C Crank skrev:
Jag och många vänner bor norr om Stockholm och ser att priserna planat ut sedan ca 2018, många radhus där vi bor har svårt att sälja för samma pris som för flera år sedan. Kollade ett villaområde med massor med hus typ 100 som var byggda på ca 60 talet och enligt statistik är priserna samma senaste 7-i åren med viss variation för standard mm. Samma i det radhusområde jag kollade på.

Ser dessutom att många har svårt att sälja och flera oblekt har vart till sälj till o från i över ett år nu trotts prissänkningar.

Media säger att priserna gått ner 3-4% men jag hävdar att det är mer då det numera bara är russinen i kakan som säljs pga stort överutbud och få köpare. Mest troligt är att husmarknaden är ner minst 20% och det kommer synas snart när vissa måste sälja oavsett pris.

När vi letade bostad 2011 och 2012 så kryllade det av familjer på varje varje visning och hallen var full med barnskor dessutom för hela familjer kom och tittade. Stor inflyttning till Stockholm på den tiden också. Populärt med förhandsvisningar då också.

Nu när grannarna säljer så kommer det någon enstaka person ibland och tittar. Känns helt stendött just nu.

Sedan 2013 så kryllade det av barn från villa och radhus områden på dagis och några få invandrare, men nu är det nästan tvärt om med några få svenska barn och 90% invandrare från områden runt i kring,

Känns som dom som föddes runt millenieskiftet slutat skaffa barn helt, och invandrare tagit över. Men dom har inte råd eller vill inte bo i villor eller radhus så efterfrågan är nästintill noll.


Vad tror ni om utvecklingen på bostadsmarknaden?

Tror det blir tufft för skuldsatta brf också, och ser att många flyttar hem till småstäder igen efter att ha blivit arbetslösa. Vore intressant att se in/ut flyttnings statistik från Stockholm bortsett från invandring,
Bostadsmarknaden ska vara trög och tråkig. Den action vi såg under 0-ränte tiden lär vi inte se igen på länge. Nu ska de sänkta räntorna slå igenom och överutbudet på marknaden jobbas bort, sedan kommer bostadsmarknaden sannolikt att bli lite piggare med fler besökare på visningarna.
 
  • Gilla
Appendix och 1 till
  • Laddar…
Z Zodde skrev:
Många var seriösa å många hade (oseriösa) utlandslån ”på allt”
Vart skrev jag att utlandslån var oseriösa?
Nu vinklar du som vanligt vad folk skriver Zodde!

Ha utlandslån i usd eller D-mark betraktades 1987 som "säkrare", gentemot "lilla Sveriges" valuta.
ABSOLUT INGEN kunde förutspått hur hårt krisen 91/92 skulle slå i Sverige, så bevara mig kommentarer som säger annat.

Min far var ekonomichef på ett mycket stort företag, & var med i en ekonomisk förening för Sveriges ekonomichefer. INGEN såg detta komma!
 
P Pin skrev:
Att banken skulle säga upp lån fast du betalar ränta och amortering. Det har aldrig förekommit i stor skala. Om ens i enskilda fall. I första hand längre amortering eller amorteringsfritt
Vet inte hur gammal du är, men troligtvis 6-8 år yngre än mig så din insyn i detta blir "lite förskönande".
Bankerna vid denna tidpunkt ville INTE hjälpa låntagarna!
Jag fick trotts 2 fysiska bankmöten INTE ENS sänka min ränta några procent, dom ville INTE hjälpa till.

Amorteringsfritt var ett ord som inte fanns då, så man kan INTE tala om den tiden med DAGENS banksystem!....det blir helt fel.

Alfredo Alfredo skrev:
80 procent ”av en inkomst på 1.2 MSEK”? I så fall betalade du inte skatt enligt svensk lagstiftning…
Okey Mr smart-guy
Hur betalade man 1989-90 skatt som företagare "enligt svensk lagstiftning" ?

Tror din kommentar är vad den är, för att du inte vet hur hög totalskatt man faktiskt kunde ha.
Läs på om Astrid Lindgrens saga Pomperipossa i Monismanien, där hon hade 102 % skatt!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomperipossa_i_Monismanien

P Pin skrev:
Du prioriterade alltså båt och tuff bil. Jag hade varken båt eller bil, men en tvåa (halva andelen) som kostade ungefär som ditt hus.
Nej, jag började jobba extra när jag var 7,5 år, då delade jag ut tidningen DN på söndagmornar kl 06.
Sedan extra jobb i alla grannars trädgårdar helger & sommarlov till jag som 14 åring började jobba extra på en bilverkstad.

Hade då 16 år gammal sparat ihop 40.000 kr som jag köpte min första motorbåt för, en 18 fots Smuggler.
Jobbade & sparade vidare i 4 år tills jag kunde byta in Smugglern mot en klart större dyrare båt & bytte oxå upp mig bilmässigt.

Startade oxå företag när jag var 20 år & slet väldigt hårt med 60-70 tim/vecka första 3 åren, & runt 1990 hade jag "etablerat" mig.

Så det bli fel att säga att jag "prioriterade" tuff bil & båt, när jag faktiskt sparat & kämpat ihop till dessa långt innan.
 
Z Zodde skrev:
Gbg säger själva att man i stort sett haft oförändrad skatt sen 1992.
Från tidigt 2000 tal har man lägre skatt än snittet. Vilket jag visat med diagram.

Du har själv visat noll p nada.
.
Varför är du oförmögen att kunna presentera ett enda uns av bevis …? En länk ? En faktaruta?


Jag bodde i GBG 1992/93 å vet att du ljuger.

MEN VARFÖR..??
???
De säger? Vilka de?
Leider, det är läge för dig att stanna inne istället för att vara ute och cykla 🙄😃

kopierat från SCB. Gbg:

1985 14,70 %
1990 14,20 %
1993 15,80 %
1995 18,01 %
2000 20,71 %
2010 21,12 %
2025 21,12 %
 
  • Gilla
jawen
  • Laddar…
J jawen skrev:
Ha utlandslån i usd eller D-mark betraktades 1987 som "säkrare", gentemot "lilla Sveriges" valuta.
ABSOLUT INGEN kunde förutspått hur hårt krisen 91/92 skulle slå i Sverige, så bevara mig kommentarer som säger annat.

Min far var ekonomichef på ett mycket stort företag, & var med i en ekonomisk förening för Sveriges ekonomichefer. INGEN såg detta komma!
Jag kommer ihåg att fenomenet med bostadsrättsföreningar som ville ta upp lån i utlandet diskuterades i pressen i slutet av 80 talet, när jag själv var ordf. i en stor förening. Men att det varnades för valutarisken, och det ifrågasattes om en brf får ta den typen av valutarisk. Men det fanns inget solklart svart/vitt svar på den frågan, så vissa förerningar gjorde så.

Det fanns inga ekonomer som såg detta komma innan det kom. efter att krisen var ett faktum fanns det jättemånga som hävdade att de hade sett det komma, och försökt varna.

Jag är herlt övertygad om att det fanns många ekonomer som såg det komma, men som tjänade snabba pengar på att stoppa huvudet i sanden.
 
  • Gilla
Dilato och 3 till
  • Laddar…
J jawen skrev:
där hon hade 102 % skatt!
Det var på 70-talet och 102 procent avsåg marginalskatt, något helt annat än total skatt, vilket är det som diskuteras här.
 
  • Gilla
Dilato och 3 till
  • Laddar…
J jawen skrev:
Vet inte hur gammal du är, men troligtvis 6-8 år yngre än mig så din insyn i detta blir "lite förskönande".
Bankerna vid denna tidpunkt ville INTE hjälpa låntagarna!
Jag fick trotts 2 fysiska bankmöten INTE ENS sänka min ränta några procent, dom ville INTE hjälpa till.

Amorteringsfritt var ett ord som inte fanns då, så man kan INTE tala om den tiden med DAGENS banksystem!....det blir helt fel.
Hur gammal jag är har ingen relevans. Jag skrev ju att jag ägde en bostadsrätt den perioden så uppenbarligen vuxen. Det behövs egentligen inte någon förstahandsupplevelse då skeendet finns dokumenterat.

Du skrev innan att du ville sänka räntan till 8-9 procent från 12 komma någonting. Det är inte ”några procent” jnapor ens några procentenheter utan runt 30%. Vilken marginal har banken på sin utlåningsränta? Troligen går de back med ditt förslag på ränta.

Men detta är en sidodiskussion. Du hävdade att låntagare tvingades sälja trots att de betalade ränta och amortering och det har du inte lagt fram några bevis eller ett enda exempel på att det skett, inte ens i ditt eget fall.
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
J jawen skrev:
Nej, jag började jobba extra när jag var 7,5 år, då delade jag ut tidningen DN på söndagmornar kl 06.
Sedan extra jobb i alla grannars trädgårdar helger & sommarlov till jag som 14 åring började jobba extra på en bilverkstad.

Hade då 16 år gammal sparat ihop 40.000 kr som jag köpte min första motorbåt för, en 18 fots Smuggler.
Jobbade & sparade vidare i 4 år tills jag kunde byta in Smugglern mot en klart större dyrare båt & bytte oxå upp mig bilmässigt.

Startade oxå företag när jag var 20 år & slet väldigt hårt med 60-70 tim/vecka första 3 åren, & runt 1990 hade jag "etablerat" mig.

Så det bli fel att säga att jag "prioriterade" tuff bil & båt, när jag faktiskt sparat & kämpat ihop till dessa långt innan.
Berömvärt att du arbetar hårt och startar eget företag.

Oavsett vilken ordning du köpt i så cashade du båt och bil och belånade bostaden högt. Men visst villa är inget man köper när man är 16, men kanske sälja båten och byta ner bilen vid villaköpet? Men jag har inte med det att göra, upp till dig vad du köpt och hur du finansierat det.
 
Vilket temperament det blev i den här tråden, är det vädret kanske?
 
  • Haha
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
J jawen skrev:
Vart skrev jag att utlandslån var oseriösa?
Nu vinklar du som vanligt vad folk skriver Zodde!

Ha utlandslån i usd eller D-mark betraktades 1987 som "säkrare", gentemot "lilla Sveriges" valuta.
ABSOLUT INGEN kunde förutspått hur hårt krisen 91/92 skulle slå i Sverige, så bevara mig kommentarer som säger annat.

Min far var ekonomichef på ett mycket stort företag, & var med i en ekonomisk förening för Sveriges ekonomichefer. INGEN såg detta komma!
Valutalån = öppen valutaposition = valutarisk.
Företag hedgar ofta bort valutarisken just för att man inte vill sitta med en risk man inte kan påverka och som kan gå hur som helst.
Att då BRF ska leka spekulanter å risktagare på en marknad de sannolikt har noll koll på e direkt oseriöst.

1987 var risken inte så stor ännu nej men när valutorna hösten 1992 började falla, en efter en, blinkade alla möjliga varningssignaler rött.
När Soros knäckte BankOfEngland 16/9 var det ingen tvekan om att även Svenska kronan skulle falla, frågan var bara när (skedde 2 månader senare). Italienska lire sprack också i September, Norska kronan i November…
Under mellantiden hade vi några dagar med 500% ränta.

Tugget att ”ingen såg detta komma” blir löjeväckande, de allra flesta såg det och agerade. Din far må ha varit blind ifall han inte såg det. Sen fanns det ju alltid dom som mot bättre vetande hoppades å önskade att Sverige skulle rida ut stormen, men det var som sagt mer ett önsketänkande än realistiskt.
Jag satt 1992 själv på en svensk banks valutaavdelning så nog vet jag vad jag snackar om, Det innebär att jag återigen ser att du låtsas veta men har fel
 
L L Jan skrev:
???
De säger? Vilka de?
Leider, det är läge för dig att stanna inne istället för att vara ute och cykla 🙄😃

kopierat från SCB. Gbg:

1985 14,70 %
1990 14,20 %
1993 15,80 %
1995 18,01 %
2000 20,71 %
2010 21,12 %
2025 21,12 %
Ah, nu ser jag var du går bort dig.
Fram till 1999 var Gbg å Malmö de enda kommunerna i Sverige som INTE ingick i ett landsting.
Det innebär att kommunen skötte uppgifterna som landstingen normal hade.

SCB redovisar JÄMFÖRBARA siffror under fliken kommunalskatt total (inkl sjukvård)


Då får du dessa siffror för Gbg

1985 30,38
1990 31,16
1993 31,04
1995 31,50
2000 30,38
2010 31,56
2025 32,41

Så felaktig slutsats pga felaktigt sifferunderlag.
HUR fastighetskraschen 1991-94 öht kom in i resonemanget har jag också svårt å förstå så det blir lite dubbelfel över det hela…

Finns säkert dom som vill kolla själv, då e det hjälpsamt med en länk...
https://www.statistikdatabasen.scb....101/Kommunalskatt1930/table/tableViewLayout1/
 
  • Gilla
Riemann och 1 till
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Det fanns inga ekonomer som såg detta komma innan det kom. efter att krisen var ett faktum fanns det jättemånga som hävdade att de hade sett det komma, och försökt varna.
Menar du krisen 1990 så var det ganska få ja.
Men menar du när kronan släpptes fri 1992 så var det en ganbska stor majoritet som trodde det skulle ske, särskilt som GBP å ITL gick på pumpen i September.(2 månader innan)

Men som alltid är stoplossar svåra att ta, särskilt för amatörer.
Då tyr man hellre till önsketänkande...

Att det var väntat ser man lätt på vilka enorma övervinster bankernas valutaavdelningar gjorde när kronan sprack. Satt själv som handlare då och INGEN var long SEK.
Köpoptioner i DEMSEK var mycket populära.

Jämtlands Folkbank! av alla fick mycket media uppmärksamhet.
Man var börsnoterad å hade på kort tid byggt upp ett framgångsrikt tradingbord.
De hade lyckats förhandla sig till generösa bonusar, så att om man slog budget med X antal % fick man en hyfsad del av allt över. Ledningen i banken kan inte ha förstått hur valutahandel med leverage funkar.
Så kom frisläppandet å SEK försvagades kraftigt. JF satt på en god del call options, framförallt i DEMSEK, å tjänade multum.
Beloppen de fick i bonus blev smått absurda å ledningen fick mycket kritik, även fast banken tjänade bra
Att bonusavtalen omförhandlades omgående goes without saying.

Hade frisläppandet aldrig kommit så hade det blivit torsk på optionerna å kanske ett år strax under budget, så risken var ju minimal...
 
J jawen skrev:
Det där har vi redan diskuterat flera ggr & banker skapar pengar PUNKT !
Du hittar inget fel i det jag skrev. (Vilket är fullt begripligt).

Men har någon låsning som gör att du inte kan ta in informationen, och repeterar din låsning som en djupt troende repeterar en tro-sats.

Och visst kan du repetera en tro-sats. Men det är ju inte speciellt seriöst och konstruktivt.
 
J jawen skrev:
Ha utlandslån i usd eller D-mark betraktades 1987 som "säkrare", gentemot "lilla Sveriges" valuta.
ABSOLUT INGEN kunde förutspått hur hårt krisen 91/92 skulle slå i Sverige, så bevara mig kommentarer som säger annat.

Min far var ekonomichef på ett mycket stort företag, & var med i en ekonomisk förening för Sveriges ekonomichefer. INGEN såg detta komma!
Att det skulle komma en devalvering var nog ganska klart för alla med insyn. Däremot kanske inte 1987. Men senare iaf. Facken drev upp lönekostnaderna för högt för att exportföretagen skulle överleva. Att kompensera sig med höjda priser fungerar inte när växelkursen är fast.
Svenska exportföretag fick höja priserna mer än vad konkurrenterna i länder med lägre löneökningar behövde och minskade försäljningen mer och mer. I förlängningen skulle alla svenska exportföretag antingen gå i kk eller lyckas lämna landet. Möjligen tänkte Ingvar Carlsson att Sverige i framtiden bara skulle handla med kommunistländer. Han var ju väldigt positiv till DDR.

5 i 12 vaknade Ingvar Carlsson och saktfärdigt tillsatte Rehnbergkommisionen för att stoppa fackets vansinne. Men det var för sent.

Det fanns ett problem i att en devalvering var omöjlig om Sverige ville gå med i EU.

En del ekonomer kanske trodde att Rehnbergkommisionen skulle vara en tillräcklig lösning. Men när Riksbankens valutareserv var slut så fanns bara valet mellan att devalvera eller släppa kronan flytande.
 
Alfredo Alfredo skrev:
Det var på 70-talet och 102 procent avsåg marginalskatt, något helt annat än total skatt, vilket är det som diskuteras här.
Så nån marginalskatteeffekt påverkade inte MIN "totala skatt" då, menar du?

Så hur många procent skatt kunde de maximalt bli i Sverige då 1989 som företagare?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.