Se det som ett exempel på hur det kan se ut eftersom det står "OM" och inte ett svar på själva frågan.
Bara som en vägledning i all välmening men som inte tycks falla i god jord hos dig.
 
J JSor skrev:
Om det är korrekt med er vägförening ska det betalas efter hur stor markareal och förväntade utnyttjande av vägen de olika inblandade har. Te.x om man är skogsägare förväntas det att man utnyttjar skogen och behöver använda vägen för det och ska alltså betala mer för den tunga trafik som då trafikerar vägen såsom timmerbilar och skogs fordon samt också återställa det som behövs med mer grus och om vägen sjunkit eller diken och dränrör blivit skadade.
Om TS anser att detta är det bästa och mest relevanta svaret får du säkert "Bästa svar"
 
K krambriw skrev:
Nu får man väl skilja lite på dom olika behoven här; enskilda med fast eller fritidsboende och enkelt behov av tillfartsväg relativt kommersiellt skogsbruk, tung transport pga avverkning

Tillägg: om du behöver attostrada för dina timmerbilar och därför behöver fixa kraftigare och tåligare vägar för ändamålet innebär ju inte att "alla" som bor utmed vägen och som har servitut är lika intresserade. För dom räckte det kanske med den ursprungliga vägen som dom troligen även ordningställt på egen bekostnad. Och nog skulle dom bli riktigt förbannade om du körde sönder den, oavsett om du äger marken eller ej
👍👍Exakt Vanliga bilar sliter inte lika mycket som tunga lastbilar med tunga laster Då fattar vem som helst att vägen slits fortare.
 
Här är det vägförening för boende och skogsägare.

Har inte satt mig in exakt vad som gäller...
Men man räknar på hur många ton man belastar vägen med per år x vägsträcka.
Således med två bilar en resa varje dag till och från bostaden, blir en hel del "vägton/år"...

För oss med två bilar blir det betydligt mer än en timmerbil med släp som kör å hämtar timmer i skogen.
Ja så var det transport av
skogsmaskiner också.

Jag är ändå av den uppfattningen att en fullastad timmerbil momentant belastar vägen mer än vad en personbil gör på t ex ett helt år.
Timmerbilen trycker så mycket mer på vägytan och underlag.
 
K Krychet skrev:
👍👍Exakt Vanliga bilar sliter inte lika mycket som tunga lastbilar med tunga laster Då fattar vem som helst att vägen slits fortare.
Vad slits mest? 3 vändor med maskintrailer följt av 1000 kubik utkört med 15 vändor timmerbil fördelat på alla axlar en gång var 30:e år på en tjälad eller riktigt upptorkad väg.

Eller boende som tar tusentals vändor spritt på alla dagar?

Vi tog ut skog som krävde bortåt 50st timmerbilar och det syntes inte på våren sen att det gått ut transporter under vintern mer än avlägget som skulle städas.
Det gick upp en VW Amarok i tjällossningens sämsta dagar som körde sönder mer och krävde åtgärder på mjukare partier.
 
  • Gilla
Guzzi och 1 till
  • Laddar…
M Mimmilo skrev:
Svar från chat gpt:

Det här är en klassisk – och tyvärr vanlig – konflikt kring skogsvägar och servitut. Jag reder ut det steg för steg.

1️⃣ Du har servitut – det är avgörande

Om du har servitut på vägen betyder det att du har en laglig rätt att använda den.

Det finns två typer:
  • Avtalsservitut
  • Officialservitut (beslut via Lantmäteriet)
Det viktiga är vad som står i servitutet:
  • Står det bara rätt att använda väg?
  • Eller står det något om underhåll, kostnadsfördelning?
🔎 Generellt gäller:

Den som använder vägen ska vara med och betala skälig andel av underhåll.

Men – och detta är viktigt:

👉 Du är normalt inte skyldig att betala standardhöjande åtgärder som görs för markägarens egen verksamhet (t.ex. uppgradering för tung skogstransport) om det går utöver vad du behöver för ditt ändamål.

Att bygga om vägen för att klara timmerbilar är oftast en standardhöjning, inte normalt underhåll.

2️⃣ Vad är underhåll – och vad är förbättring?

Skillnaden är juridiskt viktig:

Underhåll:
  • Fylla hålor
  • Hyvla vägen
  • Snöröja
  • Dika rensa
Standardhöjning/förbättring:
  • Bredda vägen
  • Förstärka för tung trafik
  • Bygga om hela bärlagret
  • Anpassa till skogsbilvägsklass
Om han har byggt om vägen för att klara skogsmaskiner och timmerbilar är det mycket starkt argument för att det är hans behov – inte ditt.

3️⃣ Kan han bara skicka en faktura?

Nej – inte hur som helst.
Om det inte finns:
  • Avtal om kostnadsfördelning
  • Vägsamfällighet
  • Gemensamhetsanläggning via Lantmäteriet
…då kan han inte ensidigt bestämma belopp och skicka faktura.

Kostnader ska vara:
  • Skäliga
  • Förankrade
  • Fördelade efter nytta
Och man ska normalt vara överens innan större åtgärder görs.

4️⃣ Grannen utan servitut

Grannen utan servitut har egentligen ingen laglig rätt att använda vägen alls – om det inte finns avtal.

Det gör situationen ännu märkligare att han ska betala samma belopp som du.

5️⃣ 18 000 kr – rimligt?

700 m väg.
36 000 kr totalt.
Det är inte orimligt om man faktiskt förstärkt en väg med maskiner och material.
Men frågan är inte om summan är rimlig – utan:

👉 Är du skyldig att betala för en åtgärd som gjorts främst för hans skogsbruk?
Det är tveksamt.

6️⃣ 2 000 kr/år i vägavgift
700 m → 2 000 kr/år
Det är faktiskt inte ovanligt högt om det inkluderar:
  • Hyllning
  • Grus
  • Snöröjning
  • Dikning
Men det ska bygga på:
  • Faktiska kostnader
  • Skälig fördelning
Inte bara ett godtyckligt påslag.

7️⃣ Vad ni bör göra nu

1. Betala inte direkt
Om ni anser att kravet är oklart eller felaktigt kan ni:
  • Skriftligen bestrida fakturan
  • Begära specificerad kostnadsberäkning
  • Begära underlag på material, timmar, maskinkostnad
2. Begär skriftligt möte
Be om:
  • Total kostnad
  • Fördelningsgrund
  • Vad som är underhåll vs förbättring

3. Ta reda på exakt vad som står i servitutet
Det är helt avgörande.

8️⃣ Om ni inte kommer överens
Då finns två vägar:
  1. Medling/dialog
  2. Ansökan om gemensamhetsanläggning via Lantmäteriet
Då bestäms:
  • Andelstal
  • Kostnadsfördelning
  • Drift
Men det kostar att starta.

💡 Min spontana bedömning
Om vägen byggts om för att klara skogsbrukets behov:
👉 Då ska skogsägaren normalt ta den största delen av kostnaden.
Du ska betala för din nytta – inte för hans timmerbilar.
Och Om man frågar Chatgpt att "Jag bor 100 meter från biltvätten och behöver tvätta bilen. Ska jag gå till biltvätten eller ska jag ta bilen. SÅ svarar chatgpt att man ska gå. Varför posta chatgpt svar här. Vem som helst kan fråga Chatgpt
 
  • Gilla
  • Haha
Fairlane och 3 till
  • Laddar…
M MrJazzedBlues skrev:
En samfällighetsförening är en sammanslutning av fastighetsägare för förvaltning av en egendom = gemensam anläggning, oavsett vilken typ. En anläggning bildas genom ett anläggningsbeslut och hanteras av Lantmäteriet. Här utdrag ur anläggningslagen:

Förrättningsmyndighet​


4 § Anläggningsförrättning handlägges av lantmäterimyndighet.

Om det är lämpligt, får lantmäterimyndigheten förordna särskild förrättningsman. Denne skall äga den kunskap och erfarenhet som uppdraget kräver och även i övrigt vara lämplig till detta. Vad som i denna lag föreskrives om lantmäterimyndighet gäller i tillämpliga delar sådan särskild förrättningsman.
Lag (1995:1405).
Ja 4 § AL gäller för en samfällighetsförening, det är korrekt MEN här är 4 § SFL: "En samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av en särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Lag (2012:184)." Man kan alltså välja! En samfällighetsförening väljer man när det handlar om en väg där det finns typ 100 fastighetsägare. En vägsamfällighet väljer man när det är typ < 20 fastighetsägare längs vägen. Kan dessa < 20 fastighetsägare dock inte komma överens bör man överväga att grunda en samfällighetsförening via Lantmäteriet men det blir jättedyrt och byråkratiskt. Undvik.
 
Rätt eller fel rent juridiskt har jag ingen koll på... Men....

18.000:- och 2000:-/år för 700m väg låter ändå rätt prisvärt?
Jämför det med alternativet att inte ha nån väg o istället gå o bära allt skit du ska ha med dig till sommarstugan.

Det går åt en hel del markarbete, material och maskintimmar, 18.000:- räcker inte långt.
När jag räknade på att göra parkeringsplatser i BRFen häromsistens så räcker dessa slantar till 4 p-platser ungefär, det motsvarar 10m väg som är 5m bred....

