380 478 läst ·
5 728 svar
380k läst
5,7k svar
Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?
Läs detta:A AvatdkjdkdkdAvatar skrev:
https://www.byggahus.se/forum/threa...-effektavgift-for-elnatet.532526/post-6467023
Och detta:
https://www.byggahus.se/forum/threa...-effektavgift-for-elnatet.532526/post-6467081
Det finns anledningar att det görs.
Hej steffo_bS steffo_b skrev:Jag säger inte att du skrivit det rakt ut. Men du får det att framstå som att så är fallet och det är ett jätteproblem som effektavgifterna kommer att lösa.
Jag skulle vilja påstå att nätägaren har bra koll på vad belastningen är och har varit i sitt nät och därmed också hur belastningen har förändrats över tid de senaste åren.
Utifrån det så får dom göra uppskattningar över hur belastningen kommer att förändras framöver.
Men det är en övning som dom måste göra oavsett effektavgifternas vara eller icke vara.
Beteendet har förändrats och kommer att förändras. Det kommer bara att förändras på ett annorlunda sätt i och med införandet av effektavgifter.
Effektavgifternas införande har därmed snarast effekten att det blir ännu svårare att förutsäga framtida belastning på nätet eftersom man inte har någon historik som kan ge ledtrådar om hur den påverkar elkundernas beteende.
Men det dom kan göra är att se vad belastningen är nu och hur den har förändrats de senaste åren och utifrån det avgöra hur stor överkapacitet dom har för ytterligare kunder.
Det förändras inte av effektavgifternas införande.
Hur gammalt det lokala nätet är är inte en faktor i frågan eftersom det är de senaste årens förändringar som är intressanta för att avgöra hur beteendet eventuellt förändras i närtid tillsammans med den helt okända påverkan från effektavgifterna som ju är en helt ny företeelse.
Vad temperaturen kommer att vara vintern 2032 är inte heller känt av nätbolagen och det problemet löser inte heller effektavgifterna.
Med andra ord.
Med eller utan effektavgift så sitter nätägaren ändå med gissningsleken att försöka förutsäga hur kundernas beteende kommer att förändras. Effektavgiften förändrar inte detta utan gör det snarast mer oförutsägbart.
Nätägaren har förmodligen bra koll på hur belastningen är och har varit i närtid i nätet och därmed hur mycket nya förbrukare dom kan ansluta utan förstärkning i nuläget. (Men dom måste fortfarande gissa om framtida beteenden)
Effektavgifterna löser inte några av de problemen utan är endast ett verktyg för att reaktivt i efterhand justera appliceringen av dessa för att förändra beteenden i önskad riktning. Men det löser inget av de problem som du säger att det ska lösa nämligen vad belastningen på nätet är i nutid och nära framtid eftersom det är och förblir gissningar som i viss mån är beroende av vad väderprognosen säger.
Nätägaren har en god koll vad som historiskt har hänt men, till exempel, elbilsladdning styrd efter elprisets variation riskerar att bli en problematik i nät där vi sänkt energianvändningen under ett antal år och nu bilägare vill ladda allt fler och fler bilar.
Det framgår även av andras inlägg här
Att ta betalt för effekten i någon form, till exempel med effektavgifter ger en bättre begränsning än via abonnemangssäkringarna som egentligen är ett kortslutningsskydd.
Med effektavgifter kan man ändra tidpunkter och nivån är inte fast, utan mäts kontinuerligt och redovisas timvis, samtidigt som den kan redovisas som återkoppling till abonnenten. Det ger kunden en bra historik över effekten, mätt under en timma.
Hur mycket som debiteras per kW kan justeras och variera över tid betydligt bättre än med abonnemangssäkringarna.
Flera elnätsbolag har i höst gått ut med avtal där man förtydligar att kunden skall redovisa de laster som kopplas in till elnätet. Det har rimligen blivit svårare att förutsäga vilka laster som kunden kan koppla in.
Genom att elanvändarna kan välja tex varvtalsstyrda i stället för om/off motorer i elapparater som kyl, frys avfuktare etc så kommer dessa maskiner att ha lägre effektbehov och längre gångtider än motsvarande om off samtidigt som elenergisnvändningen minskar
Flera apparater med samma eller lägre elenergianvändning och längre gångtider sänker medeleffekten
Jag anser att utformningen av effektavgifterna hade kunnat ha en mera avancerad utformning (t.ex. dynamisk anpassning efter flaskhalsar ) men fördelen med att utformningen är enkel är att de är lättare att förstå och förutse kostnader.
Redigerat:
P paralun skrev:Som det är tänkt, 326 miljarder totalt i Sverige med reservation för "överuttag" 🤔
"Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift. Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt."
[länk]
OM man ska ha en effektavgift, och den enligt föreskrifter (påstås det) ska vara lika i koncessionsområdet - så borde den vara fast 24/7/365.M Martin Lundmark skrev:
Grundnätavgift baserat på säkringsstorlek.
+
Överföringsavgift som täcker överföringsförluster,inte mer.
En ganska låg effektbaserad avgift, upp till säg 4-5kW - det bör näten klara galant.
Effektuttag över det blir svindyrt.
Det skulle göra skillnad på riktigt.
Varför inför ingen något sådant? Om nätbolagen nu vurmar för lägre kostnader i näten? Naturligtvis vill de tjäna pengar och de vill att vi ska använda näten….
Jag ger inte ett ruttet lingon för nätbolag som kör ”nu hjälps vi alla åt för att hålla nere kostnaderna i näten”!
De har ett nät som de naturligtvis vill tjäna så mycket pengar de bara kan på, och jag klandrar dem inte för det.
Men kom inte dragandes med att de har några som helst avsikter att göra näten billigare för oss. Nu pratar jag vinstdrivande bolag här - möjligt att det finns en del lokalpatriotiska gamla f.d elföreningar som faktiskt vill hålla nere kostnader samt vinster.
Men de är sannolikt försvinnande få.
HejS Snikholt skrev:OM man ska ha en effektavgift, och den enligt föreskrifter (påstås det) ska vara lika i koncessionsområdet - så borde den vara fast 24/7/365.
Grundnätavgift baserat på säkringsstorlek.
+
Överföringsavgift som täcker överföringsförluster,inte mer.
En ganska låg effektbaserad avgift, upp till säg 4-5kW - det bör näten klara galant.
Effektuttag över det blir svindyrt.
Det skulle göra skillnad på riktigt.
Varför inför ingen något sådant? Om nätbolagen nu vurmar för lägre kostnader i näten? Naturligtvis vill de tjäna pengar och de vill att vi ska använda näten….
Jag ger inte ett ruttet lingon för nätbolag som kör ”nu hjälps vi alla åt för att hålla nere kostnaderna i näten”!
De har ett nät som de naturligtvis vill tjäna så mycket pengar de bara kan på, och jag klandrar dem inte för det.
Men kom inte dragandes med att de har några som helst avsikter att göra näten billigare för oss. Nu pratar jag vinstdrivande bolag här - möjligt att det finns en del lokalpatriotiska gamla f.d elföreningar som faktiskt vill hålla nere kostnader samt vinster.
Men de är sannolikt försvinnande få.
Jag har hört att ett elnätsbolag har talat om att eventuellt testa ett fribelopp upp till tex 4 kW var det möjligen Jämtkraft?
Jag ser inte målet t.ex. i de kommunala elnätsbolagen är att "tjäna så mycket pengar de bara kan".
Ja i de kommunala bolagen kan det finnas styrning mot att locka till sig både invånare och företag med låga nätavgifter, absolut.M Martin Lundmark skrev:
Men de är också kassakor. Lättare att sänka kommunalskatt liksom..
Men har ändå oftast lägre avgifter.
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 921 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 921 inlägg
Det är ganska enkelt att skapa en ny tråd kring det om man vill skapa en opinion. Vill du ha hjälp med det?A AvatdkjdkdkdAvatar skrev:
Hej
När det gäller trådens ämne så har jag ännu inte effekttariffen men är inte speciellt orolig.
Detta eftersom jag har hunnit en hel del på det långsiktiga arbetet, att anpassa mina vitvaror och annan teknik att undvika effekttoppar och i stället låta dessa göra arbetet med låg effekt under längre tid
Arbetet i närtid är att anpassa när elapparater används utifrån hur tarifferna ser ut.
Rimligen så kommer tarifferna att ändras under åren framöver
Väljer man varvtalsstyrning (inverterdrift) av elapparater så ger det ofta resultatet att elenergin och effekttopparna är lägre och motordriften pågår längre
Mina fyra enheter för kyl och frys (två frysboxar) har tillsammans bara en medeleffekt på ca 60 W och dess kompressorer går på låg effekt en längre stund än vid on/off kompressor
Jag har ännu inte elbil rimligen kan det innebära effektavgifter men det tar jag med i kalkylen för bilbytet
Jag mätte timvisa effekten under förra julhelgen och det blev inga oroande effekttoppar där har jag kvar möjligheten att värmepumpen stannar vid vissa tillfällen om det skulle behövas
Att köra tvätt o diskmaskin på ekonomi programmet minskar effektopparna
Hur långt har ni kommit gällande val av teknik för att håla nere effekttopparna ?
När det gäller trådens ämne så har jag ännu inte effekttariffen men är inte speciellt orolig.
Detta eftersom jag har hunnit en hel del på det långsiktiga arbetet, att anpassa mina vitvaror och annan teknik att undvika effekttoppar och i stället låta dessa göra arbetet med låg effekt under längre tid
Arbetet i närtid är att anpassa när elapparater används utifrån hur tarifferna ser ut.
Rimligen så kommer tarifferna att ändras under åren framöver
Väljer man varvtalsstyrning (inverterdrift) av elapparater så ger det ofta resultatet att elenergin och effekttopparna är lägre och motordriften pågår längre
Mina fyra enheter för kyl och frys (två frysboxar) har tillsammans bara en medeleffekt på ca 60 W och dess kompressorer går på låg effekt en längre stund än vid on/off kompressor
Jag har ännu inte elbil rimligen kan det innebära effektavgifter men det tar jag med i kalkylen för bilbytet
Jag mätte timvisa effekten under förra julhelgen och det blev inga oroande effekttoppar där har jag kvar möjligheten att värmepumpen stannar vid vissa tillfällen om det skulle behövas
Att köra tvätt o diskmaskin på ekonomi programmet minskar effektopparna
Hur långt har ni kommit gällande val av teknik för att håla nere effekttopparna ?
Redigerat:
Jag tycker nog personligen inte att argumentet att dom är statliga håller riktigt.K Kallens skrev:
Det är fortfarande ett vinsdrivande företag även om dom drar in pengar till staten.
Men det är inte mycket bättre än att samtliga elnätsbolag verksamma i Sverige betalar skatt i Sverige. Åtminstone i någon mån.
Om man tittar på ett teoretiskt kommunalägt nätbolag som äger nätet inom hela kommunen där de pengar som dras in används till kommunens finanser så blir ju resultatet att alla invånare som ju använder el bidrar till ekonomin i kommunen som då kommer alla boende i kommunen tillgodo. Teoretiskt sett.
Då kan argumentet hålla.
För Vattenfall så är det istället så att 900 000 elnätskunder bidrar till statsfinanserna via Vattenfall.
Men dom pengarna fördelas ju ut så att dom då kommer alla Sveriges 10 miljoner invånare tillgodo. Dvs vattenfalls kunder bidrar inte bara till sitt eget utan till alla.
För mig som inte har vattenfall så är det ju då naturligtvis fördelaktigt om vattenfall höjer avgifterna så att alla vattenfalls elkunder lever på existensminimum och drar in massor med pengar till staten och då kan jag slippa betala skatter och avgifter till staten men få fördelarna av att dom drar in pengar till statsfinanserna.
Men det vore ju inte riktigt rättvist.
Så jag skulle säga att det argumentet bara håller för nätägare som är kommunägda och äger hela nätet i kommunen vilket gör att alla som använder el (vilket är alla boende i kommunen) bidrar till sådant som kommer alla i kommunen tillgodo. Men så är sällan fallet.
I de flesta fall så är det så att de kommunägda bolagen endast äger en del av nätet i kommunen vilket leder till att de som har elabonnemang hos den nätägaren visserligen bidrar till sin egen kommuns ekonomi men samtidigt så är en andel av de boende i kommunen anslutna till ett annat nät och bidrar därmed inte på sama sätt.
Dvs det blir inte rättvist när så är fallet. Alternativt ska det vara så att bolaget drivs utan vinsintresse. Dvs drivs inte som ett kommersiellt bolag.
Det intressanta är snarast om bolaget drivs som ett kommersiellt bolag eller inte och där skulle jag säga att vattenfall är ett kommersiellt dirvet bolag som har som uppdrag att maximera vinsten vilket gör att deras intresse inte är att hålla nere elnätskostnaderna för kunderna utan snarare att driva upp dom så mycket dom kan.
Vattenfall är och måste absolut vara ett kommersiellt bolag, det konkurrerar nämligen med sådana.S steffo_b skrev:Jag tycker nog personligen inte att argumentet att dom är statliga håller riktigt.
Det är fortfarande ett vinsdrivande företag även om dom drar in pengar till staten.
Men det är inte mycket bättre än att samtliga elnätsbolag verksamma i Sverige betalar skatt i Sverige. Åtminstone i någon mån.
Om man tittar på ett teoretiskt kommunalägt nätbolag som äger nätet inom hela kommunen där de pengar som dras in används till kommunens finanser så blir ju resultatet att alla invånare som ju använder el bidrar till ekonomin i kommunen som då kommer alla boende i kommunen tillgodo. Teoretiskt sett.
Då kan argumentet hålla.
För Vattenfall så är det istället så att 900 000 elnätskunder bidrar till statsfinanserna via Vattenfall.
Men dom pengarna fördelas ju ut så att dom då kommer alla Sveriges 10 miljoner invånare tillgodo. Dvs vattenfalls kunder bidrar inte bara till sitt eget utan till alla.
För mig som inte har vattenfall så är det ju då naturligtvis fördelaktigt om vattenfall höjer avgifterna så att alla vattenfalls elkunder lever på existensminimum och drar in massor med pengar till staten och då kan jag slippa betala skatter och avgifter till staten men få fördelarna av att dom drar in pengar till statsfinanserna.
Men det vore ju inte riktigt rättvist.
Så jag skulle säga att det argumentet bara håller för nätägare som är kommunägda och äger hela nätet i kommunen vilket gör att alla som använder el (vilket är alla boende i kommunen) bidrar till sådant som kommer alla i kommunen tillgodo. Men så är sällan fallet.
I de flesta fall så är det så att de kommunägda bolagen endast äger en del av nätet i kommunen vilket leder till att de som har elabonnemang hos den nätägaren visserligen bidrar till sin egen kommuns ekonomi men samtidigt så är en andel av de boende i kommunen anslutna till ett annat nät och bidrar därmed inte på sama sätt.
Dvs det blir inte rättvist när så är fallet. Alternativt ska det vara så att bolaget drivs utan vinsintresse. Dvs drivs inte som ett kommersiellt bolag.
Det intressanta är snarast om bolaget drivs som ett kommersiellt bolag eller inte och där skulle jag säga att vattenfall är ett kommersiellt dirvet bolag som har som uppdrag att maximera vinsten vilket gör att deras intresse inte är att hålla nere elnätskostnaderna för kunderna utan snarare att driva upp dom så mycket dom kan.
Sen är det en grov skendebatt att kommunala och statliga bolag kan debitera hur som helst av godhetsskäl, vi har uttryckta skatter och det är så statlig, kommunal, regional verksamhet ska finansieras, inte genom någon sorts dold beskattning genom tjänster.
Folk som är för nära sådan verksamhet kan bli institutionaliserade, ett vanlig exempel är att man tror att pengar över i budgeten betyder att man gått med vinst, används ofta av regioner.
Hur hanterar du då Skellefteå Kraft? Det är ett 100% kommunägt bolag, men de äger näten i fler kommuner än Skellefteå. De äger nätet i Lycksele, men även i Bygdeå (Robertsfors kommun) och i Vindeln.S steffo_b skrev:Jag tycker nog personligen inte att argumentet att dom är statliga håller riktigt.
Det är fortfarande ett vinsdrivande företag även om dom drar in pengar till staten.
Men det är inte mycket bättre än att samtliga elnätsbolag verksamma i Sverige betalar skatt i Sverige. Åtminstone i någon mån.
Om man tittar på ett teoretiskt kommunalägt nätbolag som äger nätet inom hela kommunen där de pengar som dras in används till kommunens finanser så blir ju resultatet att alla invånare som ju använder el bidrar till ekonomin i kommunen som då kommer alla boende i kommunen tillgodo. Teoretiskt sett.
Då kan argumentet hålla.
För Vattenfall så är det istället så att 900 000 elnätskunder bidrar till statsfinanserna via Vattenfall.
Men dom pengarna fördelas ju ut så att dom då kommer alla Sveriges 10 miljoner invånare tillgodo. Dvs vattenfalls kunder bidrar inte bara till sitt eget utan till alla.
För mig som inte har vattenfall så är det ju då naturligtvis fördelaktigt om vattenfall höjer avgifterna så att alla vattenfalls elkunder lever på existensminimum och drar in massor med pengar till staten och då kan jag slippa betala skatter och avgifter till staten men få fördelarna av att dom drar in pengar till statsfinanserna.
Men det vore ju inte riktigt rättvist.
Så jag skulle säga att det argumentet bara håller för nätägare som är kommunägda och äger hela nätet i kommunen vilket gör att alla som använder el (vilket är alla boende i kommunen) bidrar till sådant som kommer alla i kommunen tillgodo. Men så är sällan fallet.
I de flesta fall så är det så att de kommunägda bolagen endast äger en del av nätet i kommunen vilket leder till att de som har elabonnemang hos den nätägaren visserligen bidrar till sin egen kommuns ekonomi men samtidigt så är en andel av de boende i kommunen anslutna till ett annat nät och bidrar därmed inte på sama sätt.
Dvs det blir inte rättvist när så är fallet. Alternativt ska det vara så att bolaget drivs utan vinsintresse. Dvs drivs inte som ett kommersiellt bolag.
Det intressanta är snarast om bolaget drivs som ett kommersiellt bolag eller inte och där skulle jag säga att vattenfall är ett kommersiellt dirvet bolag som har som uppdrag att maximera vinsten vilket gör att deras intresse inte är att hålla nere elnätskostnaderna för kunderna utan snarare att driva upp dom så mycket dom kan.
Det var därför jag lade med ordet teoretiskt i mitt inlägg. Detta då jag inte anser att det egentligen inte är av vikt för debatten då det sällan är så att i kommunen gemensamt bidrar till kommunens gemensamma budget genom elnätsavgifterna även om det är ett kommunalägt bolag som äger nätet.D djac skrev:Vattenfall är och måste absolut vara ett kommersiellt bolag, det konkurrerar nämligen med sådana.
Sen är det en grov skendebatt att kommunala och statliga bolag kan debitera hur som helst av godhetsskäl, vi har uttryckta skatter och det är så statlig, kommunal, regional verksamhet ska finansieras, inte genom någon sorts dold beskattning genom tjänster.
Folk som är för nära sådan verksamhet kan bli institutionaliserade, ett vanlig exempel är att man tror att pengar över i budgeten betyder att man gått med vinst, används ofta av regioner.
Just på grund av att det finns regler kring hur finansiering får ske och att det sällan är något 1:1 förhållande mellan elnätskunder och boende i kommunen.
Jag ser det som i stort sett samma problemställning eftersom det inte är så att alla som betalar i det elnätet bidrar till ekonomin i sin kommun genom avgifterna.pacman42 skrev:
Det är bereoende både på att det inte är ett 1:1 förhållande mellan elnätskunderna och vilken kommun eventuella överskott går till men också eftersom det finns regler för hur finansiering relaterat till kommunala bolag får ske.
Skellefteåkraft är fortfarande ett bolag som drivs på kommersiella grunder eftersom dom ju verkar på en kommersiell marknad.
Enligt Skellefteå Kraft själva så äger de näten i Skellefteå, samt:pacman42 skrev:
"Norsjö, Malå och Robertsfors samt inom delar av Umeå, Vindeln, Arvidsjaur, Piteå och Lycksele"