45 482 läst ·
402 svar
45k läst
402 svar
Håller bomarknaden på att pys-krascha nu?
Husägare
· Norra Roslagen
· 342 inlägg
En sak jag har noterat med Hemnet som verkade uppkomma i samband med att marknaden blev sämre att mina sparade objekt som försvinner inte finns kvar i listan. Tidigare kunde man se om det såldes och till vilket pris eller om annonsen bara plockades bort. Det gör det nästan omöjligt att på ett lätt sätt få en överblick vad som händer med objekten man har lite koll på.J JohanLun skrev:
Jag tror det inte är en slump. Min åsikt är att vi inte kommer se en fantastisk bostadsmarknad, vilket jag iof ser som positivt. Det underlättar för unga människor att skaffa bostad.
Medlem
· Uppland
· 2 531 inlägg
Numera. Under 90-talskrisen vägrade banker sätta om en del lån när krisen kom, även om låntagaren skött sina åtaganden. Man ändrade lagen efter det så att bankerna inte får göra på det viset. Numera kan de inte säga upp lånen så länge låntagaren betalar räntor och amortering.Z Zodde skrev:
Vet inte vad du menar med att jag inte följde med. Jag hade köpt villa 1990. Dvs nästan på toppen.L L Jan skrev:
Och hade lån på 13,75%
Fastighetsprisindex från SCB för landet:L L Jan skrev:Krisen var hemsk och det var en krasch som inte varit innan sedan WW2, även värre än den på 70-talet när miljonprogramet var klart.
Kollade på Stat.centralbyrån. -28% i snitt i landet. I Storstadsregionerna mer än så och upp till 40% Om det inte var en krasch, så vad är en krasch? Folk fick gå från sina hem och stor kvar med lånen, utan villa. Bankerna sade upp lånen.
1990 203
1991 217
1992 197
1993 175
1994 183
Från toppen 217 till botten 175 är prisfallet 19.3%.
Den som köpt 1989 såg en försumbar nedgång. Och vid 1994 varr det lite upp.
Så det var väldigt få som såg en nedgång från inköpspris. Kanske 8% eller så.
Det var väldigt små kreditförluster från villaägare. De hushåll som fick problem var de som var arbetslösa.
Problemen för bankerna var lånen till företag som fick problem pga hög realränta och svår lågkonjunktur.
Dvs problem som staten och fackföreningarna skapat.
Jo, att ”folk fick gå från sina hem men stod kvar med lånen” är en direkt lögn.L L Jan skrev:
Antal privatbostäder som bankerna tog över var MYCKET få. Det var kommersiella bostäder som bankerna fick i knäet som gjorde att bankakuten fick rycka in.
Nej, de gjorde de inte.H HenrikHuslöse skrev:
Varför?
Jo, för de hade själva varit stora förlorade på ett sådant upplägg.
Hade ju varit mördande tidningsrubriker om så hade skett.
Så visa gärna med lite exempel, måste ju finnas en hel då eller?
Det är iofs riktigt att lagen ändrades å gjorde det omöjligt EFTER men det var öht INGET som praktiserades INNAN.
Borde ju finnas spalt kilometer å läsa om detta isåfall.
En myt som växt fram efterhand e vad de e…
Det är du som ljuger här och hittar på. Inte mkt få.Z Zodde skrev:
Från Villaägarna, inloggad.
hushåll som fick sina bolån uppsagda eller tvingades sälja sina bostäder under krisen var cirka 30000 hushåll mellan 1991 och 1994.
Detta är dock inte bara rena tvångsförsäljningar via kronofogden, utan även:
Bankuppsägningar med omförhandling.
Frivilliga försäljningar under press från banken, s.k. omförhandlingar.
Konkurser i mindre firmor.
De som fick sina bolån uppsagda och hus sålda till lägre pris än vad lånet var på stod kvar med mellanskillnaden som skuld.
Kan du länka?L L Jan skrev:Det är du som ljuger här och hittar på.
Från Villaägarna, inloggad.
hushåll som fick sina bolån uppsagda eller tvingades sälja sina bostäder under krisen var cirka 30000 hushåll mellan 1991 och 1994.
Detta är dock inte bara rena tvångsförsäljningar via kronofogden, utan även:
Bankuppsägningar med omförhandling.
Frivilliga försäljningar under press från banken, s.k. omförhandlingar.
Konkurser i mindre firmor.
De som fick sina bolån uppsagda och hus sålda till lägre pris än vad lånet var på stod kvar med mellanskillnaden som skuld.
Eftersom frivilliga försäljningar (pga skilsmässa, jobbyte etc) ingår i den siffran visar den ju ingenting.
För alla som klarar av å tänka; Varför skulle bankerna öht vilja säga upp lån som inte missköts och sälja säkerheten på exekutiv auktion å realisera en ordentlig kreditförlust…??
Finns inget vettigt skäl, OCH DÄRFÖR var det heller inget som skedde…
Mytskapare däremot… har funnits i alla tider.
Du verkar ju tycka att det är bra ekonomisk politik att skapa nya pengar utan substans. Så eftersom du anser det vara bra idag så drog jag slutsatsen att du tyckte det var bra i framtiden också. När tycker du man ska sluta med det? (Sen kanske det bara handlar om att du hängde upp dig på ordet evighet, men jag tar för givet att du fattade vad jag menade.)Z Zodde skrev:
Hur vet du det? Är den enda händelsen tillräckligt allvarlig så räcker det givetvis med en.Z Zodde skrev:
Jag förstår att det var känsligt. Så du inser att du hycklar lite, men har inget bra svar så då svarar du som du görZ Zodde skrev:
Oj, läs vad du skrev innan. Du skrev så här:Z Zodde skrev:
"Om det sker nån gång i framtiden vet varken du eller jag men OM det gör det lever varken du eller jag heller…"
Det tolkar jag som att du inte bryr dig om det går åt helvete efter att du dött. Men du använde givetvis inte exakt de ord jag skrev, men innebörden var densamma. Du verkar hänga upp dig mycket på enskilda ord, utan att bry dig om betydelsen.
Då var det lite tidigare än 80-talet, men exakt årtal har ingen betydelse för resonemanget. Även innan USA började trycka dollar utan täckning så hade de en otrolig utveckling både vad det gäller teknik och levnadsstandard. (tänk dig tiden ca. 1850 - 1950). Så den tidigare mer ansvarsfulla ekonomiska politiken var uppenbarligen inget hinder för teknisk och välståndsutveckling.Z Zodde skrev:
Lite komiskt att du verkar tro att alla banker (med sina 1000-tals anställda) alltid agerar rationellt.Z Zodde skrev:
En liten hint är ju att reglerna ändrades så att bankerna inte fick hålla på så. Hade det inte förekommit så hade knappast någon krävt att reglerna skulle ändras. Jag tror du har en uppförsbacke ifall du vill bevisa din tes att det aldrig hände.
Medlem
· Uppland
· 2 531 inlägg
Det är över 30 år sedan, innan internet var populärt. Inget Byggahusforum att berätta i och lokaltidningarnas artiklar finns som papper i något arkiv. Jag har hört om exempel med namngivna personer IRL för länge sedan.Z Zodde skrev:
Något som gör det lite mer diffust är att gårdar både är bostäder och samtidigt småföretag. Dessa kan nog räknats som företagslån. Bostadsrättsföreningar räknas väl också in i den kategorin, men det är bostäder i botten.
Man kan notera att andra europeiska länder inte hade motsvarande finanskris vid den här tiden. Det var en hemmasnickrad svensk kris skapad av vidlyftig utlåning följt av fastighetskris och sedan avslutad med en alltför omfattande strypning av krediter.
Agerandet fick ett långt rättsligt efterspel drivet av bland annat Bankrättsföreningen. Deras fokus var småföretag, inte privatpersoner, men här är en debatt mellan dem och Nordbanken i Svenska Dagbladet 1996.
https://web.archive.org/web/20001018114040/http://www.bankrattsforeningen.org.se/index0.html
"Som redan framkommit av den stora revisionsenkät som SAF genomförde -91 när finanskrisen var ett uppenbart faktum kan inte detta förnekas: Över 3500 företag fick bara under I990 sina krediter uppsagda på juridiskt felaktiga grunder. Banker äger inte rätt att säga upp bankgarantier så länge låntagarna skött sina åtaganden och säkerheterna inte har förändrats"
Redigerat:
Frågan gällde väl vanliga hushåll?L L Jan skrev:Det är du som ljuger här och hittar på. Inte mkt få.
Från Villaägarna, inloggad.
hushåll som fick sina bolån uppsagda eller tvingades sälja sina bostäder under krisen var cirka 30000 hushåll mellan 1991 och 1994.
Detta är dock inte bara rena tvångsförsäljningar via kronofogden, utan även:
Bankuppsägningar med omförhandling.
Frivilliga försäljningar under press från banken, s.k. omförhandlingar.
Konkurser i mindre firmor.
De som fick sina bolån uppsagda och hus sålda till lägre pris än vad lånet var på stod kvar med mellanskillnaden som skuld.
De som hamnade i problem var företagarhushåll där man pantsatt bostaden för rörelsen som gick i kk. Då hamnar banken i en kreditförlust och då gäller det att återvinna så mycket kapital som möjligt.
Och med den höga realräntan och svaga konjunkturen så blev det mycket konkurser för småföretag.
För vanliga hushåll räcker det för banken att man betalar ränta. Amortering är oviktig. Det fick man anstånd med. Dock var det vanligt med annuiteetslån. Och där är amorteringen inbakad. Så om man ska slippa amortering så måste lånet läggas om.
En ytterligare sak som är värd att nämna är att man vanligen INTE lånade av banker. Jag hade t ex lån hos Spintab och stadshypotek. Även om de kan ha kopplingar till banker så är de inte banker.
Redigerat:
Nej, det var en global lågkonjunktur.H HenrikHuslöse skrev:
Det går att verifiera genom att titta på hur tillväxten backade även i andra länder.
Dock fick Sverige och Finland den djupaste nedgången.
Och i Sverige var det orsakat av en fast växelkurs i kombination med att man under 80-talet inte förde en politik som var förenlig med det. Varvid kronan blev mer och mer övervärderad. Och när lågkonjunkturen kom så blev situationen ohållbar.
Det hade ingenting med utlåning till fastigheter att göra. Att fastighetsbolagen fick problem är bara symtom som kommer av att de är känsliga för realränta och konjunktur. De fick högre kostnader med högre ränta och lägre intäkter med stigande vakansgrad.
Det räcker med att titta på fakta för att få en förklaring.
Redigerat:
Var har jag skrivit det, SLUTA upp med å ge de du diskuterar med åsikter de aldrig torgfört.L lbgu skrev:
Skrämmande dålig debatteknik imho.
Jag har skrivit tvärtom men det missar du?L lbgu skrev:
Då tolkar du fel (igen).L lbgu skrev:
Du beskrev fortfarande inte vad denna avgörande ”ändring+ bestod i..?L lbgu skrev:Då var det lite tidigare än 80-talet, men exakt årtal har ingen betydelse för resonemanget. Även innan USA började trycka dollar utan täckning så hade de en otrolig utveckling både vad det gäller teknik och levnadsstandard. (tänk dig tiden ca. 1850 - 1950). Så den tidigare mer ansvarsfulla ekonomiska politiken var uppenbarligen inget hinder för teknisk och välståndsutveckling.
Jag läste Nationalekonomi tidigt 80 tal å hade det skett nån banbrytande förändring i kreditgivningen några år tidigare hade detta funnits med i litteraturen å varit ett tema i undervisningen.
Nåt sånt fanns öht inte så här må jag claima att du ljuger tills du kan hosta fram dokumentation
Har jag heller aldrig påstått. Men att ta enskilda anställdas irrationella agerande som nåt systemfel blir tavelbom igeL lbgu skrev:
Har jag påstått det ALDRIG förekommit..?L lbgu skrev:
Som du själv skrev, nån bankarbetare har självklart agerat irrationellt men isåfall ytterst sällsynt.
Har försökt hitta spår efter nån som fått lånen uppsagda pga att värdet på privatbostaden sjunkit men inte funnit ett enda. Du kanske kan bidra.
Men du får samma fråga som hudlöse.
Vad tjänar banken på å säga upp ett huslån som sköts, för att tvinga fram en husförsäljning å därmed skapa en onödig kreditförlust åt sig själv…?
Redigerat:
Hur kan du öht påstå hemmasnickrad svensk när den drabbade hela Norden..?H HenrikHuslöse skrev:
Staten tog över större andel av bankerna i Norge, Finland å Danmark än vad Sverige gjorde…
Krisen var relativt sett större i grannländerna än i Sverige.
Svårare att låna JA
Uppsägning av för banken lönsamma och fungerande krediter för att TVINGA fram en exekutiv försäljning å en kreditförlust åt sig själva, ABSOLUT INTE.
Konstigt att du inte ser det vansinniga i detta. Banker är vinstdrivande, varför frivilligt åsamka sig förluster?
Att det aldrig förekommit kan jag förstås inte säga men att påstå att det skedde systematiskt? Ja, då hade du hittat massor av artiklar/diskussioner/snyfthistorier i ämnet.
Men sådana spår finns inte…
Exakt. Tror du blandar ihop företag å privata hushåll här…H HenrikHuslöse skrev:
Medlem
· Uppland
· 2 531 inlägg
Lågkonjuktur, inte finanskris. Om vi tittar på USA och Storbritannien ser man en dipp 1991 och tillbaka på tillväxt 1992 medan Sverige harvade vidare med sjunkande BNP 1992 och 1993.D daVinci skrev:
F.d. Sovjetunionen genomgick en kollaps, långt värre än en lågkonjuktur. Finland blev klämt mellan ett kollapsande Sovjet i öst och finaskrisande Sverige i väst, två viktiga handelspartners. Man tog en rejäl smäll 1991.
Det är i sig sant och var en utlösande faktor för krisen en 1991, men även efter att man släppt den fasta växelkursen fortsatte krisen. Jag vet inte heller hur bra förklaring det egentligen är, för USD var upp i 9 kr 1985 men nere på 6 kr 1992 innan man släppte kronan fri och till sist uppe på 8 kr igen 1994. Det känns ju spontant som att svenska kronan efter krisen borde varit väldigt lågt värderat, mycket lägre än innan krisen men så ser det alltså inte ut.D daVinci skrev:
Värderingen av kronan med den fasta växelkursen kanske inte var så fel. Hade man låtit kronan flyta tidigare hade det märkts mindre. Jag är dock övertygad om att krisen varit nästan lika djup. Att Riksbankens försvar av kronan i november 1992 skulle ha utlöst krisen 1991 faller på kronologisk orimlighet.