Jenhul>För att fotografering skall ses som ofredande så skall man gå oerhört långt, dvs i princip hindra folk med sin närvaro och trycka upp kameran i ansiktet på dem.
Finns inget som säger att man inte får lov att fotografera vem som helst, när som helst så länge det inte handlar om militära skyddsobjekt eller att det är fotoförbud på området.
Att man sen bör visa hänsyn är en annan sak men det gör man oftast.

Att fotografera på/från sin egen mark är givetvis alltid tillåtet.

Sen är det som så att poliser inte alltid har koll på exakt hur stark lagen är här, det visade ett fall i tunnelbanan nyligen.

Detta ovan gäller givetvis kameror som man håller i handen alternativt har på stativ, för fast monterade kameror gäller andra regler.

/Kent
 
snickarboden skrev:
Jenhul>För att fotografering skall ses som ofredande så skall man gå oerhört långt, dvs i princip hindra folk med sin närvaro och trycka upp kameran i ansiktet på dem.
Finns inget som säger att man inte får lov att fotografera vem som helst, när som helst så länge det inte handlar om militära skyddsobjekt eller att det är fotoförbud på området.
Att man sen bör visa hänsyn är en annan sak men det gör man oftast.

Att fotografera på/från sin egen mark är givetvis alltid tillåtet.

Sen är det som så att poliser inte alltid har koll på exakt hur stark lagen är här, det visade ett fall i tunnelbanan nyligen.

Detta ovan gäller givetvis kameror som man håller i handen alternativt har på stativ, för fast monterade kameror gäller andra regler.

/Kent
Jaha? OM jag har en damm som folk solar/badar topless vid, är det ok att fota? Nakna tjejer?
Det är mitt ju!
 
kamilenski>Ja, om någon fotograferar från allmän plats så kan du inte förhindra det, inte med lagliga medel i alla fall, Faktum är att jag får t o m stå på gatan och fotografera rätt in i ditt sovrum.
Sen så gör man ju inte så, för om någon ber en att sluta så respekterar man så klart det men bilderna som är tagna får behållas. De som inte respekterar det är närmast paparazzi-fotografer.
Sen så om någon står utanför fönstret och fotar en längre stund så är det klart att man kan prova att tillkalla polis och säga att denne ofredar en, men det förutsätter ju att man sagt till med.
Risken att eventualla bilder skall förverkas är däremot mycket liten, det skall till beslut av åklagare för det så det räcker inte med en polis.

Sen är det en annan sak om eventuella bilder får publiceras och var men det är en annan frågeställning, men låt mig säga att om det är en fotoutställning så är det oerhört fritt.

Lite mer info...
http://www.fotosidan.se/cldoc/vad-far-man-fotografera.htm
http://www.fotosidan.se/cldoc/lanktips-var-och-vem-far-man.htm


/Kent
 
Redigerat:
Jag är inte jurist men det kan vara så att vägen används av hävd och att den har funnits där längre än vad ert hus har funnits där. Allemansrätten gäller i skogen som vägen går till. Jag tror inte ni kan stoppa fotgängare som skall ta sig ut i naturen. Jag kan förstå att ni blir irriterade över detta, men kolla med en jurist innan du stänger av vägen. När jag var liten bodde vi i ett hus med en tomt mot en allmänning. Längst ner vid våra grönsaksland fanns en gammal väg inritad sedan tidernas begynnelse - dock fanns det ingen väg och hade aldrig heller funnits av någon outgrundlig anledning. En dag så kom grävmaskiner inkörande på tomten. Plötsligt skulle de fixa till den där vägen som inte fanns. Våra odlingar flög all världens väg och de hade all rätt att göra den där vägen som blev en cykelbana sedermera och den låg på vår mark! Jag vet inte så mycket om turerna kring detta, men jag minns att min far bara suckade och sa att de hade rätt att göra så. Hoppas att ni skall få lugn och ro där ni bor!
 
Redigerat:
MathiasS skrev:
Ursäkta en okunnig fråga till. Nu när jag lärt mig skillnaden på enskild väg och allmän väg funderar jag på hur en privat väg (och med det menar jag en vägliknande sammankomst av grus och sten i varierande form och storlek som jag anlaggt på min fastighet) förhåller sig till dessa två andra alternativ.

Av några inlägg ovan verkar man kunna dra slutsatsen att en väg alltid är för allmänhetens bruk oavsett vem som byggt eller betalat den? Det låter i mina öron konstigt. Vad gäller?
I stora drag kan man sammanfatta det så här (med reservation för fel):

Allmän väg - En väg som bekostats och underhålls av staten. Trafikregler kan förhindra trafikanter att färdas på den, t.ex. bruttovikt, fotgängare på motorväg, kollektivtrafikfält.

Gata - En väg (egentligen ingen väg ur lagens perspektiv) som ägs och underhålls av en kommun. Trafikregler kan förhindra trafikanter att färdas på den.

Enskild väg - En väg som ägs och underhålls av annan, t.ex. vägförening, företag eller privatperson, som erhåller statligt bidrag för underhåll. Trafikregler kan förhindra trafikanter att färdas på den. Ingår i det "allmänna" vägnätet.

Privat väg - Samma ägar- och underhållsförhållande som för enskild väg, men utan statsbidrag. Vägens ägare har rätt stänga av vägen med t.ex. bom för att förhindra fordonstrafik, men ej fotgängare.

Nästa steg i rangordningen är uppfart, dvs "infart" till fastighet, men vad skillnaden mellan privat väg och uppfart går har jag ingen aning om. Jag har t.ex. en skruttig väg som är 150 m lång upp till mitt hus på landet. Vägen går genom min skog och åker och det enda man kan nå från den är min gårdsplan, vilket får mig till att tro att den är en uppfart, men kan uppfattas som privat väg. Den som råkar köra in på den kommer in i min "hemfridszon", men där den ansluts till den enskilda vägen kan man inte se att det är en uppfart så jag kan förstå att man kör "fel".
 
Allmänheten får till fots fritt använda privata vägar UTANFÖR privat tomtmark. Men nu är vi Off Topic, och inne på "allemansrätt for dummies".
 
billy_baver skrev:
Allmänheten får till fots fritt använda privata vägar UTANFÖR privat tomtmark. Men nu är vi Off Topic, och inne på "allemansrätt for dummies".
Ja fas tdet är ju helt ontopic eftersom det enligt Olsins tydliga svar (tack!) är hemfridzonen som avgör när man själv bestämmer om någon får åka på din privata väg.

Det verkar ju som att lösningen för trådskaparen är att göra hemfridzonen så stor som möjligt (70m) och därefter spärra av. Efter avspärrningen börjar infarten och där kan man be vem som helst att fara och flyga.

Sjuka regler tycker jag, iaf i en tid när folk i allmänhet har svårt att skilja på mitt och ditt och respektera andra.
 
Ang. idén att man har rätt att passera igenom någons hemfridszon för att nå ett annat område där allemansrätten gäller.

Detta är en vanlig missuppfattning. Man har aldrig rätt att gå in i någon annans hemfridszon utan ägarens tillstånd, undantaget är om man är i en nödsituation.

Ang. 150 m lång väg till gård som ansluter till enskild väg. Det är tillåtet att sätta upp en skylt med fordonstrafik förbjuden för att hålla biltrafik borta. Fotgängare har rätt att gå fram till 70 meter från gården. Har man problem med spring sätter man upp en grind och eventuellt stängsel.

Ang. fotografering och ofredande. Det beror helt på situationen om fotograferingen ska räknas som ofredande. Lagtexten använder termen "hänsynslöst beteende". Min poäng var att man bör avstå från beteenden som kan räknas som ofredande, t.ex. springa fram och ta närbilder på en tjej som solar topless inne i ens hemfridszon och hota med Internet-publicering.

Att fotografera en påklädd fotgängare, ryttare, cyklist eller bilist som befinner sig i ens hemfridszon kan troligen aldrig räknas som ofredande, men som sagt, allt beror på situationen.

Ang. idéer om att spruta vatten med hjälp av Mota väck eller vanlig hederlig trädgårdsslang. Glöm det. Troligen skulle det räknas som ofredande.

Ang. eventuell felaktig skyltning och stängsling. Rent krasst är det så att de rättsvårdande myndigheterna har låg prioritet på hemfridsbrott. De kommer inte att hjälpa dig när du har spring på tomten och de kommer inte att hjälpa allmänheten om du råkat sätta upp en felaktigt skylt eller stängslat av för mycket. Alltså, stängsla sätt upp grind och sätt stopp för springet.

Ang. tillsägelser. Vi kör med "three times out". Vi fick rådet av juristen att fråga folk om deras namn och ärende. Sedan ber vi dem att lämna vår hemfridszon och förklarar vilket lagbrott de just gjort sig skyldiga till. I vänlig ton. Hittar vi dem där en andra gång är vi bara raka, inte raka och vänliga som vid första resan. Därefter försöker vi få dem på bild och polisanmäler.

Efter att vi spärrade av, ryktet om övervakningskamera respektive handburen kamera har spridit sig, samt att vi sagt till de flesta vaneförbrytarna har springet upphört.

Himla skönt faktiskt. Jag vet inte hur det är med er, men jag föredrar att kunna sitta och fika i trädgården utan att ha sällskap av cyklister, ryttare, barnvagnar, sulkies, stavgångar, löspringande hundar, jägarna som passerade 47 gånger när de drev vilt från sina bilar osv.
 
Hemmakatten
Usch, vilka hemska historier ni berättar. Jag har, i min enfald, trott att vår tomt är lika med vår hemfridszon, men det är den uppenbarligen inte. Vår tomt är nästan 400m lång med en infartsväg på 250m till bostadshuset och drygt 100m därefter ner till sjön där vår sjöstuga med bastu o brygga finns.

Enligt resonemangen ovan så kan folk öppna grinden (gudskelov att vi har en grind) och gå in på tomten ett par hundra meter. Och de kan dessutom gå in från sidan av tomten och fiska på vår brygga eller ha picknick på altanen vid sjöstugan.

Nu har vi hela tomten instängslad. Vid grinden står det en skylt "lösa får, stäng grinden". Vi har inga får längre, men alla som kommer stänger grinden.Och att sätta upp stängsel (ända ut i vattnet) kan man göra om man har t.ex. får gåendes lösa. Dock har vi på varje sida av tomten en grind, så att folk kan, om de skulle vilja, gå över tomten. Det har dock inte hänt mer än ett par gånger, och nu förstår alla att detta är en privat tomt.
 
Hemmakatten skrev:
Usch, vilka hemska historier ni berättar. Jag har, i min enfald, trott att vår tomt är lika med vår hemfridszon, men det är den uppenbarligen inte. Vår tomt är nästan 400m lång med en infartsväg på 250m till bostadshuset och drygt 100m därefter ner till sjön där vår sjöstuga med bastu o brygga finns.

Enligt resonemangen ovan så kan folk öppna grinden (gudskelov att vi har en grind) och gå in på tomten ett par hundra meter. Och de kan dessutom gå in från sidan av tomten och fiska på vår brygga eller ha picknick på altanen vid sjöstugan.

Nu har vi hela tomten instängslad. Vid grinden står det en skylt "lösa får, stäng grinden". Vi har inga får längre, men alla som kommer stänger grinden.Och att sätta upp stängsel (ända ut i vattnet) kan man göra om man har t.ex. får gåendes lösa. Dock har vi på varje sida av tomten en grind, så att folk kan, om de skulle vilja, gå över tomten. Det har dock inte hänt mer än ett par gånger, och nu förstår alla att detta är en privat tomt.
Människor i allmänhet respekterar människors tomter, bryggor etc även om de är större än vad lagen anser vara en rimlig hemfridszon, så länge det är tydligt att det är en tomt och en privat anläggning i form av brygga etc. Ganska många har försökt ge tips till trådskaparen att göra ungefär som ni har gjort, markera att här är min tomt och mitt hem, var vänlig njut av naturen på annat ställe. Då upphör som regel problemen.

Men finns det en väg som många människor använder dagligen, och har gjort så i många år, är det lugnast att ändå ha ett mått av ödmjukhet med i bilden när man skall ändra på många människors beteende. Inga arga skyltar, inga arga gäss, inga fotocellsstyrda vattenspridare eller något sådant. Hellre ett staket, en stängd grind, en torkvinda med tvätt, ett uppspänt badmintonnät och kanske ett kubbspel att snava över också. Då talar man direkt till människors undermedvetna att där gör jag nog fel om jag går in.
 
