Grejen är att det är en investering också. Vill man ha ett bra boende gäller det att hoppa på tåget. Inte sitta i en hyresbostad och se på när tåget går.H Hybro skrev:
Nu handlar det ju inte om er…H hesalex95 skrev:
Om ni har högre inkomst har ni råd med bättre boende.
Ts kanske prioriterar sin tid och vill inte ägna så mycket tid åt underhåll. Det har sina fördelar med nya bostäder.
Tur inte alla resonerar som du. Då skulle ingen köpa/bygga nya hus…V Vidkärr skrev:
Svar från en som varit med ett tag, som byggt hus, varit sjukskriven pga stress, tagit sig igenom två finanskriser etc.
- Ni är unga och har väldigt bra inkomster, det är positivt. Kanske är ni högutbildade och har lätt att hitta jobb runt Malmö/Öresund. Det är positivt att ni redan nu har god ekonomi, och jag förstår att ni är sugna på hus, men tänk på följande:
- Ett stort lån i förhållande till sin inkomst innebär att ni kommer att sitta portvakt åt banken under väldigt lång tid, och om saker och ting ändrar sig i livet (sjukdom, barnafödande, etc) är ni svår-rörliga. Kanske går det inte att sälja ett så dyrt radhus speciellt enkelt? Kanske blir det svårt att hyra ut?
- Jag vet inte hur ni har levt era liv hittills, men för mig förändrades mycket när man fick barnen (när jag nästan var 40). Även om frun och jag hade stenkoll på ekonomin innan och har levt väldigt snålt och kan sluta jobba idag om vi vill, så kostar barn mycket pengar. Även om ni inte skaffar barn kommer det säkerligen att finnas mycket mer ni vill göra men än att sitta hemma i erat hus.
- Jag har flera bekanta som flyttat in i radhus eller marklägenheter, och bara efter något år igen flyttat därifrån. Det var helt enkelt för stökigt och man kom grannarna alldeles för nära. På ett ställe var det en utländsk familj som flyttade in med tre barn, och de gillade att ha sammankomster med mycket folk, grillandes typ varje vecka, pratades högt och spelades hög musik. Det röktes väldigt mycket. Tillsägelser på snällt svenskt vis hjälpte inte. De tröttnade och flyttade. På det andra stället var det full rulle hela sommaren när grannen satte upp både studsmatta och liten plaskpool i trädgården. Äldre barnet lyssnade mycket på musik högt när denne kom hem från skolan och var ensam hemma. Tillsägelser hjälpte föga. Sen finns det ju många som har alldeles underbara grannar och som bor i radhus... men det är lite av ett lotteri. Så är det ju med alla grannar, men en vanlig villatomt med 1300 m2 tomtmark kommer man i alla fall lite längre ifrån eventuellt stök.
Radhus är verkligen inte för alla, speciellt då du inte som i ett hyreshus har en störningsjour och förhållningsregler att rätta dig efter. Kolla upp om det kommer finnas ordningsregler i detta området.
Som min gamle far sa till mig när jag flyttade till hus... "man ska göra mer än att bo". Nu lägger vi ca 20% av inkomster på boendet, det tycker jag är lagom. Det är inget fel att köpa ett hus man gillar för 6 mille, men då hade nog jag velat lägga 3 mille cash och ta ett lån på resten.
- Ni är unga och har väldigt bra inkomster, det är positivt. Kanske är ni högutbildade och har lätt att hitta jobb runt Malmö/Öresund. Det är positivt att ni redan nu har god ekonomi, och jag förstår att ni är sugna på hus, men tänk på följande:
- Ett stort lån i förhållande till sin inkomst innebär att ni kommer att sitta portvakt åt banken under väldigt lång tid, och om saker och ting ändrar sig i livet (sjukdom, barnafödande, etc) är ni svår-rörliga. Kanske går det inte att sälja ett så dyrt radhus speciellt enkelt? Kanske blir det svårt att hyra ut?
- Jag vet inte hur ni har levt era liv hittills, men för mig förändrades mycket när man fick barnen (när jag nästan var 40). Även om frun och jag hade stenkoll på ekonomin innan och har levt väldigt snålt och kan sluta jobba idag om vi vill, så kostar barn mycket pengar. Även om ni inte skaffar barn kommer det säkerligen att finnas mycket mer ni vill göra men än att sitta hemma i erat hus.
- Jag har flera bekanta som flyttat in i radhus eller marklägenheter, och bara efter något år igen flyttat därifrån. Det var helt enkelt för stökigt och man kom grannarna alldeles för nära. På ett ställe var det en utländsk familj som flyttade in med tre barn, och de gillade att ha sammankomster med mycket folk, grillandes typ varje vecka, pratades högt och spelades hög musik. Det röktes väldigt mycket. Tillsägelser på snällt svenskt vis hjälpte inte. De tröttnade och flyttade. På det andra stället var det full rulle hela sommaren när grannen satte upp både studsmatta och liten plaskpool i trädgården. Äldre barnet lyssnade mycket på musik högt när denne kom hem från skolan och var ensam hemma. Tillsägelser hjälpte föga. Sen finns det ju många som har alldeles underbara grannar och som bor i radhus... men det är lite av ett lotteri. Så är det ju med alla grannar, men en vanlig villatomt med 1300 m2 tomtmark kommer man i alla fall lite längre ifrån eventuellt stök.
Radhus är verkligen inte för alla, speciellt då du inte som i ett hyreshus har en störningsjour och förhållningsregler att rätta dig efter. Kolla upp om det kommer finnas ordningsregler i detta området.
Som min gamle far sa till mig när jag flyttade till hus... "man ska göra mer än att bo". Nu lägger vi ca 20% av inkomster på boendet, det tycker jag är lagom. Det är inget fel att köpa ett hus man gillar för 6 mille, men då hade nog jag velat lägga 3 mille cash och ta ett lån på resten.
Tvärtom, ett väldigt klokt resonemang. Givetvis måste man kolla upp byggare så att denne är seriös, har pengar bakom sig. Allt kan hända och det är inte kul att ha betalat en stor kontantinsats som sedan försvann i en konkurs...Nissens skrev:
Som sagt: det är lätt att tro med drömmen som högsta prioritet. Man måste se framtiden ann även om man är ung. Vad händer om någon bli arbetslös och bara en inkomst finns kvar? Någon blir sjuk? Bara sälja igen låter som om de garanterat får tillbaka vad de betalde.
Realism kan vara otroligt tråkigt jag vet men realism är just realism men var och en gör ju som de behagar. Med 72% som läser tråden svarar nej i omröstningen och att frågan överhuvudtaget ställs offentligt i ett forum gör ju att tveksamheten från TS sida finns trots att banken godkänner.
Jag har ungefär samma bakgrund som du och tycker precis tvärtom, det är bara att köra.S steve5432 skrev:
Jag skaffade dock barn vid 30 och köpte första radhuset då också.
Det är bara att slå till, ni har bra inkomster och får hyfsade marginaler. Lönerna kommer att öka med tiden - men det gör inte lånen. 😊
Fast kostnaderna för lånen kan öka ganska substantiellt om räntorna ökar och om man då inte ammorterat massor på ett lån på 5 miljoner kan det bli ganska kännbart..
Sånt är livet, det finns inga garantier.Bo00 skrev:
Men är man väldigt oroligt lagd så finns försäkringar till det mesta.
Pensionssparar du? Tänk om du aldrig blir pensionär….
Ja, det har samlats många dysterkvistar i denna tråden av någon anledning. Det är väl många äldre som glömt av hur det är att börja bostadskarriären.
Skall man spara ihop o köpa huset kontant så har ju hela livet passerat…
Eller hur. Du tror inte att unga människor får en löneutveckling?Satsuki skrev:
Om räntorna ökar eller sjunker vet man sldrig. Man kan inte förutsätta det ena eller det andra, och kan inte alltid förutsätta det värsta scenariot.
Nej, men det kan bli problematiskt om man tror att det ska vara nollräntor i 30 år framåt….
”Hoppas på det bästa och planera för det värsta” brukar fungera
Med tanke på beskrivningen så är det Hjärup Västerstad. Skanska som äger hela området samt är byggentreprenör. Första huslängan är redan på plats, så de har kommit en bra bit i projektet redan. Reses nya hus varje vecka nu. Om det blir 1300 bostäder inom 10 år vet ingen, men att man ska bli blåst på huset av Skanska när de kommit så långt redan när det reses nya hus varje vecka känns lite alarmistiskt.
Omröstningsfrågan är om ni har råd.B BRTLe skrev:
Jag säger att det har ni. Ni har bra löner för er ålder och ett väldigt bra sparbeteende.
Men är det sedan en vettig affär?
Det är en helt annan fråga som egentligen bara ni själva kan svara på.
Är ni kära i orten och området, eller kära i huset i sig, eller är orten värdelös men kommunikationerna dit ni ska om dagarna fantastiska? Fundera över detta.
Jag personligen skulle aldrig köpa något som inte finns förrän om 2 år, och kanske blir ytterligare försenat. Det kan hända mycket med marknaden, objektet och er själva under den tiden. Så jag skulle inte låsa mig vid en sådan affär.
Som många skriver, fortsätt spara och köp om 2 år i stället, detta objekt eller något annat.