Medlem
· Blekinge
· 12 216 inlägg
I min katalog från ASEA-Skandia benämns denna EKKL. Katalogen är från 1968. Är tillverkaren präglad på yttermantel?S Stefan.o skrev:
Bra fråga om präglingen, kommer inte ihåg faktiskt. Kabeln sitter i vår ladugård i släktgården, men ska kolla i helgen då vi ska dit.T Thomas_Blekinge skrev:
De två ledarna är båda isolerade med svart isolering, om det kan vara någon ledtråd?!
Mvh
Kabel av liknande konstruktion fanns/finns i ladugården hos mina föräldrar. Den är installerad 1955, dock är ledarna färgmärkta i de kablarna. Men det kan ju vara en fråga om olika fabrikat.S Stefan.o skrev:
Kan kika i mina böcker från 50-talet om det omnämns något om kabeltyper som var aktuella då.
EKKL fanns troligen under 50 och 60-talet, vare sig före eller efter.
EKKL ersatte vissa kabeltyper i GB-systemet, och den blev sen i sin tur ersatt av EKLK.
Och troligen skedde dessa skiften ganska nära 1950 och 1970.
EKKL ersatte vissa kabeltyper i GB-systemet, och den blev sen i sin tur ersatt av EKLK.
Och troligen skedde dessa skiften ganska nära 1950 och 1970.
Jag kom på att det även funnits en EDKL, föregångare till EKKL.
Den kom i slutet av 40-talet, så EKKL kanske kom lite senare då.
Den kom i slutet av 40-talet, så EKKL kanske kom lite senare då.
Står K i kabelbeteckningarna för Kunststoff = plast? Inom teknik var ju Sverige länge helt influerat av Tyskland.
Det intervallet du valt speglar helt när EKKL dominerade. Och det verkar ju vara sån kabel TS har.Mikael_L skrev:
EkK började blanda sig i leken från mitten 60-tal också så den överlappade ju vissa användningar där EKKL varit ensam tidigare.
Enda skillnaden där är gummiisolerade ledare. Det låg väl närmre till att börja förändringarna i yttre höljet på kabeln till PVC.
Jag misstänker att det är så.H HenrikHuslöse skrev:
Vi kan se på en annan halvarkeologisk kabel som installerades för 50-år sen. Att jag tar med den är mest som ett exempel på hur strikta tex olika SEN-normer kunde vara. I detta fallet EKKJ 2 x 6 / 6 mm2 där helt normenligt isolerade parterna är märkta 1 och 4 dvs faser 1-2-3- och i förekommande fall 4 som N koncentriska ledaren PE eller PEN. Har ju ibland funnits trådar här där användningen av part 4 varit flytande men går man till dåtida källan ingen tvekan.
Just denna har använts för sekundärsidan på större strömtransformatorer för reläskydd. Stationen det berör byggs om i princip endast på grund av den gröna utvecklingen både konsumtions och produktionsmässigt i detta fallet. Och kabeln helt som ny efter sina år i detta fallet öppet förlagd utomhus.
Just denna har använts för sekundärsidan på större strömtransformatorer för reläskydd. Stationen det berör byggs om i princip endast på grund av den gröna utvecklingen både konsumtions och produktionsmässigt i detta fallet. Och kabeln helt som ny efter sina år i detta fallet öppet förlagd utomhus.
För några år sedan stötte jag på en liknande raritet (och jag är sur över att jag aldrig tänkte på att fotografera fyndet, men jag vet var det sitter, men tyvärr en privat bostad som nu har ny ägare).
En FKKJ 10+10.
Dvs en enda 10 kvadrat isolerad ledare med koncentrisk ledare runt.
Och det enda detta matade var en 60W glödlampa i porslinssockel i en matkällare nedgrävd i marken.
Jag hajade förstås till, men fattade sen hur det var tänkt, ty denna kabel matade en mycket liten enfas-central med två eller 3 säkringsplatser (jag minns inte riktigt), så det var ju alltså helt enkelt en matning med 10 mm2 samt 10mm2 PEN, till denna undercentral. Faktiskt godkänt utförande för nytt uppförande även idag !!
Det ställde ju dock till det för mig, helt oväntat och jag bytte ju matande central till en normcentral för att det skulle in JFB samt allmän uppsnyggning.
Så denna vidarematning fick jag lägga in före JFB, och bygga om lite, för jag hade ju redan byggt centralen annorlunda.
En FKKJ 10+10.
Dvs en enda 10 kvadrat isolerad ledare med koncentrisk ledare runt.
Och det enda detta matade var en 60W glödlampa i porslinssockel i en matkällare nedgrävd i marken.
Jag hajade förstås till, men fattade sen hur det var tänkt, ty denna kabel matade en mycket liten enfas-central med två eller 3 säkringsplatser (jag minns inte riktigt), så det var ju alltså helt enkelt en matning med 10 mm2 samt 10mm2 PEN, till denna undercentral. Faktiskt godkänt utförande för nytt uppförande även idag !!
Det ställde ju dock till det för mig, helt oväntat och jag bytte ju matande central till en normcentral för att det skulle in JFB samt allmän uppsnyggning.
Så denna vidarematning fick jag lägga in före JFB, och bygga om lite, för jag hade ju redan byggt centralen annorlunda.
När försvann den numeriska partsmärkningen? Vet att den fanns kvar så sent som vid sekelskiftet.GK100 skrev:
En sak är säker, det blir en sjukt "smidig" kabel 😀
Hittar ibland lite rester av ursprungliga elinstallationen här från slutet på 1800-talet - tygisolerad enkelledare med "nolla" i blymanteln. Typ 4 mm i diameter, det önskar man ju ibland att dagens kablar hade haft 😀
Jag har hanterat en sån en gång. Den är en lååång matning till ett par lyktstolpar ute på den östgötska landsbygden. 16 A i matande ände.
Det ser ut att vara en gammal Lister motor.kisumisu skrev:
Fantastiskt bra motorer. Jag tror det finns reservdelar att köpa fortfarande.
Det fina med äldre dieselmotorer med gjutjärnsblock är att de går att renovera nästan i det oändliga.
Det värsta man kan råka ut för är att byta kolv och kolvringar och cylinderfoder och slipa om vevaxeln och sätta i underdimensionslager och byta ventilsäten och ventilstyrningar och ventiler och spridarmunstycken och renovera insprutarpumpen. Sedan har man en i allt väsentligt ny motor som man kan köra i 60 år till.
Såvida man inte kör dem med för dålig smörjning så vevlagret skär och vevaxeln går av och vevstaken slår hål på vevhuset. Fast det brukar ofta gå att reparera det också.