svartöra svartöra skrev:
Vad jag kan se kan man fortfarande välja den tidsindelade nätavgiften. [länk]
Vi som redan har valt den får behålla den tills de hittar på något nytt.
Efter att ha grävt mer i det så har du rätt. De skrev på ett ställe att de stoppat den nya modellen, medan på ett annat ställe så står det att de inför hösten planerade förändringarna stoppas.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej
Jag beklagar att det bland ca 150 elnätsbolag finns aktiebolag som äger elnät och ger avkastning till sina ägare.
Men det jag talar om är de kostnader för elnäten kopplade till naturlagarna bl.a. gällande spänningsfall och värmeförluster.
Att kalla detta för en lögn förstår jag inte
Om de kostnader du talar om utgör typ 15% så är det i närheten av lögn.
 
  • Gilla
djac
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Om de kostnader du talar om utgör typ 15% så är det i närheten av lögn.
Nu är de inte i närheten av 15%...


Man brukar räkna med att ungefär 70-90% (låt oss anta 80%) av ett elnätsbolags kostnader är relaterade till nätets kapacitet (dimensionering). Och detta är då utifrån den timme då det belastas hårdast, typiskt en januarimorgon eller en februarimorgon med mycket kalla temperaturer.

Elnätets kostnader fördelas sedan typiskt över dessa punkter:
  • Investeringar (inkl avskrivningar). Detta utgör runt 40-50% (låt oss anta 45%) av kostnaderna ovan. Detta är kostnader helt relaterade till dimensioneringen av nätet.
  • Drift och underhåll med ungefär 20-30% (låt oss anta 20%). Service av nätet, delvis kopplat till hur hårt det belastas, men låt oss anta att det inte är kopplat då det är svårt att kvantifiera (därför håller jag också nere den relativa kostnaden en aning här).
  • Nätförluster om ca 5-10% (låt oss anta 10%). Dessa är relaterade till hur mycket el som passerar och inte så myckt till toppeffekten. Detta är rimligt att ta ut på elöverföringsavgifter.
  • Överliggande nät med ca 20-30% (antagande 25%). I högsta grad baserat på effekt.
Så minst 70% av 80%, dvs runt 56% av hela elnätskostnaden per år bör ligga på effektavgiften. 8% på eläverföringsavgiften. 20% på fasta avgifter utifrån de rena fasta kostnaderna. Och slutligen 16% till på fasta kostnader om man som jag antar lägger service och underhåll där.

Så de flesta bolag verkar alltså tveka inför att lägga lika mycket på effektavgifterna som dessa kostnader egentligen motsvarar...

Men några 15% är det inte - utan snarare minst 56%, troligen närmare 65-70% (eftersom jag drog bort underhåll som jag har svårt att kvantifiera, men där en betydande del tillhör effektanvändning).
 
MultiMan
M Martin Lundmark skrev:
I många år har vi tyvärr t.ex. ersatt direktel genom att installera uppvärmning med tex värmepump som behöver ökande stöd av direktel när det är som kallast, det bibehåller effekttoppen.
Hur tänker du att det skulle gått till istället?

Alla där jag bor som haft ekonomisk möjlighet och inte har gratis ved har skaffat bergvärme. Majoriteten, inklusive jag själv har ingen möjlighet att avsätta 150 000 - 200 000 på en bergvärmeinstallation. Jag lyckades precis klara av de 20 000 som LLVP kostade för 7 år sedan. Hade inte klarat ett öre mer. Nuvarande regering har försämrat så mycket för så kallade svaga grupper att jag ligger mycket sämre till 2026 än bara förra året, så nu skulle jag inte ens klara luftvärmepumpen utan att låna.
 
  • Älska
Hullefar
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
Nu är de inte i närheten av 15%...


Man brukar räkna med att ungefär 70-90% (låt oss anta 80%) av ett elnätsbolags kostnader är relaterade till nätets kapacitet (dimensionering). Och detta är då utifrån den timme då det belastas hårdast, typiskt en januarimorgon eller en februarimorgon med mycket kalla temperaturer.

Elnätets kostnader fördelas sedan typiskt över dessa punkter:
  • Investeringar (inkl avskrivningar). Detta utgör runt 40-50% (låt oss anta 45%) av kostnaderna ovan. Detta är kostnader helt relaterade till dimensioneringen av nätet.
  • Drift och underhåll med ungefär 20-30% (låt oss anta 20%). Service av nätet, delvis kopplat till hur hårt det belastas, men låt oss anta att det inte är kopplat då det är svårt att kvantifiera (därför håller jag också nere den relativa kostnaden en aning här).
  • Nätförluster om ca 5-10% (låt oss anta 10%). Dessa är relaterade till hur mycket el som passerar och inte så myckt till toppeffekten. Detta är rimligt att ta ut på elöverföringsavgifter.
  • Överliggande nät med ca 20-30% (antagande 25%). I högsta grad baserat på effekt.
Så minst 70% av 80%, dvs runt 56% av hela elnätskostnaden per år bör ligga på effektavgiften. 8% på eläverföringsavgiften. 20% på fasta avgifter utifrån de rena fasta kostnaderna. Och slutligen 16% till på fasta kostnader om man som jag antar lägger service och underhåll där.

