Renovera lampor – vad är tillåtet som lekman?

[lars_stefan_axelsson]

Inte mitt område, men det kan väl ändå inte stämma? Typgodkännandet av en bil omfattar rimligen betydligt många fler delar av bilen än däcken, och jag är rätt säker på att styrsystemet omfattas av typgodkännandet.

Ja visst. Om du vill veta i smärtsam detalj så läs http://www20.vv.se/vvfs/pdf/2003nr028.pdf bilaga 1A. (Det är den Svenska. Den gäller i Sverige, men man kan inte tvinga någon att godta den utomlands. Det finns EG-regler som gäller inom hela området).

Där står bla "ritning av styrsystemet". Men typgodkännandet upphävs som sagt inte om du svetsar rost i en länkarm, eller byter en styrled. Nu vill vissa göra distinktionen mellan "underhåll" och "nyproduktion". Men den gränsen är förstås flytande. Hur mycket plåt måste jag byta ut i min ram innan den är nyproducerad? (Jmf. "Det är farfars yxa. Pappa bytte skaftet och jag bytte skaftet...") Jag kan producera bäst jag vill när det gäller bildelar (inom vissa gränser) men typgodkännande blir det fråga om först när jag *omkonstruerar*, eller ändrar så att någon av de parametrar som typen baseras på ändras.

Påminner mig om när jag tvangs typa om en bil med "löstagbart" drag som rostat fast. Bilprovningen ville jag skulle svetsa i de bärande delarna, men eftersom jag hade jobbat på SAAB så fick jag relativt lätt fram en beskrivning på hur jag mha en "administrativ" bult (helt utan bärande funktion), kunde förvandla draget till icke demonterbart. Här "tillverkade" jag ju i lagens mening ett helt nytt drag, och dragtillverkaren tog inte på sig något extra ansvar; det fanns inget godkännande för just den här varianten (det kunde det ju inte finnas eftersom de inte tillverkat det), och ändå så hade näppeligen inte jag lastats för konsekvenserna om det t ex varit ett annat fabrikationsfel på draget som lett till skada. (Och antagligen inte dragtillverkaren heller eftersom draget var ganska gammalt).

 

[f91jsw]

Där står bla "ritning av styrsystemet". Men typgodkännandet upphävs som sagt inte om du svetsar rost i en länkarm, eller byter en styrled. Nu vill vissa göra distinktionen mellan "underhåll" och "nyproduktion". Men den gränsen är förstås flytande. Hur mycket plåt måste jag byta ut i min ram innan den är nyproducerad? (Jmf. "Det är farfars yxa. Pappa bytte skaftet och jag bytte skaftet...") Jag kan producera bäst jag vill när det gäller bildelar (inom vissa gränser) men typgodkännande blir det fråga om först när jag *omkonstruerar*, eller ändrar så att någon av de parametrar som typen baseras på ändras.

Det är "omkonstruktion" vi (i alla fall jag) diskuterar i den här tråden, dvs analogt med att man ändrar funktionen i en gammal lampa. Att det är OK att reparera saker känns självklart.

 

[Nerre]

Du kan inte hjälpa tillverkare att uppfylla lagarna om du *inte* är insatt i vilka gällande domar som tolkat dessa. Prejudicerande domar är inte skilda från lagen. De är en del av den.

Jodå, det handlar om hur nära gränsen man vill ligga. Om vi tar exemplet med industrihampa så är det ganska lätt att råda nån till att INTE odla industrihampa. Det är garanterat inte olagligt att låta bli att odla industrihampa.

Det är bara om man vill röra sig i gråzoner eller hitta luckor i lagarna som man behöver ha full koll på eventuella domar.

 

[lars_stefan_axelsson]

Jodå, det handlar om hur nära gränsen man vill ligga. Om vi tar exemplet med industrihampa så är det ganska lätt att råda nån till att INTE odla industrihampa. Det är garanterat inte olagligt att låta bli att odla industrihampa.

Det är bara om man vill röra sig i gråzoner eller hitta luckor i lagarna som man behöver ha full koll på eventuella domar.

Om ditt argument då är att det är lätt att låta bli att konstruera elektriska prylar som faller under EU-direktiv så är det naturligtvis både a) sant och b) inte så relevant för diskussionen. Här förutsätter vi ju ändå att någon *vill* bygga om sin lampa.

Och det är långtifrån någon frågan om att röra sig i "gråzoner" eller "hitta luckor" i lagen. Lagen och rättskipning fungerar inte så. Jag lovar dig att om du pratat någon gång med en jurist (som jag tvingades göra många gånger på Ericsson...) så hade du också dragit slutsatsen att det inte finns något som är direkt "olagligt" eller "lagligt". Allt är enligt dessa bara olika nyanser av grått, och svaret man får är alltid av typer "Ja, å ena sidan, fast å andra sidan. Man *skulle* kunna argumentera så här, fast..." Och att domar spelar en stor roll för om man kan uttala sig för eller emot den ena eller andra sidan.

 

[lars_stefan_axelsson]

Det är "omkonstruktion" vi (i alla fall jag) diskuterar i den här tråden, dvs analogt med att man ändrar funktionen i en gammal lampa. Att det är OK att reparera saker känns självklart.

Var går den gränsen i så fall? Det bla mycket_nu pratat om tolkar jag som att man t ex bytt lamphållare och kablage. Är inte det "reparation" då? Dvs självklart att man får utan problem?

Och motsatt. När jag köper en hållare med färdig kabel och knapp och hänger den i julstjärnan (som jag köpt utan hållare/sladd), har jag då "konstruerat", eller "omkonstruerat" en armatur och måste skicka den på CE-märkning om jag vill ge den till min granne/barn/kompis när jag tröttnat på den? (Ja visst. Det finns risker med sådana, men nu var det främst ansvarsfrågan vi pratade om, inte huruvida det är säkert eller inte. Så låt oss anta att den är säker när den lämnas över).

 

[Nerre]

Om ditt argument då är att det är lätt att låta bli att konstruera elektriska prylar som faller under EU-direktiv så är det naturligtvis både a) sant och b) inte så relevant för diskussionen. Här förutsätter vi ju ändå att någon *vill* bygga om sin lampa.

Vi tar ett annat exempel då. Någon vill köra bil på motorvägen där hastighetsbegränsningen är 110 km/h. Mitt råd då är "kör inte fortare än 110 så är du på den säkra sidan". Ditt råd är alltså "kolla bland domar hur mycket fortare än 110 man kan köra utan att bli av med körkortet"?

 

[lars_stefan_axelsson]

Vi tar ett annat exempel då. Någon vill köra bil på motorvägen där hastighetsbegränsningen är 110 km/h. Mitt råd då är "kör inte fortare än 110 så är du på den säkra sidan". Ditt råd är alltså "kolla bland domar hur mycket fortare än 110 man kan köra utan att bli av med körkortet"?

Nej, inte alls. Mitt råd är (om vi skall fortsätta denna ganska meningslösa analogi) är "kolla om det finns domar som visar om och under vilka omständigheter en skylt det står 1-1-0 på gäller som hastighetsbegränsning. Det handlar om att veta vad lagen *faktiskt* säger. Inte vad du tror att den säger. Det är *inte* så enkelt att det i så fall bara skulle räcka att köra i 90 km/h, eftersom bla VTK §60 säger något annat och det *finns* domar där folk fälts för trots att de kört betydligt långsammare än den listade hastighetsgränsen. Så ditt råd att "kör inte fortare än 100 så är du på den säkra sidan" är som juridiskt råd betraktat rent felaktigt... (Se vad viktigt det är att hålla reda på bla domar som ger ledning i hur lagens text skall tolkas...)

Men du förstår ju det här egentligen, eller hur? Så frågan kvarstår, finns det några domar? Eller vet du att det *inte* finns några domar? I det första fallet så säger dessa domar något, och i det andra så säger avsaknaden av domar något.

Men nu är det ett dåligt exempel, eftersom just trafiken är ett moget område inom juridiken där i stort sett varje fall prövats flera gånger. EU direktivet om CE märkning är tvärtom ett område som är nytt, överstatligt, och nästan inte prövat alls. Och vad gäller ansvarsfrågan när en privatperson byggt/konstruerat/ändrat/reparerat en apparat eller ett föremål och någon annan skadats av den så är det knappt prövat alls, och det är långtifrån säkert hur en domstol skulle se på de olika situationerna.

P.S. Och frågan om hastighetsskyltar och vad det står på dem påminner mig om jag inte hade vetat att det var det fulla svaret så hade jag *inte* fått tillbaka böterna och en ursäkt när vi körde båt fortare än 5 knop i Smögens nya hamn på det tidiga 80-talet... Fast här *var* det frågan om att hitta kryphål. Inte tu tal om annat.

 

[Nerre]

Så frågan kvarstår, finns det några domar? Eller vet du att det *inte* finns några domar? I det första fallet så säger dessa domar något, och i det andra så säger avsaknaden av domar något.

Jag vet inte om det finns domar mot privatpersoner eftersom jag inte vet vad jag ska använda för söktermer. På elsäkerhetsverket vet de antagligen.

Avsaknad av domar säger bara att frågan inte har prövats. Ännu.

Hade frågan prövats skulle det finnas domar, friande eller fällande.

Att frågan inte har prövats innebär inte att det är fritt att göra hur man vill, om man nu inte är väldigt sugen på att själv bli det första fallet som hamnar i rätten.


Men sen vet jag inte hur du fick in CE-märkningen i det här? Det jag pratar om är t.ex. produktansvarslagen och andra lagar som styr vilket ansvar man har för det man gör. Det har inget med CE-märkning att göra.

 

[klash]

Här är mina frågor om vad som är tillåtet till Elsäkerhetsverket och svaren från dem i kursivt:

1. Jag byter ut elkabeln på en gammal lampa mot en likadan som det var från början för att försäkra mig om att det inte uppstått några brott på kabeln. Jag byter även ut stickkontakt mot en likvärdig i de fall det anses nödvändigt eller för att passa modern standard. Jag använder sedan lampan för eget bruk. Det är ok. Men du har givetvis ansvar för att ditt elektriska materiel är säkert.
2. Jag gör enligt 1, men säljer lampan till en annan privatperson. Det är inte ok. Du har tillverkat en ny produkt och du måste skriva EG-försäkran, CE-märka den och se till att den uppfyller en produktstandard. Krångligt och svårt utan specialkunskaper.
3. Jag gör enligt 1, men säljer lampan utifrån en enskild firma till en privatperson. Se punkt 2.
4. Jag köper nya CE-märkta lampdelar (sockel, kabel, stickkontakt, eventuell strömbrytare) och sätter ihop dessa till en unik lampa för eget bruk. Se punkt 1.
5. Jag gör enligt 4, men säljer lampan till en annan privatperson. Se punkt 2.
6. Jag gör enligt 4, men säljer lampan utifrån en enskild firma till en privatperson. Se punkt 2.

Med andra ord är det fritt fram att göra vad man vill till sig själv, men inte att sälja något som man pillat på.

 

[injonil]

Japp, så verkar det vara! Tack för att du visade oss svaret från Elsäkerhetsverket!

 

[Totem]

Vilket också betyder att vi kan slå igen begagnat marknaden beträffande bilar, båtar, verktyg, cyklar. Ja allt som är CE märkt och du lagar själv. Byggahus. Blocket, Annonssidorna i tidningar kan därmed bomma igen köp och sälj. Det låter rätt orimligt va? Vi kan faktiskt slå igen alla verkstäder som inte är märkesverkstäder också. För de CE märker inte om din bil som lämnar in för reparation. Och vet ni, ni kan dessutom inte längre bygga på ert nya hus och därefter sälja det....

Sådärja, nu kan ni irritera er över mitt inlägg..

 

[lars_stefan_axelsson]

Vilket också betyder att vi kan slå igen begagnat marknaden beträffande bilar, båtar, verktyg, cyklar. Ja allt som är CE märkt och du lagar själv. Byggahus. Blocket, Annonssidorna i tidningar kan därmed bomma igen köp och sälj. Det låter rätt orimligt va? Vi kan faktiskt slå igen alla verkstäder som inte är märkesverkstäder också. För de CE märker inte om din bil som lämnar in för reparation.

Det är den rimliga tolkningen ja. Så jag är tveksam till elsäkerhetsverkets tolkning. Jag tror inte att lagstiftaren haft avsikten att denna lag skulle ge så omfattande konsekvenser.

 

[lars_stefan_axelsson]

Här är mina frågor om vad som är tillåtet till Elsäkerhetsverket och svaren från dem i kursivt:

1. Jag byter ut elkabeln på en gammal lampa mot en likadan som det var från början för att försäkra mig om att det inte uppstått några brott på kabeln. Jag byter även ut stickkontakt mot en likvärdig i de fall det anses nödvändigt eller för att passa modern standard. Jag använder sedan lampan för eget bruk. Det är ok. Men du har givetvis ansvar för att ditt elektriska materiel är säkert.
2. Jag gör enligt 1, men säljer lampan till en annan privatperson. Det är inte ok. Du har tillverkat en ny produkt och du måste skriva EG-försäkran, CE-märka den och se till att den uppfyller en produktstandard. Krångligt och svårt utan specialkunskaper.
3. Jag gör enligt 1, men säljer lampan utifrån en enskild firma till en privatperson. Se punkt 2.
4. Jag köper nya CE-märkta lampdelar (sockel, kabel, stickkontakt, eventuell strömbrytare) och sätter ihop dessa till en unik lampa för eget bruk. Se punkt 1.
5. Jag gör enligt 4, men säljer lampan till en annan privatperson. Se punkt 2.
6. Jag gör enligt 4, men säljer lampan utifrån en enskild firma till en privatperson. Se punkt 2.

Med andra ord är det fritt fram att göra vad man vill till sig själv, men inte att sälja något som man pillat på.

Tack. Eftersom du redan har ett "ärende" gående, skulle du vilja utöka frågan genom att byta försälning till överlåtelse i största allmänhet. Dvs, det rör sig inte om en försäljning utan du ger bort lampan, t ex till ett vuxet barn (exv. Du har tröttnat på att ha den i ditt hus, men din dotter vill ha den).

 

[fahlis]

Så för att sammanfatta såhär långt:

a) Ja
b) Antagligen ja?
c) Nej
d) Vet ej?
e) Antagligen nej?
f) Nej

d
) är definitivt NEJ. Icke-jordade apparater får inte förses med jordad stickpropp

 

[lars_stefan_axelsson]

d
) är definitivt NEJ. Icke-jordade apparater får inte förses med jordad stickpropp

Ur vilket avseende menar du? Elsäkerhet? CE-märkning/EU-regler? Svensk lag/standard/regler?

Vad jag vill minnas diskussionen tidigare här på forumet så var åsikten inte så entydig som du skriver. Tvärtom verkade det vara forumets mening att det kunde vara OK när man har med dubbelisolerad utrustning att göra och inte kan byta hela sladdstället. (Det skulle iaf kunna vara det mindre av två onda).