Troligen en fulltransformator då en vridtrafo inte är galvaniskt skild från nollan/fasen beroende hur den kopplas in.tommib skrev:
Medlem
· Blekinge
· 12 210 inlägg
Jag tror det är en flerfunktionsapparat. Längst upp i stora lådan en egen liten trafo och en selenlikriktare som fungerar som batteriladdare. Det översta Ammeter är också till den funktionen, samt de övre uttagen på dörrens framsida.
Sedan vridtranforatorn som levererar en valbar växelspänning till uttagen längst ned på dörren, med tillhörande ammeter. Ett gammaldags labbaggregat.
Grunkan till höger har en för mig okänt funktion.
Jag antar att alltihopa byggdes kring den enda elmatningen som fanns i verkstan eller vad det nu var.
Kan det vara så att de fem vipporna styrde de uttagen på vänster sida för allehanda småförbrukarna i verkstan som bänkbelysning I och II, Nån liten pelarborr eller vad man nu hade.,
Sedan vridtranforatorn som levererar en valbar växelspänning till uttagen längst ned på dörren, med tillhörande ammeter. Ett gammaldags labbaggregat.
Grunkan till höger har en för mig okänt funktion.
Jag antar att alltihopa byggdes kring den enda elmatningen som fanns i verkstan eller vad det nu var.
Kan det vara så att de fem vipporna styrde de uttagen på vänster sida för allehanda småförbrukarna i verkstan som bänkbelysning I och II, Nån liten pelarborr eller vad man nu hade.,
Uttaget i lådan till höger verkar ju styras av något termostataktigt?
Där ligger sedan en Stor Lödkolv som temperaturregleras för att kunna vara igång ett antal timmar utan att gå upp i atomer?
Där ligger sedan en Stor Lödkolv som temperaturregleras för att kunna vara igång ett antal timmar utan att gå upp i atomer?
Ja så är det.
Vit, svart röd matning ... den röda går till jordblecket på uttaget, och sen även blå därifrån som jordar hela metallgrejen.
Den vita till uttaget, den svarta, via "termostaten" till andra polen på uttaget.
(glim)lampan parallellt med uttagets två poler, dvs tänd så fort uttaget har ström.
Det är kanske ingen dum gissning att denna låda kan har varit till en sån där stor gammal lödkolv, och när man lade ner lödkolven i det halva kopparröret så satt termostaten igång och reglerade ner värmen.
Då får man kortare uppstartstid för lödning då kolven redan är lite halvhet, men samtidigt en lägre temp när den inte används vilket är bra för att slippa massor av oxid och snabbare nednötning av lödspetsen.
Vit, svart röd matning ... den röda går till jordblecket på uttaget, och sen även blå därifrån som jordar hela metallgrejen.
Den vita till uttaget, den svarta, via "termostaten" till andra polen på uttaget.
(glim)lampan parallellt med uttagets två poler, dvs tänd så fort uttaget har ström.
Det är kanske ingen dum gissning att denna låda kan har varit till en sån där stor gammal lödkolv, och när man lade ner lödkolven i det halva kopparröret så satt termostaten igång och reglerade ner värmen.
Då får man kortare uppstartstid för lödning då kolven redan är lite halvhet, men samtidigt en lägre temp när den inte används vilket är bra för att slippa massor av oxid och snabbare nednötning av lödspetsen.
Medlem
· Blekinge
· 12 210 inlägg
Äkta neon-rör:
Har räddats från olika neonskyltar. Här monterade på en 100 mm frigolitskiva.
Drivs av en högspänningstrafo (3,5 kV).
Har räddats från olika neonskyltar. Här monterade på en 100 mm frigolitskiva.
Drivs av en högspänningstrafo (3,5 kV).
Redigerat:
Bara en liten info NEON rör ger ett rött sken, vill man ha andra färger får man använda andra gaser jag TROR att det var ARGON som ger blå färg. Sedan kan man lägga olika pulver på insidan rören som då lyser med olika färger.
Medlem
· Blekinge
· 12 210 inlägg
Det är helt rätt. En gasurladdning i neon ger rött sken, argon grönt osv. Dock blir ljusutbytet litet i sådana rör. Istället har man en gasurladdning där gasen är blandad med kvicksilverånga som ger högintensiv UV. Rören är då på insidan belagda med ämnen som omvandlar UV-ljuset till ljus i synbart spektrum av valfri färg genom fosforensens. Därför kallas dessa ämnen summariskt som "phosphor".
I phosphorämnena träffar en högenergetisk UV-foton på molekyler där den absorberad och utöser en foton i en våglängd (färg) som motsvarar phsophorämnets egenskaper. Blandningar kan ger alla möjliga färger, även vitt.
I phosphorämnena träffar en högenergetisk UV-foton på molekyler där den absorberad och utöser en foton i en våglängd (färg) som motsvarar phsophorämnets egenskaper. Blandningar kan ger alla möjliga färger, även vitt.
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 7 129 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 7 129 inlägg
De var vackra de där gamla neon skyltarns
Just i reklamskyltar "spelar" man med lite olika blandningar beroende på vilken effekt man vill ha. Där har ju ljusutbytet en mindre roll att spela. Man kan ju tex. vilja ha en färg på röret när skylten är tänd än när den är släkt.
(Jag arbetade nått år som skyltmontör/reparatör på en av landets största skyltfirmorna och fick då se alla tänk och otänkbara "effekter")
(Jag arbetade nått år som skyltmontör/reparatör på en av landets största skyltfirmorna och fick då se alla tänk och otänkbara "effekter")
Medlem
· Blekinge
· 12 210 inlägg
Jo. Om man bara driver gasurladdning i rör utan fosforbeläggning blir ljusutbytet väldigt lågt. och obrukbart för reklamskyltar. Reklamskyltar behöver vara rätt ljusa och mina som sitter i källaren lyser som fan! Lämpligt för utomhusbruk!E elmont skrev:
Klara neonfyllda glasrör utan beläggning var länge det vanliga sättet att göra "neonrör" och eftersom dom lyste när det var mörkt ute var ljusutbytet inte kritiskt. Kan ju även nämna att drivspänningen är lite olika på olika rör. Den brukar variera från 3500 (klara neonrör) till 4500Volt.
Ps
Jag kan ju även nämna att man även har lite olika strömstyrka men hur stora dom var mins jag inte.
Ps
Jag kan ju även nämna att man även har lite olika strömstyrka men hur stora dom var mins jag inte.
Redigerat:
När vi talar om Neon: