>Dalbotös, inlägg # 86
Det här är ju nästan en tentafråga, jag fick fundera lite på den. Det finns flera möjliga scenarios, men jag tror att det förhåller sig enligt följande.
Det förefaller röra sig om fritidshus på ofri mark som betalar arrende till en markägare. När arrendefastigheterna bildades gjorde Lantmäteriet en förrättning där ett servitut skrevs in som troligen säger att de 5 fastigheterna har rätt att utnyttja vägen. Detta servitut gäller inte allmänheten.
Det skulle teoretiskt kunna förhålla sig så att det i arrendeavtalen är inskrivet att arrendatorerna är skyldiga att hålla väg för allmänheten ned till sjön, men jag betvivlar det.
Om markvägen uppbär statligt stöd gäller allemansrätten på vägen, dvs att man får gå på vägen. Det finns ingen allebilsrätt.
Det låter dock som om det är en privat markväg som underhålls av markägaren som del av hans åtaganden i arrendeavtalet. Att det har satts upp en bom tyder på detta.
Även en arrendator har rätt till en hemfridszon. Som diskuterats i flera andra inlägg bryter inte en privat markväg, stigar el.dyl en hemfridszon. Som jag förstår det av din beskrivning är ni inne i de här arrendatorernas hemfridszon, ni befinner er inom syn och hörhåll, det framgår av att ni har haft diskussioner om ni får färdas där eller inte. Hade ni varit mer än 70 m från huset, hade ni inte kunnat höra varandra.
Det är en spridd missuppfattning att X kan bestämma att Y ska få springa i Z:s hemfridszon. Så är det inte, Brottsbalken är tydlig med att det är förbjudet att ta olovlig väg. Markägaren kan inte bestämma att ni får gå eller köra bil i någon annans hemfridszon lika lite som han skulle kunna ge tillstånd att ni skulle få springa in i arrendatorernas vardagsrum.
När ni forcerar bommen blir det ett steg värre, ni har uppenbart ett uppsåt att begå ett hemfridsbrott. Bryter ni upp låset kan det vara frågan om åverkan.
Inte nog med att ni begår ett hemfridsbrott, ni har vid ett flertal tillfällen upprepat detta.
En åklagare som får ett dokumenterat underlag, t.ex. genom att fastighetsägaren fotograferar er varenda gång ni kör förbi, kan överväga att prova om det rör sig om trakasserier (upprepat ofredande) förutom själva hemfridsbrottet. Ni är medvetna om att fastighetsägaren påpekat att ni inte bör köra eller gå i hans hemfridszon men ni har inte rättat er efter detta.
Som jag inledde med, kan det finnas andra scenarios, t.ex. att det är en väg med statsbidrag och då faller ovanstående resonemang.
För att inte riskera att bli anmäld för hemfridsbrott hade jag försökt reda ut rättsläget med hjälp av en jurist och rättat mig efter det råd han ger.
Det här är ju nästan en tentafråga, jag fick fundera lite på den. Det finns flera möjliga scenarios, men jag tror att det förhåller sig enligt följande.
Det förefaller röra sig om fritidshus på ofri mark som betalar arrende till en markägare. När arrendefastigheterna bildades gjorde Lantmäteriet en förrättning där ett servitut skrevs in som troligen säger att de 5 fastigheterna har rätt att utnyttja vägen. Detta servitut gäller inte allmänheten.
Det skulle teoretiskt kunna förhålla sig så att det i arrendeavtalen är inskrivet att arrendatorerna är skyldiga att hålla väg för allmänheten ned till sjön, men jag betvivlar det.
Om markvägen uppbär statligt stöd gäller allemansrätten på vägen, dvs att man får gå på vägen. Det finns ingen allebilsrätt.
Det låter dock som om det är en privat markväg som underhålls av markägaren som del av hans åtaganden i arrendeavtalet. Att det har satts upp en bom tyder på detta.
Även en arrendator har rätt till en hemfridszon. Som diskuterats i flera andra inlägg bryter inte en privat markväg, stigar el.dyl en hemfridszon. Som jag förstår det av din beskrivning är ni inne i de här arrendatorernas hemfridszon, ni befinner er inom syn och hörhåll, det framgår av att ni har haft diskussioner om ni får färdas där eller inte. Hade ni varit mer än 70 m från huset, hade ni inte kunnat höra varandra.
Det är en spridd missuppfattning att X kan bestämma att Y ska få springa i Z:s hemfridszon. Så är det inte, Brottsbalken är tydlig med att det är förbjudet att ta olovlig väg. Markägaren kan inte bestämma att ni får gå eller köra bil i någon annans hemfridszon lika lite som han skulle kunna ge tillstånd att ni skulle få springa in i arrendatorernas vardagsrum.
När ni forcerar bommen blir det ett steg värre, ni har uppenbart ett uppsåt att begå ett hemfridsbrott. Bryter ni upp låset kan det vara frågan om åverkan.
Inte nog med att ni begår ett hemfridsbrott, ni har vid ett flertal tillfällen upprepat detta.
En åklagare som får ett dokumenterat underlag, t.ex. genom att fastighetsägaren fotograferar er varenda gång ni kör förbi, kan överväga att prova om det rör sig om trakasserier (upprepat ofredande) förutom själva hemfridsbrottet. Ni är medvetna om att fastighetsägaren påpekat att ni inte bör köra eller gå i hans hemfridszon men ni har inte rättat er efter detta.
Som jag inledde med, kan det finnas andra scenarios, t.ex. att det är en väg med statsbidrag och då faller ovanstående resonemang.
För att inte riskera att bli anmäld för hemfridsbrott hade jag försökt reda ut rättsläget med hjälp av en jurist och rättat mig efter det råd han ger.
Jag har full förståelse för att man inte vill att någon ska gå för nära ens boningshus samt titta in i det samma.
Men, vad jag inte har någon förståelse för är det underliggande budskapet i tråden, som jag tycker är tråkigt att se, att egendomsskyddet är viktigare än att alla vi som bor i Sverige har rätt att vistas i vår natur. Av tradition är vi ett korporativistiskt samhälle i vilket vi har en stark tradition att arbeta tillsammans och dela med oss. Sverige är unikt på det sättet med alla våra intresseorganisationer, ideella nämnder etc och i allt detta finns också allemansrätten. Har man en tomt som är säg 400 meter lång varav en del av tomtgränsen utgörs av vatten och det är en naturskön plats att gå på så tycker jag att det bara är att acceptera att människor går på tomten (inom behörigt avstånd från boningshuset). Det är en del av vårt kulturarv och jag skulle bli ledsen att se det försvinna för mer egoistiska hänsyn.
Men, vad jag inte har någon förståelse för är det underliggande budskapet i tråden, som jag tycker är tråkigt att se, att egendomsskyddet är viktigare än att alla vi som bor i Sverige har rätt att vistas i vår natur. Av tradition är vi ett korporativistiskt samhälle i vilket vi har en stark tradition att arbeta tillsammans och dela med oss. Sverige är unikt på det sättet med alla våra intresseorganisationer, ideella nämnder etc och i allt detta finns också allemansrätten. Har man en tomt som är säg 400 meter lång varav en del av tomtgränsen utgörs av vatten och det är en naturskön plats att gå på så tycker jag att det bara är att acceptera att människor går på tomten (inom behörigt avstånd från boningshuset). Det är en del av vårt kulturarv och jag skulle bli ledsen att se det försvinna för mer egoistiska hänsyn.
Xixi anlägger ett både klokt och intressant politiskt perspektiv på hela saken. Xixi talar om en överlevande bygemenskap och ett halvslaktat folkhem. Allt detta är väldigt bestickande. Men Off Topic. Och dessutom upplöser Xixi själv - tyvärr - hela kritiken med den magiska trollformeln "behörigt avstånd".
Trådens centrala knäckfråga är denna: "Behörighetsavståndet" FÅR faktiskt kränkas av servitutshavare. Men överförs denna rätt till allmänheten med stöd av allemansrätt? Jag svarar nej.
Trådens centrala knäckfråga är denna: "Behörighetsavståndet" FÅR faktiskt kränkas av servitutshavare. Men överförs denna rätt till allmänheten med stöd av allemansrätt? Jag svarar nej.
Allemansrätten ger tillstånd att gå till fots i skog och mark utanför hemfridszoner, på allmänna vägar och på enskilda vägar med statsbidrag. I Sverige har vi enormt mycket sådant mark och väldigt många sådana vägar. Man kan komma ut i natursköna områden utan att behöva ta olovlig väg över andras hemfridszoner.
Reglerna om hemfridsbrott skyddar dig från att bli störd i och omkring ditt hem. Reglerna skyddar inte bara den som äger eller arrenderar ett fritidshus eller lantbruksfastighet utan även den som är hyresgäst, bostadsrättsinnehavare, rad- eller villahusägare.
För att sammanfatta mina svar om hur man kan hävda och skydda sin hemfridszon är mina svar: (1) Stängsel och grind, (2) avvisa rakt och vänligt, (3) dokumentera med bild och eventuellt vittnen och polisanmäl.
Jag hoppas att Bengt of Sweden har fått svar på sin fråga och lämnar nu tråden.
Jag har nybakat bröd på spisen som vi ska avnjuta med aprikosmarmelad kokt på färska aprikoser och kanel i sommarsolen i trädgården. Utan sällskap av stavgångare, cyklister, ponnyryttare eller 4WD-bilar med jägare utan ärende.
Efter frukost ska jag gå på promenad i skogen med mina hundar och en av våra katter. Utom syn- och hörhåll från andra människors hus.
Jag tillönskar er en skön söndag och hoppas att även ni får möjlighet att njuta av den vackra svenska naturen.
Reglerna om hemfridsbrott skyddar dig från att bli störd i och omkring ditt hem. Reglerna skyddar inte bara den som äger eller arrenderar ett fritidshus eller lantbruksfastighet utan även den som är hyresgäst, bostadsrättsinnehavare, rad- eller villahusägare.
För att sammanfatta mina svar om hur man kan hävda och skydda sin hemfridszon är mina svar: (1) Stängsel och grind, (2) avvisa rakt och vänligt, (3) dokumentera med bild och eventuellt vittnen och polisanmäl.
Jag hoppas att Bengt of Sweden har fått svar på sin fråga och lämnar nu tråden.
Jag har nybakat bröd på spisen som vi ska avnjuta med aprikosmarmelad kokt på färska aprikoser och kanel i sommarsolen i trädgården. Utan sällskap av stavgångare, cyklister, ponnyryttare eller 4WD-bilar med jägare utan ärende.
Efter frukost ska jag gå på promenad i skogen med mina hundar och en av våra katter. Utom syn- och hörhåll från andra människors hus.
Jag tillönskar er en skön söndag och hoppas att även ni får möjlighet att njuta av den vackra svenska naturen.
Medlem
· Västra Götaland
· 43 inlägg
Jag läser med stort intresse de svar som kommer och in och jag uppskattar verkligen dina inlägg.jenhul skrev:
Nu över midsommar har jag funderat kring det som skrivits i tråden och vi försöker på hitta den bästa lösningen att tydligt och vänligt mota bort fotgängare.
Vi hade ingen trafik på midsommar men risken är stor i dag. Vi får se....
Din beskrivning är som jag tidigare nämnt, skrämmande lik vår.
Medlem
· Västra Götaland
· 43 inlägg
Jag anser mig inte mer egoistisk än någon annan tomtägare, faktiskt. Jag vet inte riktigt vad du menar med att det "underliggande budskapet" i tråden.Xixi skrev:
Som "Billy_Baver" redan nämnt så är det inte allmemansrätten som är knäckfrågan. Det är hur man tolkar den.
Göran.W
Verktygstokig
· skåne Tomelilla
· 3 125 inlägg
Göran.W
Verktygstokig
- skåne Tomelilla
- 3 125 inlägg
Det där har du fått om bakfoten, det faktum att det är gräsmatta rabatt eller köksträdgård spelar ingen roll. Det avgörande är om du kan gå där utan att förstöra eller ej. SÅ därför får du gå på åkrar när du inte förstör grödan.jenhul skrev:
Ett gott exempel på en icke juridiskt hållbar tolkning.-MH- skrev:
Vilket väl knappast är att misstolka.
Åkarar och grsmattor kan båda vara utanför och inom hemfridszonen. Det går inte att göra analogislut mellan åkrar och gräsmattor utanför 70-metersgränsen (som knappast är någon minimumgräns).eviljava skrev:
Ditt inlägg kunde faktiskt tolkas som att det avgörande var om man riskerade att förstöra något eller ej (vid passage) och detta gäller som sagt inte inom hemfridszonen.-MH- skrev:
Var hemfridszonen börjar/slutar är för övrigt en tolkningsfråga från fall till fall och kan omöjligt avgöras i ett debattforum på byggahus.se.
Ett riktmärke man brukar använda är att hemfridszonen är det område närmast boningshuset som passerande uppfattar som privat. Alltså en tämligen subjektiv bedömning.
Ex:
En vanlig (normalstor) villatomt omgärdad av häck/rabatter/staket är något som de flesta skulle uppfatta som hemfridszon och då skall det således betraktas som en hemfridszon vad avser gångtrafik.
Redigerat: