Den frågan har jag och flera andra också ställt oss..M Martin Lundmark skrev:
Det har du inte.M Martin Lundmark skrev:
Det frågan gäller är ifall hushållens elnätsanvändning subventioneras av företagen, eller tvärtom, idag, resp framöver.
Du har inga svar, bara tyckanden.
Tack själv!
jämförelsen med kommunala VA-nät haltar en del, tycker jag. Vad jag läst mig till så är Va-näten i kommunal drift, som har inget tydligt vinstkrav, utan ska gå runt och inte ta ut mer pengar från medborgarna än nödvändigt. Däremot en hel del elbolag är utsålda till större aktörer med aktiva vinstkrav eller investeringsbolag som maximerar vinsten, så långt det bara går.
Jag gissar att de som förklarat det fina med effektavgifter köper riktigt mycket vatten nu, det är ju brist och då blir det mindre stress på ledningsnätet, vattnar i överflöd och byter poolvatten varje helg!
Företag betalar mer för spetsen. Eftersom företag straffas ekonomiskt för varje extra kW de drar vid en topp, blir deras effektkostnad väldigt tydlig. De investerar ofta stora pengar i styrsystem för att kapa topparna.K karlmb skrev:
Hushåll har ofta en högre fast kostnad per kW. Om du har en 20A säkring men bara använder en bråkdel av den kapaciteten i snitt, blir din kostnad per faktiskt utnyttjad kW väldigt hög.
När ett företag behöver förstärkningar av det lokala elnätet (pga effekttoppar så klart, det är det som dimensionerar) så tvingas de betala för detta, det tvingas inte hushållen till utan deras kostnader spiller över på företagen. Detta gör att företagen subventionerar effekten som hushållen använder.
Sedan kan vi titta på vad man betalar för 2 MW till företag respektive privatpersoner:
Företag betalar en effektavgift per månad. Ett vanligt pris i Sverige (exklusive moms) för en högspänningskund eller större företagskund är ca 60–100 kr per kW och månad.
Effektavgift: 2000 kW * 80 kr = 160000 kr/månad
Privatpersonernas kostnad. 400 hushållen betalar inte för sina faktiska kW-toppar, utan för sin säkring. Vi antar att alla har en standard 16A huvudsäkring. En typisk fast månadsavgift för 16A är ca 350 kr/månad, dvs ca 280 kr exklusive moms.
Säkringsavgifter: 400 hushåll * 280 kr = 112000 kr/månad
Sedan tillkommer överföringsavgifterna också, där betalar hushållen också för en del av effekten. Här blir antagandena ännu svårare att få korrekta.
Jag räknar på en utnyttjandegrad för företagen på 60% (tvåskift för småföretag) och 20% för hushållen och med en överföringsavgift på 4 öre/kWh för företagen och 30 öre/kWh för hushållen, då får jag dessa siffror:
Hushåll: 2,000 kW * 720 h* 0,20 (utnyttjande) * 0,3 kr/kWh = 86400 kr/mån
Företag: 2,000 kW * 720 h* 0,60 (utnyttjande) * 0,04 kr/kWh = 34560 kr/mån
Totalt hushåll: 198400 kr/mån
Totalt företag: 194560 kr/mån
Nu har jag gjort kvalificerade gissningar på siffrorna, men det visar på att det blir ungefär samma kostnader. Ett företag med treskift får högre kostnader och ett företag med enskift får lägre kostnader än hushållen.
Så i slutänden så är det genom att företagen själva måste bekosta utbyggnaden av kapacitet i nätet som de subventionerar hushållen, men inte genom avgifterna.
Hej trähandtagträhandtag skrev:
Jag beklagar att flera ofta tidigare kommunala elnätsbolag (som byggde upp elnäten) nu sålts till aktiebolag som nu tar ut vinster till sina aktieägare.
Men jag tänker snarare i jämförelsen på de elnätsbolag som fortfarande ägs av de som beskattar oss. Vars eventuella vinst går till samma kassa där de som är anslutna till elnäten beskattas.
Det har blivit en väldig focus på vinsterna i elnätsbolagen och detta skymmer förståelsen för hur vi som elanvändare kan påverka att elnätsavgifterna ökan mycket eller ökar i en mindre takt.
Alla som använder elnäten (matar in eleffekt eller tar ut eleffekt) bekostar för dessa elnät
Om vi genom sättet vi använder elnäten orsakar kostnadsökningar tex genom behov av ombyggnad/utbyggnad då skall vi som använder elnätet bekosta detta ingen annan.
De kostnader som då uppkommer kan vi inte" förhandla bort" utan skall betala många år framöver genom elnätsavgiften
Energimarknadsinspektionen arbetar med en förändring i föreskrifterna, samt sedan mot att nästa debiteringsperiod 2008–2032 får en förändring
Se vidare här; ”Frågor och svar om elnätsreglering och elnätsavgifter” https://ei.se/konsument/el/elnatsav...ch-svar-om-elnatsreglering-och-elnatsavgifter
Läs till exempel frågan/svaret ”kan man ändra på reglerna för intäktsramarna”
Redigerat:
Tack för de beräkningarna, det är iaf långt mkt bättre än tyckanden!pacman42 skrev:
Om man utgår från dem ser jag inte att det skulle vara motiverat att öka pålagorna för hushållsabben.
Dessa kommer framöver att stå för en stor del av elektrifieringen och få slanta upp en hel del för detta.
Då tycker jag inte att de ska straffas extra.
Sedan är det ju igen endast större industrier som får bekosta utbyggnader direkt, flertalet mindre industrier har ju redan sina anslutningar. Mer rättvist är väl om de får slanta upp lite mer, det går en hel del fläktar o pumpar nattetid i onödan fortfarande pga fasta förmånliga elprisavtal och lägre energiskatter o överföringsavgfiter.
Men nu vill jag inte lasta mer pålagor på de som ger oss vårt välstånd, utan snarare ifrågasätta att några speciellt betungande nya investeringar kommer att behövas.
Precis detta skriver ju både Vattenfall o Ellevio att fallet är enbart vid större tillkommande industrier och produktionsanläggningar. Och de får som sagt betala dessa.
Vad problemet då egentligen?
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 770 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 770 inlägg
Om jag minns rätt så var den fasta avgiften 450 kr/månad 2024 och överföring kostade 30 öre/kWh, så man jag inte gått tillbaka till den gamla modellen helt, utan valt en högre fast avgift och en lägre överföringsavgift.R Robert-san01 skrev:
Det är nog för att man tagit ut för mycket pengar med effektavgiftena även enligt deras egna beräkningar på deras hemsida, och nu måste dumpa priset duktigt för att hålla sig inom intäktsramen. Gissar att 2027 kommer visa på ytterligare sänkningar.
OK, men tyvärr är det ju rätt sällan (hade varit roligt att se fler jobb mm) som industrier ökar sin elanvändning radikalt. Som skrivits gör man ju snarare isåfall effektiviseringsåtgärder.
Dessutom är det som sagt då redan finansierat vid utökad last på nätet, så dessa fall hör ju inte till diskussionen heller.
Skillnaden är att utökad last hos privatpersoner inte debiteras på det sättet. Där har Velanders formel använts och därmed så är ledningarna redan överdimensionerade. Man hade även här velat se effektiviseringsåtgärder - även kända som effekttariffer.K karlmb skrev:
Rimligt, ett steg i rätt riktning och en bättre reflektion av kostnadsfördelningen.