21 253 läst ·
191 svar
21k läst
191 svar
Hur många räknar med ökade skatter i framtiden?
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Sverige står inför ett vägskäl. Ena hållet går åt ofantligt mycket mer skatter för att kunna bära upp den välfärd som vi blivit vana vid. Problemet med den vägen är att högre skatt sällan är likställt med mer skatt in till staten utan i en del fall snarare raka motsatsen.
Den andra är att vi går mot ett ännu mer segregerat samhälle, likt ett system i USA. Det dröjer inte länge innan vi kommer se fler helt privata sjukhus i Sverige, som inte finansieras på landstingsnivå, utan från försäkringar och människor som kan betala för sig. Vill du att dina barn skall gå i en bra skola? Ja då är det bara att lätta på plånboken.
Och för att lägga lite nyans i "läkardebatten" (jag råkar vara relativt väl insatt i ämnet).
1. Vi måste låta det ta tid att vidimera utbildning. Det måste ske noggrant och se till att utbildningsstandarden lever upp till de krav som vi ställer i Sverige. Att visa upp ett examensbevis från något universitet duger inte.
2. Efter detta måste det ske en kunskapsvidimering som sker under arbete på sjukhus. Det finns många skräckexempel.
3. Utöver kunskaperna är språket a och o i läkaryrket. Förstår man inte varandra blir riskerna ENORMA oavsett kunskapsnivå.
4. Att säga att vi har läkarbrist i Sverige idag är helt tokigt. Att skylla den på läkarförbundet är än mer idiotiskt. En stor del av den brist på specialister vi ser idag beror på att man drog in ST-platser under ganska många år pga sparbeting. Kortsiktigt så det förslår. Samma misstag håller man på att göra om idag. Det finns idag massvis av oleggade underläkare idag som går och väntar på AT. Det finns dess utom massvis av leggade läkare idag som går och väntar på en ST inom det området dom vill hålla på med. Både mängden AT och ST platser styrs politiskt och inte alltid efter behov utan snarare efter pengar.
Den andra är att vi går mot ett ännu mer segregerat samhälle, likt ett system i USA. Det dröjer inte länge innan vi kommer se fler helt privata sjukhus i Sverige, som inte finansieras på landstingsnivå, utan från försäkringar och människor som kan betala för sig. Vill du att dina barn skall gå i en bra skola? Ja då är det bara att lätta på plånboken.
Och för att lägga lite nyans i "läkardebatten" (jag råkar vara relativt väl insatt i ämnet).
1. Vi måste låta det ta tid att vidimera utbildning. Det måste ske noggrant och se till att utbildningsstandarden lever upp till de krav som vi ställer i Sverige. Att visa upp ett examensbevis från något universitet duger inte.
2. Efter detta måste det ske en kunskapsvidimering som sker under arbete på sjukhus. Det finns många skräckexempel.
3. Utöver kunskaperna är språket a och o i läkaryrket. Förstår man inte varandra blir riskerna ENORMA oavsett kunskapsnivå.
4. Att säga att vi har läkarbrist i Sverige idag är helt tokigt. Att skylla den på läkarförbundet är än mer idiotiskt. En stor del av den brist på specialister vi ser idag beror på att man drog in ST-platser under ganska många år pga sparbeting. Kortsiktigt så det förslår. Samma misstag håller man på att göra om idag. Det finns idag massvis av oleggade underläkare idag som går och väntar på AT. Det finns dess utom massvis av leggade läkare idag som går och väntar på en ST inom det området dom vill hålla på med. Både mängden AT och ST platser styrs politiskt och inte alltid efter behov utan snarare efter pengar.
Det är få i detta land som inte skulle räknas som rika globalt, men faktiskt var det inställningen jag avsåg, inte vad folk faktiskt har på banken. Hur många funktionsdugliga kök har du sett på forumet där ägaren river ut dom för att sätta in ett nytt? Tretaligt? Fyrtaligt?cpalm skrev:Men med "vi" i det sammanhanget gissar jag att man inte brukar syfta på sig själv, utan på samhället i stort.
Nog för att jag förespråkar en vettig fördelningspolitik, men det är ett klassiskt misstag att titta på de som är rika och tänka att om man bara kunde fördela deras "överskott" så skulle vi alla kunna leva riktigt gott. Det finns många problem med det tankesättet, men det mest uppenbara är att det inte finns tillräckligt många rika i det här landet för att det skulle göra någon jätteskillnad.
Och även om man inte kan rädda alla om folk donerade dom pengarna istället, så kan man rädda fler. Varje människa räknas.
Med de kostnader vi har idag så räcker ju en hel köksrenovering knappt till att hålla en person en månad med tak över huvudet.MissAnpassad skrev:Det är få i detta land som inte skulle räknas som rika globalt, men faktiskt var det inställningen jag avsåg, inte vad folk faktiskt har på banken. Hur många funktionsdugliga kök har du sett på forumet där ägaren river ut dom för att sätta in ett nytt? Tretaligt? Fyrtaligt?
Och även om man inte kan rädda alla om folk donerade dom pengarna istället, så kan man rädda fler. Varje människa räknas.
Klart att det funkar så till viss del, det går ju att sälja vilka baracker och husvagnar till vilka priser som helst, ingen annan kommer ens att fundera tanken på att betala 60 000i månaden för nått boende, så många boenden är just asylboenden och kommer aldrig kunna blir nått annat då ingen mer än migrationsverket är villiga att betala så galet, går säker få ner kostnaden till hälften och ingen annan än migrationsverket skulle vara villiga att betala så dyrt ändå.MissAnpassad skrev:
Redigerat:
De pengarna är till 99% lånade pengar. Man kan visserligen ifrågasätta om det är vettigt att låna pengar till lyxrenoveringar, eller att bränna pengar på lyxrenoveringar överhuvud taget. Men jag vet inte om det är en sådär strålande idé att låna pengar och ge bort dem till de som inga har. Banken skulle inte bli imponerad iallafall. Men det är väl förvisso precis det regeringen avser göra.MissAnpassad skrev:
För övrigt, om man kollar på statistiken så investerades 2015 ca 60 mdr kr på ombyggnadsarbeten i bostäder. Förmodligen är bara en bråkdel av detta onödig lyx, men låt oss dra till med att det handlar om 20 mdr/år. Dessa driver naturligtvis en hel del skatteintäkter på olika sätt, men även oaktat detta så är det alltså en spottstyver i sammanhanget. Tyvärr...
Redigerat:
Känns som det är samma upplägg som regeringen har 🤔cpalm skrev:De pengarna är till 99% lånade pengar. Man kan visserligen ifrågasätta om det är vettigt att låna pengar till lyxrenoveringar, eller att bränna pengar på lyxrenoveringar överhuvud taget. Men jag vet inte om det är en sådär strålande idé att låna pengar och ge bort dem till de som inga har. Banken skulle inte bli imponerad iallafall. Men det är väl förvisso precis det regeringen avser göra.
För övrigt, om man kollar på statistiken så investerades 2015 ca 60 mdr kr på ombyggnadsarbeten i bostäder. Förmodligen är bara en bråkdel av detta onödig lyx, men låt oss dra till med att det handlar om 20 mdr/år. Dessa driver naturligtvis en hel del skatteintäkter på olika sätt, men även oaktat detta så är det alltså en spottstyver i sammanhanget. Tyvärr...
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Som tillägg till ovan kan nämnas att drygt 40% av de läkare som är utbildade utanför EU inte klarar AT-provet. Som jämförelse är det knappt 4 % av de som är utbildade i Sverige som inte klarar det. Siffran för de som utbildats utanför EU har ökat från 29,5% under åren 1995-2009 till 41,7 % under åren 2009-2015.boohoo skrev:Sverige står inför ett vägskäl. Ena hållet går åt ofantligt mycket mer skatter för att kunna bära upp den välfärd som vi blivit vana vid. Problemet med den vägen är att högre skatt sällan är likställt med mer skatt in till staten utan i en del fall snarare raka motsatsen.
Den andra är att vi går mot ett ännu mer segregerat samhälle, likt ett system i USA. Det dröjer inte länge innan vi kommer se fler helt privata sjukhus i Sverige, som inte finansieras på landstingsnivå, utan från försäkringar och människor som kan betala för sig. Vill du att dina barn skall gå i en bra skola? Ja då är det bara att lätta på plånboken.
Och för att lägga lite nyans i "läkardebatten" (jag råkar vara relativt väl insatt i ämnet).
1. Vi måste låta det ta tid att vidimera utbildning. Det måste ske noggrant och se till att utbildningsstandarden lever upp till de krav som vi ställer i Sverige. Att visa upp ett examensbevis från något universitet duger inte.
2. Efter detta måste det ske en kunskapsvidimering som sker under arbete på sjukhus. Det finns många skräckexempel.
3. Utöver kunskaperna är språket a och o i läkaryrket. Förstår man inte varandra blir riskerna ENORMA oavsett kunskapsnivå.
4. Att säga att vi har läkarbrist i Sverige idag är helt tokigt. Att skylla den på läkarförbundet är än mer idiotiskt. En stor del av den brist på specialister vi ser idag beror på att man drog in ST-platser under ganska många år pga sparbeting. Kortsiktigt så det förslår. Samma misstag håller man på att göra om idag. Det finns idag massvis av oleggade underläkare idag som går och väntar på AT. Det finns dess utom massvis av leggade läkare idag som går och väntar på en ST inom det området dom vill hålla på med. Både mängden AT och ST platser styrs politiskt och inte alltid efter behov utan snarare efter pengar.
Källa: sid 978-980 Läkartidningen #20 2016. I artikeln diskuterar man vad det kan bero på, men man kan inte dra någon direkt slutsats. Men förklaringar som nämns är: Språkliga svårigheter, utbildningstradition och medicinska kunskaper eller en kombination av dessa tre.
Min slutsats (inte bara utifrån ovan nämnda artikel)
1. Det är vettigt med utförliga kunskapsvalideringar.
2. Det är inte vettigt att tro att väldigt många som kommer hit just nu är högutbildade och kan sättas i arbete inom väldigt kort tid. Det krävs enorma resurser av oss och vårt samhälle.
3. Jag tror att vi kan förvänta oss ett högre skattetryck inom kort.
Malmö har under en längre tid, längre än de flesta kommuner i Sverige haft en hög invandring.
Om det politikerna säger är sant, att invandring är bra, de har hög utbildning, de kommer rädda pensionen mm
så borde just Malmö vara i bättre ekonomiskt skick än andra kommuner, så är inte fallet.
Tror att fler och fler kommuner, tyvärr, behöver följa i Malmös spår om att öka skatter, plocka ur tjänster
ur välfärden, öka avgifter och återinföra skatter. Troligen blir det kombinationer av detta.
Om inget görs med Moder Svea kommer Sverige bli som Malmö, spännande och mångkulturellt, men
utan förmåga att bära sina kostnader.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/darfor-bor-du-vara-orolig-over-ekonomin/
Beroende på hur politikerna kommunicerar de ekonomiska bristerna så tror jag att övriga Sverige
ligger omkring 5 år efter Malmö. Så omkring 2021 så kommer samma ekonomiska larmsignaler
från övriga kommuner om liknande behov om ökade skatteintag.
Malmös kommunala ekonomi måste ju ha mörkats under en lång tid. Ett behov om att öka skatten
med 6,41 kan inte bara uppstå från en vecka till en annan.
Om det politikerna säger är sant, att invandring är bra, de har hög utbildning, de kommer rädda pensionen mm
så borde just Malmö vara i bättre ekonomiskt skick än andra kommuner, så är inte fallet.
Tror att fler och fler kommuner, tyvärr, behöver följa i Malmös spår om att öka skatter, plocka ur tjänster
ur välfärden, öka avgifter och återinföra skatter. Troligen blir det kombinationer av detta.
Om inget görs med Moder Svea kommer Sverige bli som Malmö, spännande och mångkulturellt, men
utan förmåga att bära sina kostnader.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/darfor-bor-du-vara-orolig-over-ekonomin/
Beroende på hur politikerna kommunicerar de ekonomiska bristerna så tror jag att övriga Sverige
ligger omkring 5 år efter Malmö. Så omkring 2021 så kommer samma ekonomiska larmsignaler
från övriga kommuner om liknande behov om ökade skatteintag.
Malmös kommunala ekonomi måste ju ha mörkats under en lång tid. Ett behov om att öka skatten
med 6,41 kan inte bara uppstå från en vecka till en annan.
Ang Malmö så finns det en kultur i att inte dela åsikten om att det är fint att betala skatt
http://www.dn.se/ekonomi/svarta-pengar-bakom-malmos-lagpriser/
Men det är en trolig baksida av hur papperslösa nyttjas.
http://www.dn.se/ekonomi/svarta-pengar-bakom-malmos-lagpriser/
Men det är en trolig baksida av hur papperslösa nyttjas.
Det finns säkerligen många som kan tänka sig att en viss del av inkomsten kommer in utan papper ochcpalm skrev:
förmodligen har detta tänk funnits under flera år.
Det som verkar skilja Malmö från andra orter är utbredningen och som det verkar det systematiska i att
vilja ha inkomst oskattat.
Är utbredningen för stor och för mycket satt i system så blir resultatet som i Malmö, varför just
det drabbar Malmö och att det har blivit en glidning för viljan att betala skatt i staden kan man ju undra.
Dagens skattesystem har rätt stora avdragsmöjligheter för medelklassen, medan de med lägst inkomster betalar mer i skatt eftersom de inte har några avdrag. Det är inte ovanligt att den som städar villan åt ett medelklasspar med RUT-avdrag betalar mer i skatt än de som nyttjar tjänsten. Avdrag för RUT, ROT, räntor & resor skapar understundom absurda skatteeffekter.
Från ett politiskt perspektiv så är medelklassen viktig. Det är deras röster som svänger mest mellan blocken, det är de som är mest engagerade i politiken själva, som frågar partierna inför valet, som är tongivande i opinionen och som alla strateger har för ögonen när de skapar valprogram. Därför är det lätt att dela ut välfläsket dit, men enormt svårt att ta tillbaka några förmåner.
Ändå är det där som de stora pengarna ligger. Att beskatta vad som brukar utmålas som "de rika" är en rätt så liten del av samhället, och deras resurser gör det lätt för dem att flytta sina inkomster utanför statens kontroll. Tänk Panama, så förstår man upplägget. Även om man fördubblade värnskatten så skulle den inte inbringa mer än några miljarder. Miljöskatter och punktskatter är ett annat populärt område att försöka bredda skattebasen på. Senaste förslaget är en elektronikskatt. Men den har också begränsningar eftersom höjda skatter där skapar ett förändrat beteende så att skatteintäkterna minskar.
Att beskatta de med lägst inkomster ger heller inte så mycket. Det är relativt korkat att beskatta folk så hårt att de tvingas till socialen och få försörjningsstöd, eller blir berättigade till bostadsbidrag och liknande. Dessutom brukar andelen konsumtion vara hög hos dem med lägst inkomster. Av en extra hundralapp i plånboken till dem kommer en väsentlig del tillbaka till statskassan i form av moms och punktskatter.
Återstår då för politikerna att börja titta på medelklassen. Maxtaxa på dagis, ränteavdrag, arbetsresor, RUT/ROT, den kommunala fastighetsavgiften och inte minst konstruktionen för jobbskatteavdraget är sådant man kan tänkas ge sig på. Jag kan också se att man kanske justerar högkostnadsskyddet för vård och mediciner till att bli en procent av inkomsten istället, och att man inkomstprövar åtminstone en del av barnbidraget.
Från ett politiskt perspektiv så är medelklassen viktig. Det är deras röster som svänger mest mellan blocken, det är de som är mest engagerade i politiken själva, som frågar partierna inför valet, som är tongivande i opinionen och som alla strateger har för ögonen när de skapar valprogram. Därför är det lätt att dela ut välfläsket dit, men enormt svårt att ta tillbaka några förmåner.
Ändå är det där som de stora pengarna ligger. Att beskatta vad som brukar utmålas som "de rika" är en rätt så liten del av samhället, och deras resurser gör det lätt för dem att flytta sina inkomster utanför statens kontroll. Tänk Panama, så förstår man upplägget. Även om man fördubblade värnskatten så skulle den inte inbringa mer än några miljarder. Miljöskatter och punktskatter är ett annat populärt område att försöka bredda skattebasen på. Senaste förslaget är en elektronikskatt. Men den har också begränsningar eftersom höjda skatter där skapar ett förändrat beteende så att skatteintäkterna minskar.
Att beskatta de med lägst inkomster ger heller inte så mycket. Det är relativt korkat att beskatta folk så hårt att de tvingas till socialen och få försörjningsstöd, eller blir berättigade till bostadsbidrag och liknande. Dessutom brukar andelen konsumtion vara hög hos dem med lägst inkomster. Av en extra hundralapp i plånboken till dem kommer en väsentlig del tillbaka till statskassan i form av moms och punktskatter.
Återstår då för politikerna att börja titta på medelklassen. Maxtaxa på dagis, ränteavdrag, arbetsresor, RUT/ROT, den kommunala fastighetsavgiften och inte minst konstruktionen för jobbskatteavdraget är sådant man kan tänkas ge sig på. Jag kan också se att man kanske justerar högkostnadsskyddet för vård och mediciner till att bli en procent av inkomsten istället, och att man inkomstprövar åtminstone en del av barnbidraget.

