Vi hade
1) plåttunna med säck, fick
2) plasttunna, sedan lades det till
3) komposttunna, varefter vi fick
4) fyrfack och sedan kom det till
5) liten tunna för metall, och nu skall
6) komposttunnan, plasttunnan för restavfall också metalltunnan bytas ut mot fyrfackstunna.
De som har försökt hinna med att bygga vindskydd för tunnorna har haft det jobbigt. De som inte gjort det har haft tunnorna liggandes på vägen när det stormat...
Dubbla fyrfack kommer att fungera jättebra för oss som numera bara är två vuxna, men innan barnen flyttade hemifrån räckte inte kartong och plast till. Hur de som har blöjbarn skall klara detta, det förstår jag inte
1) plåttunna med säck, fick
2) plasttunna, sedan lades det till
3) komposttunna, varefter vi fick
4) fyrfack och sedan kom det till
5) liten tunna för metall, och nu skall
6) komposttunnan, plasttunnan för restavfall också metalltunnan bytas ut mot fyrfackstunna.
De som har försökt hinna med att bygga vindskydd för tunnorna har haft det jobbigt. De som inte gjort det har haft tunnorna liggandes på vägen när det stormat...
Dubbla fyrfack kommer att fungera jättebra för oss som numera bara är två vuxna, men innan barnen flyttade hemifrån räckte inte kartong och plast till. Hur de som har blöjbarn skall klara detta, det förstår jag inte
Håna? Nu är du bra känslig. Och jag tycker serlöst att det är bra att inte varje hushåll ska utrustas med "standardkärl" som inte passar någon utan att att den totala kapaciteten anpassas efter behovet. Om det är i form av återvinningscentral eller gemensamt sophus spelar mindre roll, det är ju samma princip bara i lite olika skala.Z ZoranS skrev:
Tyder på att du har råttproblem även om du kanske inte ser dem. För kommer de fram så fort du lägger ut fågelfrön så finns de garanterat redan i närheten. Men du kan ju ha en råttsäker kompost istället så blir råttorna en ickefråga när det gäller komposten.S Snurrespratt skrev:
Men jag anser det vara ett oseriöst företag, och därför vill jag inte ha något med dem att göra.S Snurrespratt skrev:
Själv föredrar jag slagfällor på ställen dit inga 'oskyldiga' djur kommer. Att sprida potenta gifter i omgivningen är inte så smart. Tråkigt om en katt dör för att den ätit en förgiftad mus/råtta. Eller en ormvråk. Men sånt verkar du inte bryr dig om.S Snurrespratt skrev:
Det blir allt svårare att ta beslutfattarnas argument på allvar om att besluten fattas "för klimatets och miljöns skull".
Om man värnar om klimat o miljö så lämna metall, glas, plast och papper på återvinningstation när ni handlar. Detta ger väsentligt lägre miljöpåverkan än att köra med tunga lastbilar till halvtomma kärl. Detta vågar beslutfattarna inte föra fram eftersom det tar bort den verkliga orsaken till bostadsnära insamling som är PENGAR, dvs de orimligt höga och obligatoriska sopavgifterna.
Om man värnar om klimat o miljö så lämna metall, glas, plast och papper på återvinningstation när ni handlar. Detta ger väsentligt lägre miljöpåverkan än att köra med tunga lastbilar till halvtomma kärl. Detta vågar beslutfattarna inte föra fram eftersom det tar bort den verkliga orsaken till bostadsnära insamling som är PENGAR, dvs de orimligt höga och obligatoriska sopavgifterna.
Redigerat:
Då har du inte förstått hur man kan bekämpa råttor i en villamiljö på ett säkert sätt. Förstår att du av någon anledning har personliga o starka aversioner mot detta företag. Jag har helt andra erfarenheter.L lbgu skrev:
#sovjetKvackatore skrev:
Ett problem som jag inte tänkte på är att det låter som att bo vid en sopstation när grannarna slänger glas o metall, barnen vaknar.
Sverige borde väntat med detta till det var implementerat i sin helhet i alla övriga länder i Europa.
Vi kör matavfallskvarn och har minsta kärlet 140l . Och går med plast/metall/papper till återvinningsstationen.
Har ställt extra kärlen på gatan så länge. Finns ingen plats på uppfarten.
Sverige borde väntat med detta till det var implementerat i sin helhet i alla övriga länder i Europa.
Vi kör matavfallskvarn och har minsta kärlet 140l . Och går med plast/metall/papper till återvinningsstationen.
Har ställt extra kärlen på gatan så länge. Finns ingen plats på uppfarten.
Haft detta i 15 år och det är oerhört skönt att slippa samla sopor i källaren och köra till containerna varje månad.
Vi är 2 vuxna och två blöjbarn och har inte problem med kapaciteten på tunnorna. Brukar bli fulla till tömning så det är ju bra anpassat. Tror man kan beställa extra tömning också om man vill det.
Enda jag vill klaga på är tidningsfacket. Det hade vi velat ta bort för några tidningar har vi inga..
Vi är 2 vuxna och två blöjbarn och har inte problem med kapaciteten på tunnorna. Brukar bli fulla till tömning så det är ju bra anpassat. Tror man kan beställa extra tömning också om man vill det.
Enda jag vill klaga på är tidningsfacket. Det hade vi velat ta bort för några tidningar har vi inga..
Redigerat:
Vilken miljönytta att man behöver byta sopkärl var 3e år när kommunen byter sopföretag och spelreglerna ändras.
Är så otroligt trött på hur sopeländet bara blir mer uppfostrande, dyrare och bökigare.
