Vad det får kosta är ju relaterat till de kostnader elbolaget har, det har inget med hur man tar ut pengarna med olika modeller att göra.K karlmb skrev:
Jag trodde vi hade rett ut detta för länge sedan.
Det stämmer ju inte, dels ska intäktsramen ge "rimlig avkastning på investerat kapital" Dvs vad ett nytt nät skulle kosta uppdelat på, var det 3 år?pacman42 skrev:
Dels vad man beräknar att göra för uppgraderingar den kommande perioden
Och dels på vilka utgifter man kan visa att man har i övrigt, drift, personal, etc.
Sedan görs ngn form av avstämning av föregående period, men den är jag osäker på.
Om man tex inte kan visa upp att man faktiskt gjorde alla de uppgraderingar som man prognostiserade föregående period, blir man återbetalningsskyldig då?
Du rör ihop det väldigt mycket. Man har inkomster, man har utgifter och man har avkastning. Det är det enda EI behöver bry dig om och därför är det det enda du behöver bry dig om här. Hur nätbolagen sätter samman avgifterna har varierat stort sedan länge. En del har haft höga fasta avgifter, en del har haft höga rörliga avgifter och en del har sedan länge haft effekttariffer. Det spelar dock ingen roll då det är vad som står på sista raden i beräkningen av intäkterna som betyder något.K karlmb skrev:
Det är såklart riktigt i teorin, i praktiken kan de inte skiljas åt, dvs de kan inte sälja överföring utan el, det betyder samma sak, de kunder som köper mycket betalar mer än de som köper lite, så det ligger i deras intresse att stimulera elanvändning. De har heller inga marginalkostnader, när kabeln väl är lagd så gäller det att sälja så mycket det bara går, kostnaden är redan tagen.P pmd skrev:
Alla lagar som reglerar myndigheters leverans till medborgare hanteras slappt, om du känner sakkunniga inom skolan, eller omvård, så vet du att det bryts mot dessa dagligen, i varenda skola i hela Sverige. Sen kan man kanske, med viss fog, hävda att så som saker arrangerats så är den i princip omöjlig att uppfylla, men det ändrar inte på saken. Vi medborgare förväntas dock leva upp till våra lagstadgade åtaganden, även om det ibland krävs ansträngningar.
Oops, jag ser var detta kommer ifrånFairlane skrev:
Jo, det finns många elnätsbolag och man kan hitta skillnader mellan dessa, jag väljer att generalisera och då i första hand kika på de största, där de flesta av Sveriges abonnenter är kunder, dessa är också tonsättande, de har stor, dyr och väloljad lobbyverksamhet, ovanpå detta massor av jurister, och med detta kan de bryta ny mark, de mindre följer efter.
Jag har lite svårt att avgöra om du på riktigt ligger på den här nivån eller om du försöker göra någon billig poäng.
Om vi diskuterar huruvida något blivit dyrare eller inte så måste vi använda oss av verkliga siffror. Eller konsekvensen av en icke optimal optimering så kan man inte gripa siffror ur luften och säga, titta här det blir nästan ingen skillnad. Fast även med dina luftsiffror blev det en skillnad på 23,8%. Eller för den skull diskuterar vad kostnaden för införandet av effektavgifterna varit. Jag tror det inte kostat så mycket, vi säger 250kr per bolag.
Tråden gäller väl ändå stoppandet av effektavgifterna och dess konsekvenser. Alltså är det tämligen relevant räkna på alla 170 bolagen. Om du läste vad jag skrev så var det ett argument för att det förarbete som borde genomförts innan införandet inte utförts tillräckligt noga. Det hade inget med enskild kunds beräkningar att göra.
För att effektavgiften ska teoretiskt fungera som hävdats, dvs att en fördyring för kunden medför minskning av topplasterna under de ytterst få timmar det handlar om så måste det bli dyrare för en kritisk massa av kundkollektivet.
Jag tycker det är betydligt mer rättvisande att jämföra direkt mellan föregående år eller för den skull innevarande år när modellbyte skett under räkenskapsåret utan att hitta på en uppräkning som kanske eller kanske inte skulle skett och av okänd storlek. Det hade ju också kunnat bli en sänkning. Men räknar du upp totalen (vilket inte blir helt rätt men fördelaktigt för din ståndpunkt) med KPI för 2025 som blev 1,8% om jag inte läst fel så blir skillnaden ändå 6% i BTEA exemplet ovan, vilket var lågt räknat från början. Eller om man så vill en 300% större ökning än gamla modellen uppräknat för inflation.
Vi har förstått att det här med elkraftskunskap är något du vurmar för men borde inte en saklig diskussion baserad på faktiska och inte påhittade siffror gynna spridningen av den kunskapen?M Martin Lundmark skrev:
Sedan undrar jag, vilka är dem här människorna med elkraftskunskap och vem bestämmer vad som är godkänd nivå? Har du elkraftskunskap, har jag det, har Fairline det, karlmb? Har de proffesorer som debaterar elnätet men som inte är överens elkraftskunskap? Finns det någon certifierande kurs att gå?
Exakt vad tror du Velanders formel gör i förhållande till elnätet? Elnätet har en viss dimension, vilken formel som använts vid beräkningen av det är irrelevant. Sedan belastas belastas elnätet med summan av kundkollektivet. Hur stor den förväntade belastningen blir och storleken på svängningarna kan sedan beräknas med Velanders formel eller med någon annan formel. Använder vi Velanders formel så bör kundkonstanterna löpande uppdateras för saker som elbilar, solceller etc. Om det arbetet genomförts av elbolagen så borde de också tagit höjd för det i sina investeringar, dvs ett framåtblickande arbete.
Du får gärna svara på frågan jag ställt upprepade gånger. Hur stor påverkan på topplasterna förväntades effektavbgifterna medföra innan de infördes?
Du tar återkommande upp solceller på villa. Ellevio beskriver sådana installationer som fördelaktiga då de anser att de minskar överföringsförlusterna. Har Ellevio elkraftskunskap?
Trähandtag har ovan visat att topplasterna är sjunkande i elnätet, har han elkraftskunskap?
Intellektuel ärlighet är ett vedertaget begrepp inom akademin och avser att man hittar inte på siffror som inte är verklighetsbaserade för att stödja sin argumentation, fultolkar inte sin motparts argument osv. I händelse att den ene av två debatörer sitter på mer kunskap än den andre bör det inte vara några problem att bemöta argument tagna ur luften för den med gedigen kunskap.
Det där är ju också exempel på tidsförskjutning. Ska vi uppnå det där får vi nog höja effektavgifterna betydligt mer för att det ska vara ekonomiskt försvarbart. Åtgärderna borde också kvalificera för att benämnas "extrema konsekvenser".M Martin Lundmark skrev: