Samtidigt kan du ju inte försäkra din bostadsrättslägenhet som 140 kvm om den i själva verket vid mätning är 155 kvm bara för att byggnadsnämnden en gång gav bygglov för 140 kvm. Då lämnar du ju falska uppgifter till försäkringsbolaget.G grovspacklarn skrev:
Ålrajt, så pga värdering och försäkring ska man veta på kvadratmetern när (?) hur stor lägenhet man har. Uppfattat. Annars verkade det lite kollrigt. Det är ni sta'bor som har era grejer för er.Claes Sörmland skrev:
Fast vilken yta är det försäkringsbolaget skall ha då?
Med eller utan icke inredningsbar "boarea"?
Bra fråga, beror väl på vad man avtalar om med försäkringsbolaget? Inte finns väl detta reglerat i författning? Eller? (Kan försäkringslagstiftningen så dåligt.)C cpalm skrev:
Lagstöd för att mätintyget inte tar fasta på det? Det är uppgifter från domen och sakkunnigvittnet att han ej tagit hänsyn till det. Gränsdragningen mellan BOA och BIA är öppen för tolkning om man läser i standarden. Det betyder att någon som vill kan grovt tolka den till byggherrens fördel om den vill. BOA ska vara inrättat för boende, här finns regler som termisk komfort, fönster, tillgänglighet med mera. En detaljplan som ej medger att boende sker på ytan året om med anledning av detaljplan, bör leda till att en mätintygsgivare väljer att klassificera detta utrymme som Hans som utbildar vid SIS gjort, en BIA.
Det är PBL som reglerar om ytan. Byggnadsnämnden beslutar och har tillsyn. Vet inte vad du far efter riktigt. Skulle byggnadsnämnden säga att det är BOA så skulle det vara planstridigt. Säger dom att det inte är BOA så saknas ytan.
Jag vet att köparna inte bara ångrat sig för att det var roligt. De hade ingen bostad att flytta in i och hamna utan boende när dom inte ville betala fullt pris efter att ha blivit lurade om förutsättningarna för köpet och blåsta på ytan.
Redigerat:
Utdrag ur standarden. Märk punkt 3.C cpalm skrev:
Min teori är att byggherrarna klantat sig och missat på detaljplan och ytan. Marknaden vek och projektet sålde inte alls. Man fick med sig olika aktörer att bistå genom att lämna felaktiga uppgifter och lurade köparna. Hela föreningen blev vilseledda egentligen.
Ingen aning, men gissar att det inte är ett praktiskt problem och att det är mätstandarden om något man hänvisar till även i det sammanhanget. Likväl som i taxeringssammanhang kan man ju notera.
Men denna dom öppnar ju lite för att BOA inte är så konkret som man kan tänkas tro, trots att "alla" hänvisar till en och samma standard.
Redigerat:
Du påstod: "Du får inte sälja olovlig yta som att den vore lovlig. Punkt."A Albin Creutz skrev:
Jag tror inte alls det finns lagstöd dör den uppfattningen att en byggnad skulle bli osäljbar bara för att den har olovlig yta. Det går utmärkt att sälja byggnader med olovlig yta. Det går också att sälja bostadsrätter där den associerade lägenheten omfattar sådan yta.
Men säljaren får naturligtvis inte vara bedräglig.
Jag håller mig till BRL och upplåtelser. I min mening finns lagstöd, sen är väl praxis väldigt tunt på området. Det jag menar är att om du uppger att ytan är lovlig och kan nyttjas så måste den vara det i min mening enligt lagen. Men du kan säkert sälja en byggnad med olovlig yta om du inte säljer den som laglig och lovlig för sitt syfte såklart.
7 kap 1§ BRL När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har avtalats.
Här har man avtalat om att leverera 157 kvm boendeyta. Detta begränsas av detaljplanen.
Du har följande i upplåtelseavtalet. Domaren i TR menar att bara för att byggherrarna 1,5 år efter tillträdet snabbt kunde få ett slutbesked så hade det kunnat ordnas lika snabbt 1,5 år tidigare vid tillträdet. Det är ett mysterium hur det kan likställas. Hon bagatelliserar hela slutbeskedsförfarandet och PBL.
Får för mig att det ändå finns en del rättspraxis.A Albin Creutz skrev:
Hotel du Nord i Linköping: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/bostadsrattsforening-i-anrikt-hotell-bildades-utan-bygglov
Gråbygge i Göteborg: https://www.lexnova.se/nyheter/kopte-bostadsratt-utan-bygglov-nekas-havning-aven-i-hovratten
Var det inte rätt stort rabalder om någon BRF i Sundbyberg också?
Tack det var just något av dessa fall som jag tänkte på. Vi har diskuterat dem förr. De ger ju inte riktigt stöd för köparnas linje och de ligger ju i linje med vad tingsrätten har dömt i denna tvist.
Det första fallet där är brutalt - att helt bli av med sin bostadsrätt. Känns förlegat detta system minst sagt - det här måste om inte avhjälpas rättsligt kunna hanteras försäkringsmässigt, så kan jurister på IF mfl kämpa dessa strider mot byggföretagen istället för vi fysiska personer...C cpalm skrev:
Ja det går att upplåta bostadsrätt i byggnad som har ytor som inte har getts bygglov att nyttjas som bostad. Du kan t o m upplåta mark med bostadsrätt. Eller lokalyta. Bostadsrättslagen är mycket flexibel i det avseendet.A Albin Creutz skrev:
Och det var ju lägenheten vad jag förstår. Fullt brukbar för det avsedda ändamålet.A Albin Creutz skrev:
Detaljplanen sätter ju gränsen för bygglov och byggåtgärder. Den reglerar inte boende i bostadsrättslägenheten. Detaljplanen är just en plan, inte ett styrande dokument för hur du lever ditt liv i en lägenhet.A Albin Creutz skrev:
Saknades slutbesked när lägenheten tillträddes så att det rådde förbud att ta lägenheten i bruk vid den tiden? Eller fanns slutbesked?A Albin Creutz skrev:
Det var svårt att direkt dra likheter och paralleler tycker jag. Avsaknad av bygglovshandling som preskiberats och eg bara begränsar vidare utbyggnad om jag läste rätt kontra att gå emot ett interimistiskt slutbesked som uttryckligen säger att vån 2 och vinden inte får tas i bruk.C cpalm skrev:
Likheten jag kan se är väl att domstolarna verkar tycka formalia inte spelar någon roll när det gäller bostadsbyggare. Men jag hoppas HD domen visar vägen framåt
https://www.domstol.se/nyheter/2022...lagen-medforde-att-hyra-inte-behovde-betalas/