Som exempel: Ett 5cm bärlager med 0-18 på 3m bred 700m väg kostar lite beroende på vars i landet det gäller runt 80.000:-. Ett lager på 5cm blir över 100m2, eller 170ton.....
Det är inte ett par varv med släpkärra vi pratar i volymer när det gäller 700m väg, det är rejäla mängder.
 
K Kasken skrev:
Rätt eller fel rent juridiskt har jag ingen koll på... Men....

18.000:- och 2000:-/år för 700m väg låter ändå rätt prisvärt?
Jämför det med alternativet att inte ha nån väg o istället gå o bära allt skit du ska ha med dig till sommarstugan.

Det går åt en hel del markarbete, material och maskintimmar, 18.000:- räcker inte långt.
När jag räknade på att göra parkeringsplatser i BRFen häromsistens så räcker dessa slantar till 4 p-platser ungefär, det motsvarar 10m väg som är 5m bred....

Som exempel: Ett 5cm bärlager med 0-18 på 3m bred 700m väg kostar lite beroende på vars i landet det gäller runt 80.000:-. Ett lager på 5cm blir över 100m2, eller 170ton.....
Det är inte ett par varv med släpkärra vi pratar i volymer när det gäller 700m väg, det är rejäla mängder.
Fast nu har ju TS redan väg via servitutet.. och har därmed betalt för rätten att använda den i samband med att fastigheten avstyckades som jag förstått situationen
 
  • Gilla
Fairlane och 10 till
  • Laddar…
A ajn82 skrev:
Fast nu har ju TS redan väg via servitutet.. och har därmed betalt för rätten att använda den i samband med att fastigheten avstyckades som jag förstått situationen
Det må så vara krasst juridiskt.

Men samtidigt säger mitt sunda förnuft att det blir lite konstigt att anse att man har rätt att nyttja någon annans väg i all evighet utan kostnad bara för att någon annan för länge sen kommit överens om det.
Det allra minsta man bör bidra med är ju att vara med och betala för underhållet.
Hade jag varit TS hade jag erbjudit markägaren att spaka grävmaskinen eller vägskrapan nån helg genom dessa reparationer och förstärkningar, samt dra ett par varv med vägsladden varje höst.
 
  • Älska
Agge571
  • Laddar…
P Pligg85 skrev:
Vad slits mest? 3 vändor med maskintrailer följt av 1000 kubik utkört med 15 vändor timmerbil fördelat på alla axlar en gång var 30:e år på en tjälad eller riktigt upptorkad väg.

Eller boende som tar tusentals vändor spritt på alla dagar?

Vi tog ut skog som krävde bortåt 50st timmerbilar och det syntes inte på våren sen att det gått ut transporter under vintern mer än avlägget som skulle städas.
Det gick upp en VW Amarok i tjällossningens sämsta dagar som körde sönder mer och krävde åtgärder på mjukare partier.
Hur vet vi att han tänker ta ut virket när det är tjälad väg? I så fall hade han väl inte behövt höja standarden på vägen. Bara att ploga.
 
  • Gilla
Dilato
  • Laddar…
K Kasken skrev:
Det må så vara krasst juridiskt.

Men samtidigt säger mitt sunda förnuft att det blir lite konstigt att anse att man har rätt att nyttja någon annans väg i all evighet utan kostnad bara för att någon annan för länge sen kommit överens om det.
Det allra minsta man bör bidra med är ju att vara med och betala för underhållet.
Hade jag varit TS hade jag erbjudit markägaren att spaka grävmaskinen eller vägskrapan nån helg genom dessa reparationer och förstärkningar, samt dra ett par varv med vägsladden varje höst.
Men nu är det faktiskt så servitut fungerar.

Man har fått en rättighet i samband med en avstyckning, och som ägare till fastigheten som äger tillgången som får användas enligt servitutet, kan man inte kräva ett dyft.

1960 så avstyckades ett torp från vår stamfastighet, till vilket gavs ett officialservitut på tillgång till dricksvatten från vår brunn via en (odefinierad) vattenledning.

Vi kan inte klippa vattenledningen, eller ens kräva betalt för underhåll vattenanläggningen. Och det går numera åt massor med vatten.

1960 så fanns det en vattenkran i köket på torpet, idag finns det på torpets tomt, tre hus med badrum och vattentoaletter samt en hög med tonåringar som duschar ofta och länge.

Hade vi inte en brunn anpassad för storskalig djurhållning så skulle vi inte kunna förse grannen med vatten...
Har vi fått ersättning när vattenanläggningen behövt skötas om? Näe.

BTW så skulle jag inte vilja se en random granne utan utbildning och vana försöka köra vare sig vägskrapor eller ratta grävmaskiner längs våra vägar, vare sig det gäller skogvägarna eller "grusvägen"...

Eller tycker du verkligen att man greppa vem som helst "från gatan" för att sköta vägunderhåll och gräva diken?

Markägaren i det här fallet har tagit en rövare, och hoppas att grannarna (TS) längs vägen bara ska vara snälla och betala. Det har de absolut ingen skyldighet att göra, såvitt det inte står något om det i Servitutet.

Beteendet hos markägaren tangerar ett bedrägeriförsök.
 
  • Gilla
  • Wow
gunnar.malmstrom och 11 till
  • Laddar…
P
Det stora problemet med just timmertransporter är ju att vid perfekt timing altså att det tas ned skog och körs ut medans vi har frost i marken så kan man åka timmerbil där det knappt går att cykla vid tjällossning.
Har varit med där det körts timmerbilar över åkrar där det inte ens fanns väg under alls och där man plogat flera ggr för att låtit marken frysa ordentligt för att ta ut timret vid rätt tillfälle

Sen är ju problemet att sån timing och planeringingsförmåga är lite ovanlig tyvärr

Att göra det helt motsatta att köra ut timmer på grusväg vid fel tillfälle kan orsaka skador som kostar lika mycket eller mer än att göra ny grusväg i skogen..

tittar man på tonmeter metoden så kommer skogsfastigheter ofta ha rätt höga andelstal där det finns en vägförening och man behöver såklart som övriga andelsägare i samfälligheten se till att vägen besiktas och kontrolleras både före och efter för att separera skador från transporter av virket betalas separat utöver uttaxeringen för skador som gjorts på vägen..

Tyvärr så finns det markägare som är mindre seriösa och ställer till med problem men där lär man se till att ha koll på vägen och skylta ner totalvikt / axeltryck rejält när vägen är mjuk och skador på väg betalas av den som skadat och ingår inte i andelstal där handlar det om normalt slitage på väg..

I grund och botten beror det ju delvis på hur skogsavverkning och transporter arbetar i lag och när dom väl är på ett ställe så kör man bara även om det plötsligt blivit väderomslag och tjälen släppt i marken, med stora skador som följd och ofta bråk om att ingen anser att dom är orsaken till skadorna..

Bästa tips är att åka sakta och filma vägen före och efter och på områden där man har stor risk för skador fota med mått mot vattenpass där skarpa kurvor och korsningar gör att släp genar och väg kanten sjunker och ger sig. Vi har fått även stora markägare likt sveaskog att betala vägskador utan knorr efter dom sett filmbevis på hur vägen var före och efter avverkning..


Andelstal ska bekosta slitage på väg inte att nån orsakar skador

Sen är det såkalrt svårare om det inte ens är en vägförening men då finns det ju egentligen ingen möjlighet att om det saknas sån del i rättigheten till väg så kan det saknas all möjlighet att lägga laglig kostnad på villaägaren för att markägaren vill ha bättre väg för att kunna köra ut timmer när som helst och inte bara vid frusen väg...
 
  • Wow
Jorel03
  • Laddar…
Svårt att undvika virkeshämtning vid olämplig tid:
Jag har bara avverkat o sålt leveransvirke en gång (nåja massaved men pga relativt små poster o färskhetsregler blev det brännved). Det gick inte att styra när det skulle hämtas o knappt att få reda på tiden heller. Plötsligt en helgdag ringde förarn för att få koden till vägbommen fast jag fyllt i den på leveransanmälan där jag också kryssat för att jag ville bli informerad om när de skulle komma och att det inte var lämpligt att köra in med släp och det hade förstås heller inte nått honom o ha trodde han skulle hämta 30 fastkubikmeter när jag tydligt angivit att det var kubikmeter travat. Ett par månader senare dök plötsligt en annan timmerbil upp, då i varje fall utan släp, för att avhämta samma leveransvirke. Som tur var kom ingendera när vägen var svag, men detta verkade alltså inte gå att styra.
 
Redigerat:
T
J JSor skrev:
Se det som ett exempel på hur det kan se ut eftersom det står "OM" och inte ett svar på själva frågan.
Bara som en vägledning i all välmening men som inte tycks falla i god jord hos dig.
Ditt svar/inlägg är ungefär lika relevant och välkommet som rådet att ta på regnkläder när det regnar till någon som har läckande tak och frågar om det.
Förstår du inte hur forum av det här slaget fungerar kanske du inte ska posta.
(Tips "i all välmening"...)
 
  • Haha
Perplexus
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.