Det kan du ju inte veta eftersom det inte inträffade något Covid-liknande på 80-talet som du kan jämföra med. Eller menar du att du vet att alla äldreboenden och hemtjänstorganisationer hade stora lager av engångsprodukter på 80-talet?J jawen skrev:
Jag har inte sett något om det, däremot att efter svininfluensan så började kommunerna bygga upp lite lager. Det hade de ju inte behövt om det redan fanns.
Båda exemplen är hämtade från Stockholmsområdet.J jawen skrev:
Det är inget som jag hörde mina föräldrar, syskon eller svärföräldrar berätta om eller upplevde själv under de 10 år som de äldre hade hemtjänst eller det dryga året på demensboende. I stället var det ju de anställdas jobb att anpassa sig till de som de tog hand om.J jawen skrev:
Mina föräldrar hade nästan 10 år med hemtjänst, pappa dog av Alzheimers efter 14 månader på ett demensboende, mina svärföräldrar hade hemtjänst några år. Det senare var i Östersund och de som jag stötte på där var nog antingen svenska kvinnor i 60-årsåldern eller unga sommarvikarier. Inför beslutet om demensboende var jag och besökte minst 5 sådana i västra Stockholm (fanns nog inte fler än så då för 10 år sen).Unikt namn skrev:
Absolut att det är slitigt både psykiskt och fysisk. Det har jag väl inte skrivit något om. Men inte heller det kan man så lätt göra något åt. Det är svårt att pumpa in mer pengar i skattefinansierad verksamhet, i en sån utsträckning att det märks när äldreomsorgen redan är en mycket stor andel av den kommunala budgeten. Det vore ju drömmen om det kunde bli dubbelt så många anställda men det skulle ju leda till stora skattehöjningar. Och förstås mycket svårt att hitta lämpliga personer att anställa.
Javisst, vore det trevligt. Mindre trevligt med några kronor mer i kommunalskatt. Det är det dilemmat som politikerna har stått inför.
Stockholm försöker i huvudsak anställa undersköterskor (1,5 års utbildning tror jag) så långt det går. Om man inte är utbildad undersköterska eller vårdbiträde så kan man få betald utbildning till det (inkl. extra svenska om det behövs).
Vilket gaggande det var här då. Det där med bomarknadens pyspunka är det ingen som vill diskutera? Tror inte det är hemtjänsten som är orsak till fallande bopriser...
https://www.placera.se/nyheter/bopriser-i-juli-lagenheter-sjonk-som-mest-2025-08-04
"Bostadspriserna i Sverige sjönk 0,7% i juli. Lägenhetspriserna sjönk 2,6% medan villapriserna steg 0,2%. I Storstockholm sjönk lägenhetspriserna med 3,4%."
Priserna på bostäder brukar ju sjunka lite på sommaren men enligt SBABs chefsekonom Robert Boije är fallet på lägenheter ”ganska mycket mer än vad som är normalt”.
https://omni.se/bopriserna-sjonk-0-7-procent-i-juli-mer-for-lagenheter/a/wgq1wG
Som vanligt är det både bra och dåliga nyheter.
Bra för de som ska köpa och dåligt för de som ska sälja.
https://www.placera.se/nyheter/bopriser-i-juli-lagenheter-sjonk-som-mest-2025-08-04
"Bostadspriserna i Sverige sjönk 0,7% i juli. Lägenhetspriserna sjönk 2,6% medan villapriserna steg 0,2%. I Storstockholm sjönk lägenhetspriserna med 3,4%."
Priserna på bostäder brukar ju sjunka lite på sommaren men enligt SBABs chefsekonom Robert Boije är fallet på lägenheter ”ganska mycket mer än vad som är normalt”.
https://omni.se/bopriserna-sjonk-0-7-procent-i-juli-mer-for-lagenheter/a/wgq1wG
Som vanligt är det både bra och dåliga nyheter.
Bra för de som ska köpa och dåligt för de som ska sälja.
Redigerat:
Har sålt en lägenhet under 2025 och kan bara bekräfta att det pyst en del sista året...
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 008 inlägg
Mtp det stora utbudet på bostadssajterna finns ytterligare pys-potential. Känns nästan som om köpare och säljare kör någon slags tidsmässigt chickenrace, där köparna inväntar att priserna ska sjunka ännu mer innan de vill göra affär, medan säljarna hoppas på prisuppgång och bättre bud.
Tittar man på prisutvecklingen för i detta fall villor, så finns en viss nedgång mellan 2022 o 2023, dessutom en krftig uppgång 20 till 21. Samtidigt har vi haft en större inflation på nästan 25 % senaste 5 åren, vilket borde har inneburit att priserna skulle stigit ännu mer. Så jag tycker att man kan kalla en det en pyspunka eller tillnyktring.
Jag skulle nog kalla det postpandemisk tillnyktring eller korrektion under 2022. Pyspunka skulle jag kalla det för om det är en längre tids långsam men signifikant nedgång, alltså under ett flertal år. Det vi ser under det senaste året skulle jag beteckna som en avvaktande marknad. Det blir spännande att se utvecklingen de närmaste åren men jag skulle inte våga mig på någon gissning om vartåt det lutar.trähandtag skrev:
Tänk så olika man kan tolka ord.
Pyspunka för mig e nåt som
a) inte är drastiskt
b) pågår under en låååång tid.
Jag skulle kalla det korrektion eller ”tillfälligt hack i kurvan” men absolut inte pyspunka…
En sådan går ju att ta fram med folkbokföringen. Typ en befolkningspyramid fast bara hur många barn en viss årskull har i olika åldrar.Alfredo skrev:
Då kan man tydligt se trender.
Mig veterligen finns det ingen sådan utan det hela presenteras bara som en skalär vilket gör att vi inte vet va prognosen är.
Och det är klart barnkullarna har enorm påverkan på behovet av olika slags bostäder, så det vore ju intressant se framåt hur det ser ut. Min teori är att dippen i barnafödande 2020 förmodligen var en effekt av något 10 år tidigare i princip och kunde ses långt innan.
Redigerat:
Har sålt 3 varierande objekt under 2025 och följande kan konstateras:
Välskötta objekt med bra energiklassning står sig bra.
Stort underhållsbehov straffar sig rejält.
Det finns ett rejält glapp mellan Hemnets värdering och Boolis.
Verkar som Hemnet prickar mycket bättre.
Vårt hus såldes exakt till Hemnets medianvärdering medan Boolis ligger en dryg miljon över.
Är det så att köparna tittar på Hemnet och säljarna på Boolis "glädjevärdering" så låser sig marknaden.
Vore roligt att höra om någon annan observerat samma diskrepans eller om det bara var vi. Sen kommer man aldrig från att du måste ha rätt köpare vid rätt tillfälle för att överhuvudtaget sälja 2025.
Mäklarna är också osäkra och vi gjorde två värderingar på ett objekt som diffade 25%. Rätt stor diff.
För min del ligger Hemnet och Booli nästan exakt lika. Det är nog ingen större skillnad utan dom väger väl in datat lite olika och kan ibland få lite olika resultat. Krävs mer än en datapunkt för att avgöra om någon är bättre än den andra.IngemarB skrev:
Ja, att underhållsbehov straffas ganska hårt har jag också noterat. Vilket jag har varit lite förvånad över. Det borde snarare vara tvärtom. En förklaring jag fått är att folk under 40 inte klarar av att renovera själva. Om det stämmer är det en del av förklaringen.
En annan del kan vara att bankerna är mer restriktiva med renoveringslån.
Det då i kombination med att facebook/instagram-generationen har behov av att knäcka vänner och bekanta med att deras bostad är lyxigast. Den "måste" renoveras av hantverkare innan man flyttar in. Och utan renoveringslån går inte det.
För 10-20 år sedan kunde yngre köpa en villa med renoveringsbehov. Bo där och göra lite då och då själva.
Dom kunde snarare vara glada över att villan inte var renoverad iom att dom kom över den billigare och så får dom bestämma själva hur det skall se ut. Men det verkar inte gälla längre.
Sedan är bankerna restriktiva med brygglån. Vilket gör att folk i praktiken måste sälja först och köpa sedan.
Det gör att det är ganska få köpare. Och då tar det lång tid att hitta rätt köpare.
De flesta som skulle kunna köpa och skapa budgivning kan inte delta för dom måste få sålt själva först.
Just det är ju lite märkligt med tanke på att bankerna sakta förlorar sin mjölkko, bostadslånen. Jag har inte fått uppfattningen att bankerna gör en massa kreditförluster så varför så skvätträdda?D daVinci skrev:
Med ett bra läge och ok inkomster så ser jag inte problemet. Jag fick själv byta bank från Swedbank pga ett svepande löfte om brygglån. Där förlorade de en kund….
Bankerna undviker stora kreditförluster just genom att vara restriktiva.
Brygglån är en stor huvudvärk för dom. En del som har fått brygglån har vägrat sälja gamla bostaden till de priser marknaden erbjuder. Vilket gör att banken sitter med för stor risk, och tiden går.
Just det där har gjort att bankerna nu väljer att kräva påskrivet köpekontrakt för den egna bostaden innan brygglån medges. Vilket i praktiken innebär att man måste sälja först.
Och det har inneburit att hemnet är överfullt med folk som väntar på en köpare. Och innan dom sålt kan dom inte vara med på budgivningar.
Bankerna förlorar nog inget på detta. Dom håller ju ned kreditförlusterna och kan därmed hålla lägre boränta.
Det är ju iinte så att det går att gå någon annanstans och låna till bostaden. (Fanns ju några bolåneutmanare men flera av de har konkat. Det är helt enkelt svårt att erbjuda lägre boränta än bankerna gör).
Just nu är det lågkonjunktur och bopriserna är så låga att nyproduktion är olönsam. Under sådana förutsättningar gör nog bankerna rätt i att vara extra restriktiva).
Jo man börjar se nu att vissa banker Swedbank och Handelsbanken är mer försiktiga med bolån. Dock försöker man i artickeln frammställa det som att dom är förlorare, men i verkligheten är dom återhållsamma för att dom vet att priserna är fortsatt på väg ner.D daVinci skrev:
https://www.di.se/nyheter/swedbank-forlorare-i-bolanekampen/
I min egen spåkula så kommer detta "säljstopp" för majoriteten av alla till-salu-objekt kvarstå en bra stund till. Det finns redan nu mängder med långkörare på booli/hemnet...
Enligt mig så har vi inte sett botten ännu.
Inte än på länge.
Som läget är nu rent ekonomiskt, så kommer det inte förändras över en natt.
Men det är min personliga reflektion. 😮
Så pyspunkan kommer fortlöpa, oavsett vad mäklarna vill ge sken av.
Enligt mig så har vi inte sett botten ännu.
Inte än på länge.
Som läget är nu rent ekonomiskt, så kommer det inte förändras över en natt.
Men det är min personliga reflektion. 😮
Så pyspunkan kommer fortlöpa, oavsett vad mäklarna vill ge sken av.
Redigerat: