LF dolda fel försäkring

[Claes Sörmland]

Ja platonmattor är inte mitt område så där lägger jag mig platt. Vad jag kan se på din bifogade bild ska dock överkanten av platonmattan täckas av en kantlist som max får gå ner 10cm i jorden. Av det följer att viss del bör vara synlig ovan jord. Avsaknaden av synlig kantlist bör därför vara ett tecken på att antingen platonmatta saknas eller är felaktigt monterad. Detta bör således föranleda ytterligare undersökning eller frågor till säljaren.

Praxis har visat att även ganska obetydliga, och ibland även långsökta, avvikelser som kan vara tecken på att något är fel och medföra att fördjupad undersökning bör göras.

Nja, det är den alternativa lösningen du ser bild på. Men det tycks som om vi har hittat ett dolt fel till TS. Platonmattan som har monterats saknar ju kantlist på TS foto. D v s den var inte installerad fackmässigt enligt monteringsanvisningar. Trots att säljaren har uppgivit att någon grundmur har skyddats med Platonmatta i besiktningsprotokollet, fackmässigt kan man nog utgå från.

TS foto:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[klimt]

Jag trodde nog också att mattan ska sticka upp, men så behöver det tydligen inte vara. Men om man går tillbaka till texten som finns i besiktningsprotokollet så uppger säljaren

”2002 monterades platonmatta på utsida av grundmurar”

Det står inget om vem som gjorde detta, kan vara en kompetent firma men också en firma eller privatperson (säljaren) utan kompetens på området. Då är det klokt att fråga vidare om vem som gjort installationen och om den omfattar samtliga grundmurar. Om det är en firma bör det finnas någon dokumentation som förhoppningsvis anger att man följt anvisningar. Om det är en privatperson kan det finnas dokumentation i bilder. Om det inte finns mer information bör man som köpare vara försiktig och räkna med en ökad risk för problem. Samma resonemang kan man nog ha om det mesta som säljaren uppger i protokollet, det är knappast underlag som kan bedömas som utfästelser.

 

[Thomas59]

Nja, det är den alternativa lösningen du ser bild på. Men det tycks som om vi har hittat ett dolt fel till TS. Platonmattan som har monterats saknar ju kantlist på TS foto. D v s den var inte installerad fackmässigt enligt monteringsanvisningar. Trots att säljaren har uppgivit att någon grundmur har skyddats med Platonmatta i besiktningsprotokollet, fackmässigt kan man nog utgå från.

TS foto:

[bild]

Enligt TS, se något av TS inlägg i början v tråden, finns det tydligen platonmattor som inte behöver kantlist. Jag vet inte om det stämmer men litar tills vidare på TS utsaga. I det stora hela lär det dock inte spela någon roll då samtliga rekvisit för ”dolt fel” knappast är uppfyllda. Bara en sådan sak som att kostnaden (runt 100’ kr) för åtgärden, gissar jag, är för låg i förhållande till fastighetspriset för att vara ersättningsbar.

Kan ju själv tycka att besiktningsmän i allmänhet, och TS besiktningsman i synnerhet, bör vara mera misstänksamma. Istället för att bara nedteckna vad säljaren uppger borde ju besiktningsmannen reda ut vad säljaren menar genom initierade frågor om när, hur, varför, omfattning, av vem en åtgärd, tex dränering, utförts. Kan inte säljaren ge ordentliga svar borde det föranleda en anmärkning och lämpligen en uppmaning till köparen att undersöka vidare.

 

[Claes Sörmland]

Kan ju själv tycka att besiktningsmän i allmänhet, och TS besiktningsman i synnerhet, bör vara mera misstänksamma. Istället för att bara nedteckna vad säljaren uppger borde ju besiktningsmannen reda ut vad säljaren menar genom initierade frågor om när, hur, varför, omfattning, av vem en åtgärd, tex dränering, utförts. Kan inte säljaren ge ordentliga svar borde det föranleda en anmärkning och lämpligen en uppmaning till köparen att undersöka vidare.

Mycket enklare, en besiktningsman ska inte skriva ned saker på hörsägen. En seriös besiktningsman skriver bara ned vad denne kan observera eller mäta själv. Andrahandsuppgifter i protokollsform är geschäft. Ju fler som inser det, desto bättre för alla. Här har BH en viktig funktion att ta konsumentens sida mot den i stort oseriösa besiktningsbranschen.

 

[Thomas59]

Mycket enklare, en besiktningsman ska inte skriva ned saker på hörsägen. En seriös besiktningsman skriver bara ned vad denne kan observera eller mäta själv. Andrahandsuppgifter i protokollsform är geschäft. Ju fler som inser det, desto bättre för alla. Här har BH en viktig funktion att ta konsumentens sida mot den i stort oseriösa besiktningsbranschen.

Är benägen att instämma i det.

Uppgifter om vad som gjorts, eller inte gjorts, med fastigheten kan säljaren om så önskas lämna upplysningar om i frågelistan, även om den knappast fyller någon funktion den heller. Iaf inte enligt praxis som i princip ser på säljaren som en mindre vetande svammelpelle vars uppgifter i frågelistan ska tas med en stor nypa salt.

Mitt råd till fastighetsköpare är LÄS PÅ och ställ (skriftliga) frågor, samt anlita en besiktningsman med goda referenser. Alla svar från säljaren som kan tolkas som löften om något bör åtföljas av frågor från köparen, tex enligt vad jag skrivit i tidigare inlägg. Svaren bör nedtecknas och bifogas köpeavtalet.

Har inte säljaren svar på frågorna bör påstådda renoveringar/åtgärder anses som potentiellt felaktigt utförda och antingen föranleda fördjupade undersökningar eller att priset justera ned.

 

[Project Mellangården]

Fast den är inte isolerad och bör därför inte ses svartvitt.

Varför då? Det du säger kräver att den gör en bokstavstolkning i strid med vad det faktiskt står i beskrivningen.

Jag nyanserar förvisso genom att blanda in andra bevis, men kan göra det (nästan) bara utifrån sakbeskrivningen också.

Det är din bedömning, och för den presenterar du inget annat än tyckande. Är du säker på att du har rätt antar jag att du har mer än så på fötterna.

Ok. Låt mig då spela den dåliga juristen.

Vi börjar med sakbeskrivningen (och låtsas alltjämt att den kommer från säljaren och inte besiktningsmannen.
[bild]

Vi ser här att alla beskrivna objekt utom taket står i obestämd form.

Låt oss först titta på fönstren. Det står att ”fönster” är utbytta 2003. Men det står också att ”fönster” i källaren är svåra att öppna. Sannolikt får vi anta att de senare inte bara var 15 år gamla vid överlåtelsen, utan äldre.

Ock kan vi visa att ”fönster” inte betyder ”fönstren” så följer analogt att ”grundmurar” inte behöver betyda ”grundmurarna”.

Det skulle ha varit mitt försvar om jag hade påstått något så oprecist. Hade jag därtill kunnat visa att det var uppenbart att källarfönstren var äldre än de övriga (eller vissa andra) har jag svårt att se att en domstol skulle kommit frsm till något annat.

Jag baserar det helt på omfattande arbete i tingsrätt. Det är inte så den dömande praktiken fungerar.

Jag har sett att du i många trådar är en duktig skribent som tillför mycket klokt. Men gällande just denna detaljfråga skulle jag säga att man har små chanser. Att ge sig in på analog tolkning baserat på övriga delar av avtalet/utfästelser visar snarare på svagheten. Fönster som lätt kan besiktigas kan inte heller jämföras med dränering, som är dold.

Sen kan man ta det på alla andra argument du anför, de är bra, för att visa att saknad dränering på en vägg inte ger rätt till något prisavdrag eller skadestånd.

 

[TRJBerg]

Oavsett annat i TS fall så skulle jag aldrig anta att ALLA väggar förseddes med platonmatta baserat på den nämnda beskrivningen. Tvärtom av vad jag har sett är det relativt vanligt att man inte behandlar (dränerar mm) alla väggar. Även om det oftast är dumt att utelämna en vägg.

Så det enda jag skulle lita på eller anta är om det skrivs exakt "alla väggar".

 

[Claes Sörmland]

Men så hänger du på BH, d v s du har stor erfarenhet av hur det ser ut ute i verkligheten bland småhus och förstår att det finns en uppsjö av varianter för ett hus dränerings utförande. Med kunskap öppnas sinnet.

Om man funderar på tingsrätten så sitter där juristdomare och en majoritet av lekmän från partipolitiken och dömer. De har troligen en helt annan bakgrund och är högst okunniga om grunddräneringar och hur de utförs. De dömer på sin grupps sunda förnuft först och främst. Och typiskt sett är det äldre från den kommunala partipolitiken, troligen en ganska märklig samling människor med ganska märkliga värderingar.

 

[Thomas59]

Tingsrätten är i många fall juridikens motsvarighet till Samhall. Fungerar i bästa fall som ett filter för att avlasta Hovrätterna. Raden av märkliga domslut från TR är lång.

Innan mål kommer upp i TR kallas parterna till ett förberedande möte med domaren som tar rollen som vuxen i förhandlingen mellan två bråkande barn. Målsättningen är då att få parterna att göra upp i godo, dvs i praktiken ”sluta bråka, det tjänar ni båda på”, vilket stämmer i de flesta fall.

Att som någon skrev tidigare i tråden utgången (i TS fall tolkningen av besiktningsprotokollet) är given är ju inte med verkligheten överensstämmande. Domstolen värderar och dömer på de sakförhållanden/bevis som läggs fram. Det innebär i praktiken att man inte automatisk FÅR RÄTT, även om man kanske egentligen HAR RÄTT. Kan en duktig jurist så tillräckliga tvivel (tex vad skrivningen om dränering innebär) väljer domstolen oftast att döma till dennes fördel.

 

[Nötegårdsgubben]

Om man funderar på tingsrätten så sitter där juristdomare och en majoritet av lekmän från partipolitiken och dömer. De har troligen en helt annan bakgrund och är högst okunniga om grunddräneringar och hur de utförs. De dömer på sin grupps sunda förnuft först och främst. Och typiskt sett är det äldre från den kommunala partipolitiken, troligen en ganska märklig samling människor med ganska märkliga värderingar.

Nåja. Nämndemännen är i första hand ett samhälleligt korrektiv mot juridiken. I den absoluta majoriteten av tingsrättsdomar döms det som juristdomarna säger att lagen ska tolkas.

Det är rent av domarens uttryckliga uppgift att förklara rättsläget för nämndemännen inför dom.

Att det finns specialområden (som migrationsrätt) där vissa partiers nämndemän visar sig inte vara mogna uppgiften pekar på nämndemannasystemets brister, men ska inte överdrivas i generalitet.

 

[Claes Sörmland]

Nåja. Nämndemännen är i första hand ett samhälleligt korrektiv mot juridiken. I den absoluta majoriteten av tingsrättsdomar döms det som juristdomarna säger att lagen ska tolkas.

Det är rent av domarens uttryckliga uppgift att förklara rättsläget för nämndemännen inför dom.

Att det finns specialområden (som migrationsrätt) där vissa partiers nämndemän visar sig inte vara mogna uppgiften pekar på nämndemannasystemets brister, men ska inte överdrivas i generalitet.

Nu är det ju inte så att jag är övertygad om att juristdomarkollektivet i våra tingsrätter kan något grunddränering eller Platonmattors montering. D v s jag tror att detta kollektiv har minst lika svårt som partifolket att döma i en tvist som trådens.

 

[Nötegårdsgubben]

De brukar som jag ser det med råge ha bevisat sin läskunnighet. Finns det instruktioner om hur något ska monteras i bevisningen kan de naturligtvis ta till sig denna. Finns det inte det är det parternas problem.

 

[Thomas59]

Nu är det ju inte så att jag är övertygad om att juristdomarkollektivet i våra tingsrätter kan något grunddränering eller Platonmattors montering. D v s jag tror att detta kollektiv har minst lika svårt som partifolket att döma i en tvist som trådens.

Det är ju upp till parterna att lägga fram bevisning (tex med bilder från platsen, verifierade monteringsinstruktioner och/eller genom tillkallad expert mm) varefter domare och nämndemän gör en bevisvärdering avseende det som lagts fram. Domare och nämndemän behöver i princip inte besitta sakkunskap, även om det givetvis underlättar förståelsen av bevisningen som läggs fram. Rätten ska ju i princip bara döma utifrån den bevisning som presenteras och får inte själva ”lägga till” egen kunskap om sakförhållanden som inte tagits med i bevisningen. Viss processledning får dock förekomma från rättens sida varför vissa otydligheter och mindre brister i bevisningen kan påpekas/antydas av rätten.

Större krav ställs på parternas ombud som inte bara behöver vara sakkunniga utan också pedagogiska och agera övertygande inte bara vid presentation av den egna bevisningen utan också på att se brister i motpartens bevisning och påtala detta så att även domare/nämndemän förstår. Därav vikten av att anlita ombud som drivit liknande fall tidigare. Och vunnit ;-)

 

[Claes Sörmland]

Jag hänger inte riktigt på varför ni funderar på monteringsanvisningar och tingsrätten. Har inget med tråden att göra.

Frågan är väl mer om man i tingsrätten har kunskapen att en dränering av småhus grundmurar inte behöver omfatta samtliga murar. Det är helt upp till fastighetsägaren att välja hur många grundmurar som ska dräneras. Och att veta om detta kräver sakkunskap, först då kan besiktningsmannens text tolkas menar jag. Att den inte omfattningen av dräneringsunderhållet som har genomförts. Jag tänker att de politiska nämndemännen och juristdomare i tingsrätten är en grupper som kämpar med just sådan praktisk kunskap.

 

[Thomas59]

Jag hänger inte riktigt på varför ni funderar på monteringsanvisningar och tingsrätten. Har inget med tråden att göra.

Frågan är väl mer om man i tingsrätten har kunskapen att en dränering av småhus grundmurar inte behöver omfatta samtliga murar. Det är helt upp till fastighetsägaren att välja hur många grundmurar som ska dräneras. Och att veta om detta kräver sakkunskap, först då kan besiktningsmannens text tolkas menar jag. Att den inte omfattningen av dräneringsunderhållet som har genomförts. Jag tänker att de politiska nämndemännen och juristdomare i tingsrätten är en grupper som kämpar med just sådan prak

Jag hänger inte riktigt på varför ni funderar på monteringsanvisningar och tingsrätten. Har inget med tråden att göra.

Frågan är väl mer om man i tingsrätten har kunskapen att en dränering av småhus grundmurar inte behöver omfatta samtliga murar. Det är helt upp till fastighetsägaren att välja hur många grundmurar som ska dräneras. Och att veta om detta kräver sakkunskap, först då kan besiktningsmannens text tolkas menar jag. Att den inte omfattningen av dräneringsunderhållet som har genomförts. Jag tänker att de politiska nämndemännen och juristdomare i tingsrätten är en grupper som kämpar med just sådan praktisk kunskap.

I princip behöver inte rätten ha fackkunskaper, tex avseende dränering, även om det kanske vore önskvärt.

Det är den part (tex säljaren i detta fall) som kan hävda att skrivningen i protokollet ska tolkas som att dräneringen, med den lydelse texten har i protokollet, inte avser alla grundmurar. Eller tvärt om för andra parten. Dvs lägga fram bevis som stödjer den egna tolkningen.

Det skulle nog bli svårt att hitta iaf domare som är nära nog experter på alla byggtekniska frågor. Exakt hur bevisningen skulle kunna se ut kan jag inte avgöra men rätten har ju bara att ta ställning till det som respektive part lägger fram. Vid oklarheter i avtalstext, om nu protokollet var/ska anses vara en del av avtalet, ska bevisbördan normalt läggas på den som utformat, eller lägger fram avtalet. I detta fall säljaren. Rätten ska då värdera de bevis som säljaren lägger fram för sin tolkning och den motbevisning som köparen lägger fram för sin tolkning. Kan landa lite hur som helst således.