Nu var det väl ovanligt även under krisen att en villa rasade från 450 000 till 31 000 kr.
Först å främst, tråkig historia du delar.J jawen skrev:
Men Som du själv skriver ”klarade inte av att betala bostadslånet”…
Ingen har ifrågasatt de exemplen där lånen inte sköttes, eller där mindre företag var inblandade
Det var påståendet att där privata hushåll, trots att man KLARADE av att betala lånet, ÄNDÅ fick lånet uppsagt å huset sålt (pga att marknadspriset gått ned) som ifrågasattes. INGET annat.
Skillnaden är att man skapat en kultur där det är bra att låna. Tidigare var lån något som de flesta gjorde allt för att undvika. Men idag är systemet sådant att mängder med folk tar lån som de vet att de antagligen inte kommer att betala tillbaka under sin livstid. Det är en sådan osund kultur som lett till att behovet av krediter är så stort idag. Rätt galet att föra en politik som sätter de flesta i skuld. Eller så är det det som är tanken. Att folket är skuldsatt gör det fogligt. Den som är satt i skuld är inte fri som en gammal sossestatsminister en gång sa. Ovanligt klokt för att komma från honom. Sen gick han och blev bankboss.Z Zodde skrev:
Jag håller med delar i ovanstående men ”kultur” e nåt annat än vad du tidigare påstod.L lbgu skrev:
Att banker (sen nån ospecificerad gång innan 80talet) inte behöver ha täckning för det dom lånar ut.
Pudla så släpper vi. För nån sån ”stor händelse” i bankvärlden har aldrig hänt…
Eller Visa tråden en länk på vad du claimar
Jag har inget exakt datum för någon händelse. Det kan mycket väl skett gradvis. Men något har gjorts så att bankerna fått mycket mer möjlighet att låna ut pengar. Förr var bankerna väldigt måna att få folk att spara i banken. Ett stort skäl till detta var att detta möjliggjorde en stor del av deras utlåning. Antagligen därför banker förr i tiden aktivt propagerade för att få folk att spara. Spara och Slösa var ju ren bankpropaganda för att få barn att spara i banken. Idag propagerar ju snarare banker för att folk ska låna. Finns mycket mer annonser för banklånande än banksparande.Z Zodde skrev:
Varför ska jag pudla det. Bankerna har getts större möjlighet att låna ut pengar som de inte har om man jämför med t.ex. tidigt 1900-tal. Eller menar du att det inte skett någon sådan förändring av bankernas möjlighet att låna ut pengar sen tidigt 1900-tal?
Men vad har du för belägg att det öht skett?L lbgu skrev:
Ge en enda länk.
Nej, bankerna har aldrig kunnat låna ut pengar man inte förfogat över. Hade man kunnat det hade ju inlåning eller bankobligationer varit onödiga…L lbgu skrev:
Det är ett missförstånd som kommer av fractional banking. Att bankernas utlåning ökar penningmängden.
Det du far efter är Novemberrevolutionen, 21 november 1985.L lbgu skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Novemberrevolutionen_(Sverige)
"Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning med 20% per år fram till 1989, en ökning utan motstycke i Sveriges historia efter 1945. Enligt SOU 1998:160 började denna kraftiga kreditexpansion omedelbart efter slopandet av lånetaket i november 1985."
Avskaffandet av kreditregleringen i Sverige gjorde väl för fanken inte att banker globalt kunde börja låna ut pengar de inte förfogade över, hur tänkte du..?H HenrikHuslöse skrev:
Detta skrev jag igår ”
Beskriv denna ”ändring” och vad den bestod i…
Att Sverige avskaffade kreditregleringarna mid80 vet alla men nu diskuterar globalt (å USA). Iallafall var det vad jag svarade på.+
Du (och många andra) har fått detta väldigt väldigt om bakfoten.L lbgu skrev:
* kr är en måttenhet. Inget annat. Priser, skulder, tillgångar kan man mäta i kr.
* Mina ""pengar på banken" är bara en fordran jag har på den juridiska person som är banken. Det är inget annat än en fordran.
* Mina "pengar på banken" är från bankens sida inget annat än en skuld till mig. Den dyker upp under inlåning från allmänheten på bankens skuldsida i balansräkningen.
* Det som vardaglig kallas pengar är en fordran på en bank. Antingen som ovan, eller så kontanter som är fordringar på Riksbanken. De senare ligger också på Riksbankens skuldsida.
Om jag tar ett blancolån hos banken så kommer vi båda få en skuld och en fordran. Våra balansräkningar växer lika mycket på båda sidor. Riksbanken har exakt ingen inblandning i detta.
Z Zodde skrev:
Lågkonjunkturen runt 1992/93 bidrog till att kommunalskatten höjdes kraftigt i Göteborg. Den är fortfarande är hög i dag och det beror på att krisens effekter satt igång långsiktiga strukturella problem, som kommunen ännu inte kunnat helt kompensera för.Z Zodde skrev:
Läst på SCB och Gbg stads hemsida.
För övrigt föredrar jag Drever framför Pudel.
Tror det var fler än allmänheten vet om, då väldigt många områden byggdes 1987-1990.H HenrikHuslöse skrev:
Många brf hade oxå utlandslån "på allt" i andra valutor, så min månadsavgift rusade från strax över tusenlappen till över 5 tkr/mån.
Mycket stod oxå nytt oköpt eller outhyrt, så vet byggdrakarna fick locka med 10-12 mån hyresfritt & sedan en "orörd" månadshyra typ första 3 åren.
Folk i vissa områden sålde oxå för 1 krona bara för att slippa månadskostnaden.
Jag var på en visning på Kungsholmen /Scheelegatan 1994 tror jag det var (bodde där 1 år runt -90)
En stor etta på 56 kvm, utpriset var 156 tkr 😳
Man var nog tvungen att bli riktigt drabbad, för att få bra insikt hur jävligt det faktiskt var för många människor /familjer. Dom som "kunde sitta stilla i båten", led ju inte allt för mycket.
Jag uppfattade det som en befintlig villa och inte bostadsrätt eller hyresrätt.J jawen skrev:
Nyproduktion är alltid riskabelt för hr och BR om konjunkturen går ner. Villa inte så länge man har råd med ränta och amortering.