Swetrot skrev:
Inga arga skyltar, inga arga gäss, inga fotocellsstyrda vattenspridare eller något sådant. Hellre ett staket, en stängd grind, en torkvinda med tvätt, ett uppspänt badmintonnät och kanske ett kubbspel att snava över också. Då talar man direkt till människors undermedvetna att där gör jag nog fel om jag går in.
Det här tror jag också är lösningen för TS. Gör som många andra tidigare skrivit också, se till att det ser ut som en tomt och ta fokus från att det är ett hus som ligger intill en väg och vänd det istället till att det är en väg som passerar igenom en tomt. Sätt upp ett staket eller en häck och eventuellt en grind.

Har gården/huset något namn? Sätt upp en skylt där namnet står det markerar ju att vägen leder till just den gården även om gården kanske inte syns ännu. Har ni inget gårdsnamn kan man sätta upp en fin skylt där det står "här bor familjen ..." Det påvisar också effektivt att det är tomt och inte allmänt område. Jag rekommenderar verkligen att ni gör det vänligt för att inte provocera de som eventuellt blir irriterade av förbud och påpekanden.

Kommer jag till en väg där det står en skylt eller en ensam soptunna alternativt brevlåda går jag inte längs den vägen om jag inte vet hur det ser ut längre fram eftersom jag tolkar det som att vägen leder till någons tomt och där vill jag inte störa, förmodligen resonerar många likadant men finns inga tydliga markörer för att det är en tomt så kan man fortsätta.
 
Lite infro från orienteringens värld. Orienterare är ju beroende både av allemansrätt och markägares vävlilja för att anordan tävlingar. På kartorna som man anväder är tomtmark markerad, och satt som förbjudet område. Det brukar ganska väl motsvara hemfridszoner, enligt min uppfattning. Nå, om det på kartan är markerad en stig/väg *igenom* tomtmarken är det OK att springa på den. Om vägen itne går igenom, får man inte springa in där. Det vill man iopfs sällan heller, eftersom man måste springa tillbaka samma väg igen. ;)

Kanske kan ge en vägledning på hur det fungerar?

Pesonligen brukar jag när jag är ute och går i skogen på annans mark ta mig friheten att utnyttja de vägar/stigar som finns, om de går tvärs igenom gården. Som markägare tycker jag det är fullt rimligt.
 
Orienteringstolkningen är inte juridiskt hållbar. Åtminstone inte för enskild väg utan offentligt vägbidrag.
 
Ang. idéer om att en förövare själv kan välja om han/hon anser sig begå ett brott så är det inte så i svensk rättsordning.
 
>hemmakatten (inlägg #99).

De för dig dåliga nyheterna är att i princip kan ni bara hävda er hemfridszon 70 meter runt huset, alltså inte alla 100 meterna ned till sjön. Uthus som inte ligger i anslutning till boningshuset har ett svagare skydd. Tanken bakom strandsskyddsreglerna är att det ska bli kvar en bit nere vid stranden där allemansrätten gäller.

Bertil Bengtsson (juridikprofessor) skriver om bryggor och vad som gäller i Naturvårdsverkets skrift om allemansrätten.

Allemansrätten är ursprungligen tänkt att gälla för gående i skog och betesmark. Så på den mark som ligger utanför er hemfridszon där ni har/hade får, där gäller allemansrätten.

Grundidén i allemansrätten är att man ska hålla sig utom syn- och hörhåll från hus, det är därifrån rekommendation om 70 meter kommer. Man har tänkt sig gårdar eller fritidshus med en mindre trädgård omkring.

Det är först när ett fall avgjorts i en domstol som man säkert kan uttala sig om man kan hävda en större hemfridszon om man har en större trädgård än 70*70 meter. Trädgårdar kan dock knappast beskrivas som skog och mark. Man kan göra ett analogislut och säga att eftersom man inte får vara inne och springa på åkrar så är det på motsvarande sätt orimligt att kräva att man får klampa runt bland någons rabatter, gräsmatta eller köksträdgård, även om de ligger mer än 70 meter från huset.

Om ni har stängslat nere vid er strand så att allmänheten inte kommer in på er fastighet kan detta drivas av Länsstyrelsen som kan hävda att allemansrätten ska gälla där nere och kräva att ni ordnar ett sk stängselgenombrott.

Jag håller det för mindre sannolikt att detta skulle hända.

Skulle det hända finns det ett rättsfall där en herrgård tilläts ha en parkanläggning som gick ned till vattnet och dit allmänheten inte hade tillträde som er jurist kan hänvisa till.

Sov lugnt, det låter som om du bor på en underbar plats.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.