Så de flesta bolag verkar alltså tveka inför att lägga lika mycket på effektavgifterna som dessa kostnader egentligen motsvarar...

Men några 15% är det inte - utan snarare minst 56%, troligen närmare 65-70% (eftersom jag drog bort underhåll som jag har svårt att kvantifiera, men där en betydande del tillhör effektanvändning).
Men nu är det inga nät som byggs nya, så de där avskrivnignarna är ju knappast rimliga. Om du skriver av en massa så lär du också få byta ut detta löpande, och då är det underhåll i min värld. På köpet så får man möjlighet att nästan utan extra kostnad sätta lite fetare kabel, större trafo mm.
(Men om man som nu felaktigt låter elnätsbolagen ha en "rimlig avkastning" på sin investering, dvs summan för vad ett helt nytt nät skulle kosta att bygga, så får man ju en helt annan storlek på kostnaden.)
 
  • Gilla
Sigge McKvack och 1 till
  • Laddar…
S Sigge McKvack skrev:
[länk]

Så slipper vi gissa siffror.
Tack:
En sammanfattning av resultaten presenteras i Tabell 2.Tabell 2: Sammanfattning av de tekniska förlusterna.Förlust (%) Max (%) Förlust (kWh)Tätortsnät 0,6 1,6 0,7Landsbygdsnät 1,9 4,5 1,7
Enligt tabellen ligger de tekniska förlusterna på 0,6% för tätortsnäten och 1,9% förlandsbygdsnäten, med maximala förluster på 1,6 respektive 4,5%.
Snittförlusterna iprocent motsvarar 0,7 respektive 1,7 kWh i förluster.
Inga 10% som Pacmans kompisar på GE har tutat i honom alltså.
 
D
pacman42 pacman42 skrev:
Nu är de inte i närheten av 15%...


Man brukar räkna med att ungefär 70-90% (låt oss anta 80%) av ett elnätsbolags kostnader är relaterade till nätets kapacitet (dimensionering). Och detta är då utifrån den timme då det belastas hårdast, typiskt en januarimorgon eller en februarimorgon med mycket kalla temperaturer.

Elnätets kostnader fördelas sedan typiskt över dessa punkter:
  • Investeringar (inkl avskrivningar). Detta utgör runt 40-50% (låt oss anta 45%) av kostnaderna ovan. Detta är kostnader helt relaterade till dimensioneringen av nätet.
  • Drift och underhåll med ungefär 20-30% (låt oss anta 20%). Service av nätet, delvis kopplat till hur hårt det belastas, men låt oss anta att det inte är kopplat då det är svårt att kvantifiera (därför håller jag också nere den relativa kostnaden en aning här).
  • Nätförluster om ca 5-10% (låt oss anta 10%). Dessa är relaterade till hur mycket el som passerar och inte så myckt till toppeffekten. Detta är rimligt att ta ut på elöverföringsavgifter.
  • Överliggande nät med ca 20-30% (antagande 25%). I högsta grad baserat på effekt.
Så minst 70% av 80%, dvs runt 56% av hela elnätskostnaden per år bör ligga på effektavgiften. 8% på eläverföringsavgiften. 20% på fasta avgifter utifrån de rena fasta kostnaderna. Och slutligen 16% till på fasta kostnader om man som jag antar lägger service och underhåll där.

Så de flesta bolag verkar alltså tveka inför att lägga lika mycket på effektavgifterna som dessa kostnader egentligen motsvarar...

Men några 15% är det inte - utan snarare minst 56%, troligen närmare 65-70% (eftersom jag drog bort underhåll som jag har svårt att kvantifiera, men där en betydande del tillhör effektanvändning).
Fast det där är fel perspektiv för kunderna och stämmer absolut heller inte enligt årsredovisningarna, först ska ca 40% av i vinst, sen har du diverse finansiella schackdrag, så innan du ens börjar betala kontorshyran är 50% borta, när man sen betalat allt annat så kommer det intressanta arbetet att försöka plocka russinen ur kakan, dvs hitta det som direkt kan knytas till det "nya och påverkbara", min gissning är att det blir några korvören. Man byter en transformatorstation, som hos mig, pga förtätning i första hand, men samtidigt ökar man något med tanke på förändrade konsumtionsmönster, av detta 18-månadersprojekt så blir det alltså bara skillnaden på några komponenter som ska täckas av effektavgiften.

Jag gissar att administrationen av detta vida överstiger det som rättvist kan debiteras.
 
  • Gilla
Hullefar och 3 till
  • Laddar…
D djac skrev:
Fast det där är fel perspektiv för kunderna och stämmer absolut heller inte enligt årsredovisningarna, först ska ca 40% av i vinst, sen har du diverse finansiella schackdrag, så innan du ens börjar betala kontorshyran är 50% borta, när man sen betalat allt annat så kommer det intressanta arbetet att försöka plocka russinen ur kakan, dvs hitta det som direkt kan knytas till det "nya och påverkbara", min gissning är att det blir några korvören. Man byter en transformatorstation, som hos mig, pga förtätning i första hand, men samtidigt ökar man något med tanke på förändrade konsumtionsmönster, av detta 18-månadersprojekt så blir det alltså bara skillnaden på några komponenter som ska täckas av effektavgiften.

