkaren handlar mycket, sÄ nÀr avtalet med grossisterna förnyas blir det lite bÀttre:
- Grossist A ger 91% rabatt sÄ att prylen kostar 45:- istÀllet.
- Grossist B ger 55% rabatt sÄ att prylen kostar 45:- istÀllet.
DÄ Àr den stora frÄgan:
Var rabattsatsen lÀttare att justera för grossist A för att prylen kostade fem gÄnger mer i deras prislista? Eller var det lika lÀtt för bÄda grossisterna oavsett listpriset?
Jag försvarar inte rabattmodellen och skulle inte heller bry mig om man jobbade med netto plus pĂ„slag sĂ„ lĂ€nge priset blir ârĂ€ttâ.useless skrev:
Varför mÄste det vara höga listpriser pÄ grund av det?
Jag som har lÀst matematik pÄ universitetet kan visa med ett exempel:
- En pryl kostar 100:- i vanliga butiker.
- Grossist A har en prislista dÀr prylen kostar 500:- och hantverkaren fÄr 90% rabatt sÄ att den kostar 50:-
- Grossist B har en prislista dÀr prylen kostar 100:- och hantverkaren fÄr 50% rabatt sÄ att den kostar 50:-
Hantverkaren handlar mycket, sÄ nÀr avtalet med grossisterna förnyas blir det lite bÀttre:
- Grossist A ger 91% rabatt sÄ att prylen kostar 45:- istÀllet.
- Grossist B ger 55% rabatt sÄ att prylen kostar 45:- istÀllet.
DÄ Àr den stora frÄgan:
Var rabattsatsen lÀttare att justera för grossist A för att prylen kostade fem gÄnger mer i deras prislista? Eller var det lika lÀtt för bÄda grossisterna oavsett listpriset?
Jag tror att mÄnga hÀnger upp sig pÄ listpriser som faktiskt ytterst sÀllan anvÀnds.
Alla inköpssystem rÀknar ju ÀndÄ ut företagens nettopris och det Àr utifrÄn det försÀljningspriset borde berÀknas.
Om vi tittar pĂ„ en annan VVS grossist, Lundagrossisten sĂ„ ger de som högst ensiffriga rabatter men deras âut till kundprislistaâ Ă€r sĂ„ hög sĂ„ fĂ„ skulle vĂ„ga anvĂ€nda den mot sina kunder.
Hantverksföretag borde lÀgga ner betydligt mer tid pÄ sin prissÀttning/prislistor för att slippa dessa oÀndliga trÄdar pÄ olika internetforum (liksom mÄnga andra branscher)
Ja alla vet vĂ€l hur vi pĂ„ kommunen arbetar, 4 tittar och 1 grĂ€ver! đ En papperslapp sĂ€ger ej mycket om vad du har för kunskaper, och hur du kan anvĂ€nda dina kunskaper i din yrkesutövning. Eller vad du har för motivation. SĂ„nt hĂ€r finns vĂ€l i alla yrkeskategorier.B BjörkskĂ€r skrev:
Finns de med yrkesbevis som skruvat gips i tio Är och ÀndÄ sÀger att de Àr snickare. Och jag har trÀffat kollegor utan pedagogisk utbildning som "slÄr utbildade pedagoger" pÄ fingrarna i socialt och pedagogiskt kapital. Stora företag behöver ej vara bÀttre och sÀkrare Àn smÄ. I stora företag Àr det lÀttare att komma undan, och att gÄ och dra fötterna efter sig.
Det jag skrev ovan om den sena starten och tidiga avslutet pÄ dagen Àr sÄnt jag upplevt pÄ byggena. Tror mer pÄ lÀrlingsutbildning för de som Àr intresserade av hantverk Àn en gymnasieutbildning. DÀr studenterna fÄr stÄ och bila betong en hel praktik pÄ fem veckor.
SjÀlvklart ska duktiga hantverkare fÄ ta betalt, de behöver ocksÄ överleva. Samt Àr det ju en viss stress att ha eget.
Sen Ă€r ju LĂ€rare alltid de vĂ€rsta kunderna det Ă€r sen gammalt! đđ»
Det du nÀmner Àr mer en dÄlig kultur hos anstÀllda Àn det Àr företagsorganisation. Ingen chef nÄgonstans skulle acceptera ett sÄdant beteende men Àr tyvÀrr nÀstan omöjligt att hÄlla koll pÄ med mÄnga utspridda arbetsplatser.slöjdmajjen skrev:
Ja alla vet vĂ€l hur vi pĂ„ kommunen arbetar, 4 tittar och 1 grĂ€ver! đ En papperslapp sĂ€ger ej mycket om vad du har för kunskaper, och hur du kan anvĂ€nda dina kunskaper i din yrkesutövning. Eller vad du har för motivation. SĂ„nt hĂ€r finns vĂ€l i alla yrkeskategorier.
Finns de med yrkesbevis som skruvat gips i tio Är och ÀndÄ sÀger att de Àr snickare. Och jag har trÀffat kollegor utan pedagogisk utbildning som "slÄr utbildade pedagoger" pÄ fingrarna i socialt och pedagogiskt kapital. Stora företag behöver ej vara bÀttre och sÀkrare Àn smÄ. I stora företag Àr det lÀttare att komma undan, och att gÄ och dra fötterna efter sig.
Det jag skrev ovan om den sena starten och tidiga avslutet pÄ dagen Àr sÄnt jag upplevt pÄ byggena. Tror mer pÄ lÀrlingsutbildning för de som Àr intresserade av hantverk Àn en gymnasieutbildning. DÀr studenterna fÄr stÄ och bila betong en hel praktik pÄ fem veckor.
SjÀlvklart ska duktiga hantverkare fÄ ta betalt, de behöver ocksÄ överleva. Samt Àr det ju en viss stress att ha eget.
Sen Ă€r ju LĂ€rare alltid de vĂ€rsta kunderna det Ă€r sen gammalt! đđ»
Det gÀller nÀstan alla yrkesgrupper, att man stjÀl tid frÄn sin arbetsgivare ses aldrig av de anstÀllda för vad det Àr -stöld.
Jag skulle gÀrna se att man i alla lÀgen dÀr det Àr möjligt fick betalt för sin mÀtbara prestation. Det skulle kÀnnas som en rimlig piska pÄ de flesta anstÀllda. Hur mÄnga Àr vi inte som har fÄtt slita extra för att man har slöa kollegor som inte gör sin del av arbetet?
Trevlig kvÀll!
Klicka hÀr för att svara