Är så otroligt trött på hur sopeländet bara blir mer uppfostrande, dyrare och bökigare.
Kan själv!
· Trelleborg
· 19 713 inlägg
Man får väl vara glad när ens kommun valt en lösning som har funkat i 12år, och inte behöver byta nu heller.
Jag förstår inte riktigt syftet och artikeln gör ju det hela än mer förvirrande. Det står:
"Anledningen till förändringen är EU-krav. I Sverige återvinns idag 35 procent av förpackningarna, en siffra som måste vara 70 procent senast 2030 om inte Sverige ska riskera dryga böter.
- Förhoppningen är att FNI kommer leda till att Sverige uppnår målen men det kan vi inte veta än."
Men man kan ju inte blanda ihop siffrorna för vad som återvinns och vad som samlas in. Redan idag samlar konsumenterna in ca 80-90 av pappersförpackningar och glasförpackningar. Att man sen inte lyckas återvinna alla insamlade förpackningar till nytt material är väl inte konsumenternas fel? Hur tänker man att en insamling vid tomtgränsen ska göra att mer av det insamlade papperet ska bli nytt papper?
"Anledningen till förändringen är EU-krav. I Sverige återvinns idag 35 procent av förpackningarna, en siffra som måste vara 70 procent senast 2030 om inte Sverige ska riskera dryga böter.
- Förhoppningen är att FNI kommer leda till att Sverige uppnår målen men det kan vi inte veta än."
Men man kan ju inte blanda ihop siffrorna för vad som återvinns och vad som samlas in. Redan idag samlar konsumenterna in ca 80-90 av pappersförpackningar och glasförpackningar. Att man sen inte lyckas återvinna alla insamlade förpackningar till nytt material är väl inte konsumenternas fel? Hur tänker man att en insamling vid tomtgränsen ska göra att mer av det insamlade papperet ska bli nytt papper?
Redigerat:
Tyvärr är det väl som vanligt när det gäller Sverige och våra beslutsfattare att man alltid väljer det enklaste (billigaste) för dem själva, inte för sina invånare.Redaktionen skrev:
Sverige var det sista landet inom EU med FNI och det berodde på att vårt tidigare insamlingssystem med återvinningsstationer där varje enskilt material ”ägdes” av olika material kretsar. Sedan nittiotalet har alla inom eu betalat för att få sina förpackningar hämtade hemma förutom i Sverige där man har lagt ansvaret på hushållen att både sortera och transportera alla förpackningar till en återvinningsstation förutom då om man har bott i en flerfamiljsfastighet där fastighetsägaren själ kunde genom en pålagd insamlingsavgift (dubbel kostnad för återvinning) kunde få förpackningarna hämtade i fastigheten. Hela systemet har stridit mot Eus pantavgift för förpackningsordning.
Som jag tidigare nämnde angående val av system så har våra kommuner fortsatt att se varje enskild förpackning som en fraktion dvs lokal källsortering i stället för att gemensamt lösa regionala MRF-anläggningar (MRF= material recovery facility) precis som vi idag har med förbränningsanläggningar.
Gula tunnan är ett gemensamt insamlingssystem som används uteslutande i bland annat Tyskland, Polen, Nederländerna Belgien, Spanien, Frankrike och Portugal där alla förpackningar utom glas läggs i ett enda enfackskärl där materialet sen via maskiner och robotar sorteras efter materialslag i en regional sorteringsanläggning.
Med ett sådant insamlingssystem så behövs inga fyrfackskärl, inga olikfärgade påsar utan allt går löst i samma kärl.
Där man inte kan ha kärl så använder man oftas en transparent plastsäck med knythandtag som sen ställs ut på gatan vid tömning.
MRFerna är försedda med påsöppnare vilka först öppnar påsar i fall man har blandade insamlingsrundor med både säck och kärl.
Som sagt, fyrfackskärlen finns enbart i Sverige och i några få finska kommuner eftersom andra länder som sedan nittiotalet haft sortering i ett kärl.
Flertalet kommuner i Norge som också har haft fastighetsnära insamling under många med flera olika kärl har också sett över systemen och gjort större avfallsområden där oftast län har byggt nya så kallade försorteringsanläggningar i direkt anslutning till förbränningsanläggningarna för att på så sätt minska på antal kärl ute hos hushållen.
Follo ren var först ut där man gick från fem större kärl till två mindre kärl per fastighet för ca 10-15 år sedan.
Kärl 1, här lägger man matavfall i grön påse vilket är den enda som är obligatorisk, restavfall tillsammans med plastförpackningar.
Kärl 2, här läggs allt som är tillverkat av papper. Landsbygden har tre mindre kärl där kärl tre används för blandat glas och metall medans tätbebyggda områden har gatuplacerade iglor för glas och metall (både villor och flerfamiljshus slänger glas och metall i samma iglo)
Glas och metall är en för hela Norge gemensam fraktion som sorteras på en enda sorteringsanläggning med riktigt högteknologisk sortering som möjliggör färgseparering även av små glasflisor till brunt, grönt samt ofärgat glas. Metallerna avskiljs med hjälp av magneter och omvänd magnetism.
Så varför har våra så kallade tjänstemän valt dyra egna lösningar där hushållen själva skall sortera allt lokalt i stället för att man gör det centralt med mindre antal kärl och hämtfordon?
Jo, man vågar inte se längre än näsan räcker.
Som sagt, fyrfackskärl är en svensk lösning och finns uteslutande i Sverige trotts att att runt 470 miljoner EU-invånare kan och har sortera allt i ett och samma kärl sedan 1990-talet.