Jag gissar att administrationen av detta vida överstiger det som rättvist kan debiteras.
Det du skriver om har ingenting med det jag skriver om att göra. Hur vill du att vinsten för företaget skall tas ut? Lika mycket för alla i elnätet?
 
pacman42 pacman42 skrev:
Det du skriver om har ingenting med det jag skriver om att göra. Hur vill du att vinsten för företaget skall tas ut? Lika mycket för alla i elnätet?
Verkliga kostnader + vinst är väl rimligt.
 
K karlmb skrev:
Verkliga kostnader + vinst är väl rimligt.
Och vinsten skall då beräknas procentuellt på alla omkostnader eller bara på vissa?
 
  • Gilla
Fairlane
  • Laddar…
MultiMan MultiMan skrev:
Hur tänker du att det skulle gått till istället?

Alla där jag bor som haft ekonomisk möjlighet och inte har gratis ved har skaffat bergvärme. Majoriteten, inklusive jag själv har ingen möjlighet att avsätta 150 000 - 200 000 på en bergvärmeinstallation. Jag lyckades precis klara av de 20 000 som LLVP kostade för 7 år sedan. Hade inte klarat ett öre mer. Nuvarande regering har försämrat så mycket för så kallade svaga grupper att jag ligger mycket sämre till 2026 än bara förra året, så nu skulle jag inte ens klara luftvärmepumpen utan att låna.
Hej
Jag har nu många gånger beklagat den dåliga elkraftkunskapen i samhället hos bl.a. beslutsfattare, politiker, energirådgivare, elanvändare etc, som med täta mellanrum dessutom bytt målbild

Mina synpunkter har en lång bakgrund
När jag tex ca 1987 som teknolog på KTH deltog i ek kurs i energiteknik hade vi en föreläsare från dåvarande Statens Industriverk som berättade om hur vi skulle förändra vår energianvändning.
Jag sträckte då upp handen och frågade varför staten inte kunde vara mera långsiktig i sina råd och stöd till privatpersoner det gick ofta bara säg tre eller sju år mellan att man tex rekommenderade privatpersoner att ersätta olja/ved till direktel och sedan nya rekommendationer till något annat. En villas uppvärmningssystem har ofta betydligt längre livslängd och staten borde vara längsiktig i sina stöd och rekomendationer
Hon tackade och uppskattade min fråga och på rasten sökte hon upp mig och undrade om jag inte skulle börja hos dem. Jag tackade nej då jag redan arbetade vid ABB Corporate Research samtidigt som jag studerade vid KTH.

När vågen med värmepumpar kom protesterade jag (med bakgrund utifrån mina elkraftkunskaper) mot att när dessa skulle ersätta direktelvärme bara skulle ha 80-90 %
effekttäckning. Ibland kopplas t.o.m. luftvärmepumpen ifrån och övergår i direktel vid stark kyla ett bekymmer gällande effekt både för både elgenerering och eldistribution.

När man har organiserat energirådgivning, energibesiktning etc så har man varit dåliga på att ta med effektproblematiken tex i elnäten så jag förstår att du hamnat i dilemma

I mitt fall startade planeringen redan innan jag 1994 köpte mitt hus med målet att trivas i huset och ha långsiktigt låga kostnader. Jag blev bekymrad när villaägarföreningen då och senare ville värva mig men inte förstod hur de skulle ge bra råd gällande tex husköp och uppvärmning till husägare, jag är fortfarande inte medlem

Jag kan inte ändra på naturlagarna men jag försöker hjälpa till att förstå hur vår elkraftförsörjning fungerar och hur vi kan få den att fungerande med rimlig låga kostnader
 
Redigerat:
  • Gilla
pmd
  • Laddar…
pacman42 pacman42 skrev:
Och vinsten skall då beräknas procentuellt på alla omkostnader eller bara på vissa?
Det mesta ska rimligen fördelas på fasta avgifter eftersom det som är rörliga kostnader för leverantören är närmast försumbara.
Iaf om man håller kvar vid säkringsboxar.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Det mesta ska rimligen fördelas på fasta avgifter eftersom det som är rörliga kostnader för leverantören är närmast försumbara.
Iaf om man håller kvar vid säkringsboxar.
Rörliga kostnader är ju det som är relaterat till hanteringen av nätet, jag visade ju nyss att de står för en övervägande del av kostnaderna. Kopplar du det till säkringskostnaden så kommer det fortfarande att vara en varierande kostnad för olika abonnenter. Och om man flyttar över de rörliga kostnaderna kopplade till effekt helt på abonnemangskostnaderna så kommer dessa att stiga.

VIdare så påminner jag om att den modell du förordar i praktiken innebär en effektavgift den också.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.