7 KAP LÖNER M.M. | 29
Den individuella månadslönen uttrycks i kronor per månad och fastställs vid förhand-
lingar inom företaget och kan om anledning därtill finns - omprövas en gång per år.
Lägsta löner kr/mån Fr.o.m. 1 maj 2023 Fr.o.m. 1 maj 2024
1:a året i yrket 20 490 kr 21 125 kr
2:a året i yrket 25 159 kr 25 939 kr
3:e året i yrket och därefter 28 330 kr 29 208 kr
Servicemontörer 30 060 kr 30 992 kr
Tekniker 30 709 kr 31 661 kr
Den individuella månadslönen uttrycks i kronor per månad och fastställs vid förhand-
lingar inom företaget och kan om anledning därtill finns - omprövas en gång per år.
Lägsta löner kr/mån Fr.o.m. 1 maj 2023 Fr.o.m. 1 maj 2024
1:a året i yrket 20 490 kr 21 125 kr
2:a året i yrket 25 159 kr 25 939 kr
3:e året i yrket och därefter 28 330 kr 29 208 kr
Servicemontörer 30 060 kr 30 992 kr
Tekniker 30 709 kr 31 661 kr
Hur menar du nu?Krilleman skrev:
Visst, el-skrået/facket har en lång tabell med fasta lägstalöner baserat på lärlingsnivå.
Men det är en rätt ovanlig konstruktion på arbetsmarknaden.
Av vad jag hittar så är industrielektriker som vilket annat yrke som helst där det är fri individuell lönesättning utan någon fackligt reglerad tabell.
Skillnaden är att en elektrikerlärling har en kort brant lönestege som är fastställd, dessutom jobbar han sina 8h/dag punkt, inget "du förutsätts vara tillfänglig dygnet runt".Totte_S skrev:
Men jag tror egentligen inte vi är speciellt oense här.
Panor82
Hobbyelektriker
· Östergötland
· 493 inlägg
Panor82
Hobbyelektriker
- Östergötland
- 493 inlägg
Jag har ett exempel inom industrin där våra lärlingar kommer in på 25 000 sedan börjar skifta år två och hamnar på 32 000 (därefter händer inte mycket mer med grundlönen förut sen vanliga löne utvecklingen) sedan byggs det på med olika tillägg och ansvar. Där tillkommer också ob för helger, nätter och kvällar men brukar vara skiftgången och miljön som är skitig som är den stora frågan inte lönen. Vi tillhör IF Metall.
Automationsteknikerna och automationingenjörerna tjänar bättre och har mer finjobb och dagtid men krävs lite mer utbildning och erfarenhet.
Sedan tycker jag att industrin har oförskämt dåligt rykte och inte lyfts som ett alternativ i utbildningarna. Det är faktiskt riktigt brett iaf hos oss där det förekommer installationer i kontor, maskiner och produktionshallar. Allt ifrån belysning, motorer, traverser, robotceller och CNC-maskiner mm.
Med kabeldragning, felsökning (avancerad sådan), LSP/HSP ställverk, ritningläsning, plc:er, brandlarm, central byten, skåpsbyggen etc.
Automationsteknikerna och automationingenjörerna tjänar bättre och har mer finjobb och dagtid men krävs lite mer utbildning och erfarenhet.
Sedan tycker jag att industrin har oförskämt dåligt rykte och inte lyfts som ett alternativ i utbildningarna. Det är faktiskt riktigt brett iaf hos oss där det förekommer installationer i kontor, maskiner och produktionshallar. Allt ifrån belysning, motorer, traverser, robotceller och CNC-maskiner mm.
Med kabeldragning, felsökning (avancerad sådan), LSP/HSP ställverk, ritningläsning, plc:er, brandlarm, central byten, skåpsbyggen etc.
Redigerat:
Tack Panor82 !!Panor82 skrev:
Jag har ett exempel inom industrin där våra lärlingar kommer in på 25 000 sedan börjar skifta år två och hamnar på 32 000 sedan byggs det på med olika tillägg och ansvar. Där tillkommer också ob för helger, nätter och kvällar men brukar vara skiftgången och miljön som är skitig som är den stora frågan inte lönen.
Automationsteknikerna och automationingenjörerna tjänar bättre och har mer finjobb och dagtid men krävs lite mer utbildning och erfarenhet.
Sedan tycker jag att industrin har oförskämt dåligt rykte och inte lyfts som ett alternativ i utbildningarna. Det är faktiskt riktigt brett iaf hos oss där det förekommer installationer i kontor, maskiner och produktionshallar. Allt ifrån belysning, motorer, traverser, robotceller och CNC-maskiner mm.
Med kabeldragning, felsökning (avancerad sådan), LSP ställverk, ritningläsning, plc:er, brandlarm, central byten, skåpsbyggen etc.
Äntligen en kille som har upplevt andra el- områden än att dra VP i valv o sätta spistimers hos pensionärerna.
Lagen om anställningsskydd tar ingen hänsyn till om man är med i facket eller inte.U Uffe A skrev:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen.../lag-198280-om-anstallningsskydd_sfs-1982-80/
Ja det var vad jag kom fram till också. Att har man svårt att klara sig så bör man säkert fundera på om man ska vara med i facket eller inte.D Dilato skrev:
Jag har ännu inte förstått hur han skulle spara 1500 i månaden. Jag utgick ifrån att det var per månad eftersom det talades om månadslön.