En flerledarkabel EQLQ, EXQ, Rekaflex är konstruerad som en sammanhängande termisk enhet, där tillverkaren har kunnat ta hänsyn till ledarnas placering, avstånd, värmeledning genom manteln osv Därför finns det möjlighet till viss termisk kompensation, vilket också nämns i 523.6.2.M merbanan skrev:
Men när flera enskilda ledare (FK) förläggs tillsammans i ett rör eller slang, gäller andra förutsättningar och det behandlas specifikt i normen 523.6.3 och tabell B.52.17. Där är förläggningen mer oförutsägbar och antalet belastade ledare direkt avgörande för värmeutvecklingen. Därför kräver normen reduktionsfaktor när fler än tre ledare kan vara strömförande samtidigt, oavsett om de delar rör eller kanal.
Så även om fysiken är densamma i grunden, är det alltså inte normmässigt korrekt att klassa FK i rör som motsvarande flerledarkabel i detta sammanhang – och det är just därför det är olika tabeller och krav
Jag har full respekt för elläran och vektoranalysen men det här handlar inte om att förstå fysiken, utan om att följa SS 436 40 00, som är en tillämpningsstandard för verkliga elinstallationer.A avh67f skrev:
Och enligt normen gäller:
Vid förläggning av enskilda ledare i rör eller kanal, ska reduktionsfaktor användas om fler än tre ledare kan vara belastade samtidigt tabell B.52.17 och 523.6.3
Det gäller även om strömmarna delvis tar ut varandra eller om man kan visa vektorsummor. Det står uttryckligen att antalet belastade ledare är avgörande inte deras fasskillnader eller summaström.
Så även om någon kan visa att värmeutvecklingen totalt inte ökar, så är normen tydlig: det är antalet samtidigt belastade ledare som styr reduktionsfaktorn, inte Kirchhoffs lag eller vektorer..
The law is the law even if your vektorritningar säger något annat.
SS 436 40 00 är inte ett fysikprov. Det är en tillämpningsstandard som talar om hur vi ska dimensionera i verkliga installationer, inte vad som kanske är okej i teorin
Exakt och det är just därför SS 436 40 00 anger reduktionsfaktorer när fler än tre ledare samtidigt kan vara belastade i samma termiska enhet. Inte för att strömmen ökar, utan för att värmen koncentreras. Det står där svart på vitt även om inte alla verkar vilja läsa det hela vägen. 🙂useless skrev:
Är det inte just här hela diskussionen blir konstig? @Ovdimus försöker tolka standarden bokstavligt och ordagrant, medan alla andra blandar in sånt som ellära, fysik och sunt förnuft. Pratar ni inte helt enkelt om olika saker?
Du var verkligen envis Ovdimus.
I handbok 421 som är tänkt att förenkla användningen av ss 436 40 00 säger man detta:
Tabellerna i Elinstallationsreglernas bilaga 52B finns med två respektive tre belastade ledare. Till antalet ledare i en krets räknas de som överför en belastningsström. För tre symmetriskt belastade linjeledare flyter i normalfallet ingen ström i neutralledaren. Om strömmen i en av linjeledarna är mindre än i de övriga linjeledarna, det vill säga; osymmetrisk last, uppkommer en ström i neutralledaren. Denna ström motsvaras dock av den reducerade strömmen i linjeledaren varför tabellvärdena för tre belastade ledare även kan användas vid osymmetrisk last. Se även avsnitt 523.6.2 i Elinstallationsreglerna.
I handbok 421 som är tänkt att förenkla användningen av ss 436 40 00 säger man detta:
Tabellerna i Elinstallationsreglernas bilaga 52B finns med två respektive tre belastade ledare. Till antalet ledare i en krets räknas de som överför en belastningsström. För tre symmetriskt belastade linjeledare flyter i normalfallet ingen ström i neutralledaren. Om strömmen i en av linjeledarna är mindre än i de övriga linjeledarna, det vill säga; osymmetrisk last, uppkommer en ström i neutralledaren. Denna ström motsvaras dock av den reducerade strömmen i linjeledaren varför tabellvärdena för tre belastade ledare även kan användas vid osymmetrisk last. Se även avsnitt 523.6.2 i Elinstallationsreglerna.
Javisst.Alfredo skrev:
Men även om vi talar om "problemet" på Ovdimus vis (dvs ur standardens synvinkel) så har han fortfarande fel.
Det är verkligen tröstlöst det här.
Bra fråga! Det är inte en motsägelse värmeeffekten från varje ledare må minska något när fler delar lasten, men samtidigt placeras fler värmealstrande ledare i samma trånga utrymme, vilket ger högre termisk belastning totalt sett i just miljön. Det är inte bara summan av värme, utan hur väl den kan avledas i en gemensam termisk enhet som rör eller kanal. Det är också exakt vad normen väger in med sina reduktionsfaktorer. 🙂
Exakt det är nog där mycket krockar. Jag håller mig just nu strikt till vad normen faktiskt säger, eftersom det är den som styr praktisk installation och dimensionering, oavsett om vi tycker att fysiken ’borde’ väga tyngre. Man kan alltid diskutera fysiken bakom, men det är fortfarande SS 436 40 00 som en elinstallatör måste förhålla sig till när rördiameter, ledarantal och belastning ska avgöras
Har skummat lite jag tror du har fel.Mikael_L skrev:
On du har löst liggande kablar i en kanal så har de inte fullständig kontakt som i en tvinnad kabel. Punktvärmen mellan t.ex. två ledare i extremfallet borde då kunna bli högre vilket föranleder reduktionsfaktorn.
Om jag inte tänker fel.
Ja det ska hen ha cred för att vara så hövlig och hålla en trevlig ton.M merbanan skrev:
Tack, och ja precis det avsnittet är faktiskt det jag också hänvisat till från början: 523.6.2. 🙂A avh67f skrev:
Men det är just detta som gäller för flerledarkabel alltså kabel med integrerade ledare i gemensamt hölje, där värmekompensation enligt normen tas i beaktande.
Vid separata isolerade ledare i rör 5xFK i 16-rör gäller däremot bilaga B.52.17, där det uttryckligen står att reduktionsfaktor ska användas för fler än tre belastade ledare oavsett om det är kabel, kanal eller rör.
Handbok 421 bekräftar alltså det som gäller för kabel. Men diskussionen handlar ju om FK i rör. Där gäller andra regler enligt normen