Stadgarna ser rätt standard ut men är mindre detaljerade än andra versioner som jag har sett. Nyckelparagrafen är:A Alex Andersson5 skrev:
Här framgår att ledningarna, d v s avloppsrör och tappvattenrören i lägenheten är en del av ditt underhållsansvar. Även golvbrunnen verkar ligga under ditt underhållsansvar. Man kan diskutera om avloppsgrodan under badrumsgolvet ligger under ditt underhållsansvar, jag uppfattar stadgarnas andemening att det är så.
Du har således inte bara en rätt men också en skyldighet att underhålla dessa delar.
Du behöver inte styrelsens tillstånd för rent underhåll, alltså att du byter lika mot lika, t ex den gamla golvbrunnen mot en ny. Om du vill ändra på ledningarna och golvbrunnen, d v s dra dem på annan plats i lägenheten så krävs styrelsens tillstånd. Det ges av bostadrättslagen och detta krav återges också i stadgarnas 27 §. Hur stor ändring kan göras utan tillstånd? Ja det är en tolkningsfråga. Flyttar du badrummet till en annan plats i lägenheten så krävs i alla fall garanterat tillstånd. Flyttar du golvbrunnen några dm i samband med underhållsåtgärden så bedömer jag inte det krävs tillstånd. Men det kan ju en rättshaverist tvista om.
Det finns vad jag kan se inget stöd för att krävs några intyg i stadgarna.
Det står även:
Nu verkar det väl vara fråga om att ändra en befintlig ledning för avlopp.
Även vatten, Alex?
Nu verkar det väl vara fråga om att ändra en befintlig ledning för avlopp.
Även vatten, Alex?
Det är väl frågan var man drar gränsen för ändring? Lagstiftaren som har formulerat detta tänkte sig att det skulle hindra att man flyttade på badrum, kök och tvättstuga till andra delar av lägenheten. Den vanliga tolkningen är således inte att man behöver styrelsens tillstånd för att flytta rören som går till blandaren i köket några dm hit och dit under diskbänken. Det är alltså ingen "ändring" utan bara underhåll.BirgitS skrev:
Kan du hänvisa till något rättsfall?Jonatan79 skrev:
Viss skillnad på att flytta rören i köket lite och att bila upp en stor del av badrumsgolvet för att dra om avloppsrören, liksom att flytta vattenledningsrör från utanpåliggande till infrästa i betongväggarna.Claes Sörmland skrev:
Skulle aldrig köpa ett hus med ett badrum som är hempulat. Säljarna ska kunna visa ett våtrumcert. Annars går priset ner vad ett nytt badrum kostar. Har sett många hempulade badrum med konstiga lösningar. Jag avstår från hus utan våtrumscert.T twoody skrev:
hus.
Ja någonstans går ju gränsen för när tillstånd krävs. Oklart var.
Precis som ett det är oklart var TS lägenhet slutar och styrelsens ansvar för det yttre underhållet tar vid.
Men sånt är livet i en BRF, man får leva med att bostadsrättshavarna ansvarar för en hel del underhåll och att styrelsen inte har som uppgift att övervaka detta. Det är så lagen är konstruerad.
Som visar att det är fel av föreningar att kräva att boende ansöker om tillstånd (eller vad man nu vill kalla det) när de ska bila upp badrumsgolvet för att dra om avloppsrören och fräser in vattenrören i väggarna i stället för att låta dem fortsätta att vara utanpåliggande.
Är det så i Västra Götaland att ni har ett stort utbud av småhus så det är bara att välja och vraka? Här på östsidan får man vara glad om det alls finns ett hus på marknaden som litegrann passar det man söker inom den priskategorin man ligger. Sen får man renovera om man inte trivs med badrum och kök.H HEM2121 skrev:
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 904 inlägg
Nope det kan dem inte kräva. Tänk dig du gör ett våtrumsarbete, med intyg och allt, med certifierade hantverkare, och sedan så storstädar du och så råkar intyget åka med av bara farten i soporna.
Betyder detta plötsligt att arbetet är gjort utan tillstånd och att bostadsrätten kan förverkas?
De kan kräva våtrumsCERTIFIKAT (dvs att arbetet ska utföras av certifierade fackmän) dock.
Eventuella villkor, för att vara skäliga, måste vara lösbara i efterhand eller förutsebara i förhand.
-- Det går t.ex. att ställa som villkor att en besiktning ska göras t.ex. Missar man den besiktningen, så kan den göras i efterhand. - besiktningen går ju göra när som helst när arbetet är avslutat.
-- Det går också att ställa krav att som golvbrunn ska modell XYZ av tillverkare ABC användas. Det är något som är förutsebart i förhand - golvbrunnen behåller ju sin status även om man försummar några papper efter att arbetet är slut.
Du ser hur orimligt det är med att kräva ett papper i efterhand. Kvitto kan man däremot kräva (t.ex. faktura eller betalningsbekräftelse, inkl screenshot från internetbanken) eftersom det kan tas upp i duplett, ett intyg får man inte ta upp i duplett.
Det visar att du gjort ett arbete hos ett certifierat företag.
De kan istället kräva att man uppger vilket företag som ska göra arbetet i tillståndsansökan, och sedan så får föreningen ta kontakt med företaget om nu intyget är så jäkla viktigt. Har då företaget lovat föreningen ett intyg, de har visat upp att de är certifierade för våtarbeten, och efter arbetet är slutfört.. "ööh tappade bort intyget", då är detta något mellan BRF och våtrumsföretag.
Eller kräva att arbetet görs av ett visst företag, så ATT de har ett eget avtal med företaget att alla våtrumsintyg gällande arbeten på adressen XXX ska skickas till YYY. Kommer inget intyg, då kan man visa att man använt anvisat bolag = inga problem om ev intyg förkommer.
Sedan kan det mycket väl vara så i TS fall att man tänker göra arbetet "privat" som kompis, och då får man ju inte utfärda ett våtrumsintyg i bolagets namn, även om arbetarna är certifierade och har utbildningen.
Varför skulle någon dra detta rättsligt med alla hundratusentals kronor som då står på spel? Min spåkula visar detsamma som @Jonatan79 - det skulle vara helt irrationellt för en styrelse eller en medlem att bråka om detta i rätten.