Kommunalrådet köpte dement kvinnas hus medan sonen låg nedsövd

[karlmb]

Det där med vårdsekretessen är inte heller helt svartvitt:

Det är inte självklart att uppgifter om en patient får lämnas ens till patientens nära anhöriga eller andra närstående. Det finns ingen särskilt utformad sekretessbrytande regel vad gäller uppgiftslämnande till en patients närstående. Ett utlämnande av uppgifter kan därför bara ske om patienten samtycker till det eller om det står klart, enligt 25 kap. 1 § OSL, att patienten inte lider men. Justitieombudsmannen (JO) har tidigare uttalat sig om att det som regel inte är till men för en patient när ett sjukhus lämnar ut uppgifter till nära anhöriga om att patienten vårdas på sjukhuset. Detta gäller som huvudregel inom den somatiska vården.

Vilket så klart inte ändrar något i den aktuella frågan. Här är det ju rätt självklart att ingen vårdpersonal skulle spekulera i sonens möjligheter att kunna yttra sig inom en viss tidpunkt. Det var tydligen känt att sonen låg nedsövd efter en stroke, men mer information än så hade de så klart inte kunnat få fram.

Och mer än så hade inte den gode mannen behövt för att ta kunna ett vuxet beslut och skjuta upp försäljningen.
Men vi vet inte ifall han trots alt hade fått denna info. Det ska bli intressant att få veta vad experterna på svensk vård här inne anser om saken den dagen vi vet.

 

[Fairlane]

Att du tycker det är oproblematiskt är tydligen inget att hänga upp sig på iaf.

Nu är du där och ljuger igen.
Kom igen nu och visa var jag påstått något av det du påstår att jag sagt!

Kanske. Kan nog tänka mig att det finns undantag och möjlgiheter till individuella bedömningar.
Å ena sidan vet vi ingenting om det mesta säger du, men när det kommer till såna här avväganden, då vet du precis hur allting är.

Vi vet inget om vem som sagt vad till vem etc, men vi vet ganska väl vad lagen säger.
Sen kan man ju spekulera och killgissa istället för att ta reda på hur det ligger till såklart.

Och ur se regelverket för en god man ut när det gäller fullmakt för någon som är myndig?

??
Hur menar du nu?
Den som är myndig kan såklart ge god man en fullmakt om den vill.
Den som är god man kan också ge en fullmakt till någon annan för egen del, vad nu det har med saken att göra.

Och vad har då allt detta med den aktuella situationen att göra?
Att du får visa hur duktig du är på regler i vården?

Jag är inte så duktig på regler i vården, men kan en del. Jag föredrar sen att inte killgissa.

I inlägg #471 skriver SågspånPappspikEternit följande: "Huvudmannens son låg nedsövd efter en stroke, men det råder patientsekretess i sjukvården, så det hade inte gått att få ut uppgifter om sonens hälsotillstånd eller prognos för tillfrisknandet, och därmed möjligheten att lämna ett yttrande."
Du besvarar det i inlägg #473 med följande: "Det borde ha gått att få eftersom gode mannen företräder huvudmannen, som är nära släkting..."

Det är som vi försökt förklara för dig fel, det borde inte gå. Att du tycker något annat förändrar inte faktum.

Tycker du att det är dumt att vi påpekar när du gissar fel, att det inte alls fungerar så som du trodde?

 

[gaidin]

Mot allt o alla, om allt?

Absolut!

Hur vore det t ex om din psykiatriker postade dina tillkortakommanden eller diagnoser här?

Jag anar att du skulle starta en ny tråd om tjänstemannaansvar?

 

[SågspånPappspikEternit]

Kanske. Kan nog tänka mig att det finns undantag och möjlgiheter till individuella bedömningar.

Då får du återigen ge en källa i lag, förordning eller praxis som tillåter att sjukvårdspersonal bryter patientsekretessen för att den gode mannen till patientens mamma vill ha upplysningar om patientens hälsotillstånd och prognos för hans tillfrisknande.
Om du inte hittar någon sådan källa, var snäll och skriv det bara. Vi kan din repertoar av personangrepp och halmgubbar vid det här laget, så upprepning är inte nödvändigt.

 

[Perplexus]

I hela historien är det ju några detaljer som ändå skaver.

Sonen hade motsatt sig försäljning (/att själv köpa fastigheten?) i fyra år. Om det -som vi ju lärt oss i tråden- inte finns ett veto från anhöriga att lägga in så hade väl god man kunnat sälja för länge sedan? Förutsatt att det låg i huvudmannens intresse naturligtvis. Vad var hindret för att sälja för flera år sedan?

Försäljning utan möjlighet för andra att lägga bud där de inblandade mer eller mindre kände varandra gör att det aldrig går att skaka av sig misstanken om korruption/jäv/utnyttjande.

Att läget/tillfället/budet plötsligt uppstod när den som kunnat slå larm om oegentligheter var nedsövd med oviss utgång kan naturligtvis ha varit en slump, men jag tror inte att det var det.

För att undvika misstankar om korruption anser jag att objektet måste bjudas ut på öppna marknaden på ett eller annat sätt.

 

[Weimik]

Sonen hade motsatt sig försäljning (/att själv köpa fastigheten?) i fyra år. Om det -som vi ju lärt oss i tråden- inte finns ett veto från anhöriga att lägga in så hade väl god man kunnat sälja för länge sedan? Förutsatt att det låg i huvudmannens intresse naturligtvis. Vad var hindret för att sälja för flera år sedan?

Anhöriga har inget veto men deras åsikt lär väga tungt (givetvis under förutsättning att huvudmannen inte kan uttala en egen åsikt). Så å ena sidan god man som uppger att fastigheten bör säljas av ekonomiska skäl och å andra sidan anhörig som säger nej. Överförmyndarnämnden gör en samlad bedömning.

 

[BirgitS]

Anhöriga har inget veto men deras åsikt lär väga tungt (givetvis under förutsättning att huvudmannen inte kan uttala en egen åsikt). Så å ena sidan god man som uppger att fastigheten bör säljas av ekonomiska skäl och å andra sidan anhörig som säger nej. Överförmyndarnämnden gör en samlad bedömning.

Vet vi verkligen att sonen sa nej till försäljningen just innan han fick en stroke?
Det enda som har framkommit och som verkar vara fakta är att han har sagt nej till att köpa huset själv.

 

[Perplexus]

Anhöriga har inget veto men deras åsikt lär väga tungt (givetvis under förutsättning att huvudmannen inte kan uttala en egen åsikt). Så å ena sidan god man som uppger att fastigheten bör säljas av ekonomiska skäl och å andra sidan anhörig som säger nej. Överförmyndarnämnden gör en samlad bedömning.

Ja. Det förminskar ju inte känslan av att någon passade på när den som var emot affären inte kunde säga emot...

 

[karlmb]

Hur menar du nu?
Den som är myndig kan såklart ge god man en fullmakt om den vill.

Att ngn får uppdraget god man innebär väl en närmast fullständig fullmakt?

Det är som vi försökt förklara för dig fel, det borde inte gå. Att du tycker något annat förändrar inte faktum.

Förklara istället varför.

Hur vore det t ex om din psykiatriker postade dina tillkortakommanden eller diagnoser här?

Är det nödvändigt när ett enkelt telefonsamtal kanske hade räckt?

Då får du återigen ge en källa i lag, förordning eller praxis som tillåter att sjukvårdspersonal bryter patientsekretessen för att den gode mannen till patientens mamma vill ha upplysningar om patientens hälsotillstånd och prognos för hans tillfrisknande.

Varför skulle jag lägga tid på det?
Självklart måste man ibland göra individuella bedömningar. Inte mkt här i världen fungerar så fyrkantigt som du i detta narrativ försöker få det. Det blir bara löjligt.

 

[Weimik]

Vet vi verkligen att sonen sa nej till försäljningen just innan han fick en stroke?

Nej, det vet vi väl inte? Det är i så fall nytt för mig.

Det enda som har framkommit och som verkar vara fakta är att han har sagt nej till att köpa huset själv.

Är det fakta? Även det är nytt för mig. Så vitt jag vet kan han lika gärna ha erbjudits huset som gåva men tackat nej. Det har, mig veterligen, inte framkommit att kvinnan behövde pengar. Jag tror att skälet till försäljningen var 1) att slippa utgifter och besvär och 2) att huset inte skulle stå och förfalla.

 

[karlmb]

Ja. Det förminskar ju inte känslan av att någon passade på när den som var emot affären inte kunde säga emot...

Nej så du spekulerar! Det vet vi INGENTING om! Fy!

 

[karlmb]

Nej, det vet vi väl inte? Det är i så fall nytt för mig.


Är det fakta? Även det är nytt för mig. Så vitt jag vet kan han lika gärna ha erbjudits huset som gåva men tackat nej. Det har, mig veterligen, inte framkommit att kvinnan behövde pengar. Jag tror att skälet till försäljningen var 1) att slippa utgifter och besvär och 2) att huset inte skulle stå och förfalla.

Om det var skälet skulle man väl inte vänta 4 år?

 

[Weimik]

Om det var skälet skulle man väl inte vänta 4 år?

Jag tror att du eventuellt överskattar gode mannens handlingsförmåga. Det är väl som folk är mest. Jag har mycket som jag har skjutit på i åratal för att jag har prioriterat annat högre. Sedan dyker det plötsligt upp något som gör att jag gör slag i saken.

 

[SågspånPappspikEternit]

Varför skulle jag lägga tid på det?
Självklart måste man ibland göra individuella bedömningar. Inte mkt här i världen fungerar så fyrkantigt som du i detta narrativ försöker få det. Det blir bara löjligt.

Det kan ju vara klädsamt, god debatteknik rent av, att komma med källhänvisningar till sina påståenden.

Men vänta nu här...den gode mannen har gjort den individuella bedömningen att det hade inneburit extra kostnader för huvudmannen om han la ut huset till försäljning hos en mäklare, och valde att inte göra det. Men det är inte en godkänd individuell bedömning enligt dig?
Om däremot den gode mannen hade försökt övertala exempelvis en sjuksköterska* att få information om huvudmannens sons tillstånd, och sjuksköterskan, helt i strid med Patientsäkerhetslagen, hade gjort en individuell bedömning och gett den gode mannen informationen - hade det varit en godkänd individuell bedömning enligt din moraluppfattning?


*definitionsmässigt en tjänsteperson, för övrigt

 

[gaidin]

När man läser denna tråden förstår man vad autokrati är och varför det inte fungerar.

Vissa skribenter här är ganska långt borta från ett fungerande samhälle.