Så vart går begränsningen? 22 GW = ohållbart, 8 GW = hanterart, när går det från hnterbart till tveksamt? På en höft sådär.Mikael_L skrev:
Jasså du är här och skarvar på sanningen också. Du hade ju också bara kunnat läsa mitt inlägg #333 i tråden för att få siffrorna. Effektavgiften i gamla modellen har redovisats av andra i andra trådar på forumet också för över en månad sedan där du varit inne och kommenterat i nära anslutning till de inläggen så varför du behöver ta det "från nätet" är ju lite märkligt. Eller du förutsätter att alla hanterar siffror på ditt sätt för att stödja sin tes?pacman42 skrev:
Kostnad gamla modellen inklusive moms är som sagt 295 kr per kW per år. I ditt exempel så blir det alltså 11*295 = 3245. Men om du ska vara rättvis i den jämförelsen så innebär det ju också att de kan "gratis" ligga på max 11kW i topplast övriga 11 månader i gamla modellen. Av någon anledning så räknar du ju på fulla effektuttaget i gamla modellen i din jämförelse men bara på den förmenta elbilsladdningen i den nya.I ditt exempel i den nya modellen så kommer de aldrig kunna gå över 2,86 kW i topplast någon gång för att isolera den enskilda elbilsladdningen så att säga. Noterbart är då också att de 2,86kW kommer generera kostnader övriga månader också till skillnad från den gamla modellen.
Jag lägger med räknexemplet från EON-tråden så blir det tydligare:
Den gamla effektavgiften var 236kr/kW/år ex moms, dvs 295 inkl moms. I den nya modellen kostar 1 kW 1027,4 kr inkl moms på helåret. En kund med hög topplast, vi säger 15kW skulle kostat sett bara till effektavgiften 4 425 kr årligen i gamla modellen. 15 kW på helåret ger 15411 i nya modellen. 15 kW i december och januari och 0 resten av året ger 6 448,5 i nya modellen. I den gamla hade det kostat 737,50. Sedan kan man om man vill kompensera med 2 216 kr inkl moms i ändrad abbonemagsavgift för helåret på en 20A.
Enl mina fakturor fr 2025 var priset för effektavgift 236kr ex moms, eller inkl moms 295kr/Kw/år.
24,58kr/månad i ett år.
Så 14Kw kostade 344kr varje månad i ett år. Summa 4129kr på ett år.
Som jämförelse så betalar jag 2026 januari 215Kr/Kw/månad om jag förbrukar effekten både dagtid och natt, vilket jag ofta gör med direktelvärme.
Båda modellerna har sina nackdelar.
Förlåt men jag tror du missförstår. Jag förstår att effektavgifterna just nu inte hindrar någon från att skaffa elbil. Jag undrar bara hur höga tror vi de behöver vara för att så ska ske?
För om effektavgfterna nu skall leda till att konsumenterna skall göra smartare val i sina inköp. Det har tidigare exemplifierats exempelvis med effektivare vitvaror, utbyte av direktverkande el för uppvärmning till andra system. Utbyte av värmepumpar som inte är 100% dimensionerade för uppvärmningsbehov utan eltillskott osv. Effekterna av det kommer räknas i några enstaka kW per hushåll, eller procent på totalen. Men alla små bäckar räknas som sagt. 3% ger Ellevio möjlighet att ansluta 15 000 villor enligt dem själva (man kan fundera på om det är 15 000 villor med eller utan elbil).
Motsvarande logik borde gälla också för ett system som har enskilt den största potentialen till att vara den enskilt största topplasten. En topplast som ligger på nästan dubbla tillåtna installerad uppvärmningseffekt (inklusive tappvarmvatten) för en normalstor nybyggd villa. Dessutom ett system som ersätter ett system som ger i praktiken noll belastning på elnätet.
För uppenbarligen som synes i tråden är ju Sveiges högsta effektavgifter inte tillräckligt för att avskräcka att nyttja de där 11kW i laddkapacitet. Sedan kan man ju anföra att det räcker med att det avskräcker vissa. Absolut, men det hade varit klädsamt om någon som förespråkar det kunde redovisa en beräkningsmodell för utfall på kundkollektivets betende för åtminstone ett bolags effektavgiftsmodell. Då menar jag inte som Ellevio som redovisar utfallet efter införandet där de inte vet om det är bestående effekter eller relaterat mer till andra orsaker (exempelvis väde och vind). Eller för den skull varför det är samhällsekonomiskt och sett till variation utifrån belastning i nätet effektivare med en avgiftsmodell för att begränsa laddtoppar på elbilar istället för en modell som baseras på en teknisk styrning.
Nu var det väl inte kostnaderna för elbilen som var på tapeten utan ett konsekvent resonemang gällande effektavgifternas förmenta inverkan på inköp av prylar som belastar elnätet.
Inte ens då. 11kW vid ett tillfälle ger 11kW fritt att utnyttja i ett år i gamla modellen (kalenderår skall tilläggas). I nya modellen ger 11kW vid ett tillfälle under höglast fritt utan extra avgift 11kW under höglasttid resten av den månaden. All last under låglasttid tillkommer det avgift på. 2,86kW under låglasttid innevarande månad och sedan 2,86kW topp under hög och låglasttid resterande 11 mån skulle kosta, bara i effektavgifter, 2484 i nya modellen. Således 4230 totalt för den nya och 3245 för den gamla. Oaktat som ovan påpekats förändrad abbonemangsavgift, med den medräknad så blir det 1231 billigare med den nya sett till helåret. Men då får det alltså aldrig ske toppar över 2,86 övrig tid. Är man pacman är det inget problem, för oss vanliga dödliga i mitten av jämtland är det lite svårare.A Akerfeldt skrev:
Vill man se en lite mer realistisk jämförelse mellan modellerna så syns det som sagt i inlägg 333.
HejS Sigge McKvack skrev:
Effektavgifterna är framåtblickande med målet att effektflödet i distributionsnätet utjämnas
EI förväntar sig att de justeras med jämna mellanrum så att målet uppnås
Vi kommer rimligen med tiden få en ökande mängd elbilar som skall laddas och om effektuttaget då vid tex villor för elbilsladdning blir högt, dominerande och under korta tider är det väl ingen orimlighet att effektavgiften anpassar därefter.
Det är inte heller orimligt att elbilsladdning får någon form av kilometerskatt och att det skapas en speciell abonnemangsform (kundgrupp) för villa med elbilsladdning
Det finns alltid en grundkostnad för att ha tillgång för elkraft vid sin villa även när man inte tar ut någon effekt.
Samtidigt så innebär effektavgiften att det skall kosta mer om effektuttaget sker under kort tid eller säsongsvis
Redigerat:
Martin Lundmark. Det var min uppfattning att du och jag inte längre kommenterar varandras inlägg eftersom du inte vill belägga dina påståenden av skäl som jag accepterade som rimliga. Jag har respekterat det, det är önskvärt om du kunde göra detsamma.M Martin Lundmark skrev:
För att sammanfatta det. Oavsett EI:s justering av avgifterna utifrån ökad elbilsimplementering så kvarstår frågan om det finns någon vetenskaplig grund för om effektavgifter är ett fungerande verktyg för att uppnå målet som du säger. Ett mål jag än så länge inte ens sett definerat. För jag tvivlar på att ett effektuttag med 0 variation är målet. Personlig expert opinion och raljerande om bristande kunskaper är inte tillräckligt trovärdigt stöd för en åsikt.
Hej Sigge McKvackS Sigge McKvack skrev:
För den som har en elkraftutbildning baserad på vetenskaplig grund och som lärt sig att dimensionera elkraftnät, så är det inte så svårt att förstå betydelsen av, hur storleken på den eleffekt som flyter genom elnätet har, gällande t.ex. spänningsfall och spänningsvariation.
Genom att minska den variationen så minskar t.ex. spänningsfall och spänningsvariation och de redan byggda elnäten behöver inte byggas om till stora kostnader. Effektavgiften är ett sätt att styra mot en mindre effektvariation.
Du menar att jag "raljerar" när jag påpekar elkraftkunskapens betydelse för att förstå hur elnät är uppbyggda och hur effektavgiften kommer in där. Det står dig även på samma sätt fritt, att påstå att en polis i en trafikkontroll "raljerar" när han påstår att man behöver både utbildning och körkort för att ha lämplig kunskap att framföra en bil i trafiken.
Det är en kunskap och inte en åsikt hur man kör bil och hur elkraftnätet fungerar.
Vi är flera med elkraftkunskaper som under flera år sett problematiken med den förändrade användningen av elnätet t.ex. genom timpriser och styrning därefter, en ökande mängd värmepumpar, solceller och elbilsladdning i distributionsnäten till villor, och då påpekat den ökande problematiken men samhället och elanvändare har inte lyssnat.
Du hittar inlägg bla här på byggahus om tex solceler på villatak. Det är en ide som är olämplig att införa på ett distributionsnät konstruerat för en efterdiktning (mot huset) utan att samtidigt tydligt betona att anläggningen då skall dimensioneras främst för husets eget behov och inte för att leverera ut eleffekt på elnätet. När detta sedan justerades, så kan naturligtvis elanvändare känna sig lurade
Har man elkraftkunskap så underlättas naturligtvis förståelsen för detta.
Redigerat:
Vi debatterar igen alltså?
Hur spänningsvariationen sett ut historiskt I elnätet och hur nära nätets toleransgränser har vi historiskt legat?
Hur skiljer det sig från idag och är vi närmare eller längre ifrån toleranserna?
I vilken utsträckning beräknades, innan införandet av en effektavgift, variationerna påverkas?
Den sista frågan har du redan besvarat med att du inte deltagit i sådant arbete och därmed inte kan besvara den. Jag accepterade det och därmed var det underförstått att vi inte debatterade varandras inlägg något mer, har detta ändrats?
När jag ville diskutera allmänngilitghet och vissa metodfrågor i en av dina få referenser, Sandström Evaluation and variability of power grid hosting capacity for electric vehicles, så var du elt plötsligt inte tillräckligt inläst för att svara, har det ändrats?
Effektavgiften syftar till en beteendeförändring, så långt är vi ändå överens vill jag mena. Det finns en anledning till att studier som tittar på betendeförändringar hos elkonsumenter tar sitt avstamp i betendeteorier och ekonomisk teori och inte i ingenjörsmässig förståelse av elnätet (https://www.epri.com/research/products/1016844). Därför de första är relevanta i den aspekten och det andra inte. Om man däremot vill kvantifiera målet, dvs hur mycket behöver topplasterna sänkas och varför så kommer de ingenjörsmässiga kunskaperna in.
Om man tror sig ha överlägsna kunskaper i ett ämne och inte blir lyssnad på i debatten är det kanske läge att ta ett kliv tillbaka och fundera på varför.
Du har tidigare uttryckt att du inte önskar debattera mer med mig på grund av min låga förståelse, har detta ändrats?
Om du börjar belägga dina påståenden så förbehåller jag mig rätten att svara i mån av tid. Fortsätter du som hittils så kommer jag anse att du och jag är klara med diskussionen.
Har detta ifrågasatts?M Martin Lundmark skrev:
Variationer i effektuttaget i elnätet och påföljande påverkan på spänning förelåg 1952, det föreligger idag, det kommer föreligga imorgon. Det som är relevant är toleransgränserna för nätet och i vilken mån de utmanas. Det som behöver besvaras, med reda siffror och referenser är:M Martin Lundmark skrev:
Hur spänningsvariationen sett ut historiskt I elnätet och hur nära nätets toleransgränser har vi historiskt legat?
Hur skiljer det sig från idag och är vi närmare eller längre ifrån toleranserna?
I vilken utsträckning beräknades, innan införandet av en effektavgift, variationerna påverkas?
Den sista frågan har du redan besvarat med att du inte deltagit i sådant arbete och därmed inte kan besvara den. Jag accepterade det och därmed var det underförstått att vi inte debatterade varandras inlägg något mer, har detta ändrats?
Det är ett raljerande när dina argument börjar och slutar med "jag har elkraftskunskap, alltså har jag rätt".M Martin Lundmark skrev:
När jag ville diskutera allmänngilitghet och vissa metodfrågor i en av dina få referenser, Sandström Evaluation and variability of power grid hosting capacity for electric vehicles, så var du elt plötsligt inte tillräckligt inläst för att svara, har det ändrats?
Det vi diskuerar här är inte hurvuida det krävs kunskap för att köra bil eller vad den kunskapen består av. Vi diksuterar hur mycket körkortet får kosta. Eller för att göra en betydlig mer relevant liknelse med din analogi. Diskussionen gäller hur drivmedelsskatten påverkar antal körda kilometrar i riket. En proffessor emeritus i fordonsteknik har ganska liten relevans i den diskussionen.M Martin Lundmark skrev:
Effektavgiften syftar till en beteendeförändring, så långt är vi ändå överens vill jag mena. Det finns en anledning till att studier som tittar på betendeförändringar hos elkonsumenter tar sitt avstamp i betendeteorier och ekonomisk teori och inte i ingenjörsmässig förståelse av elnätet (https://www.epri.com/research/products/1016844). Därför de första är relevanta i den aspekten och det andra inte. Om man däremot vill kvantifiera målet, dvs hur mycket behöver topplasterna sänkas och varför så kommer de ingenjörsmässiga kunskaperna in.
Menar du att det är elanvändarna som infört timpriser? Som godkänt inkoppling av elbilsladdare och solceller?M Martin Lundmark skrev:
Om man tror sig ha överlägsna kunskaper i ett ämne och inte blir lyssnad på i debatten är det kanske läge att ta ett kliv tillbaka och fundera på varför.
Hur är detta relevant för tråden? Eller för den skull den diskussion jag förde med pacman och det inlägg du svarade på? Du kan ju hemskt gärna belägga vilka konsekvenser detta har fått för de svenska elnäten så här långt. Därutöver så kan det vara så teknikutvecklingen går framåt och därmed att den typen av produktion är önskvärd, inte minst sett ur ett beredskapspespektiv. Elnätet kanske måste hänga med i utvecklingen helt enkelt.M Martin Lundmark skrev:
Detta Martin Lundmark, denna återkommande härskarteknik du använder i dina inlägg och försök till förminskning av den du debatterar med. Det är rent ut sagt respektlöst gentemot opponenten. Det spelar ingen roll vilka kunskaper du eller dina polare besitter. I en öppen debatt i ett demokratiskt samhälle så behöver du belägga det du påstår med godtagbara referenser. Gör du inte det så är det du skriver bara en åsikt och i ett demokratiskt samhälle så är den åsikten lika mycket värd som någon annans åsikt.M Martin Lundmark skrev:
Du har tidigare uttryckt att du inte önskar debattera mer med mig på grund av min låga förståelse, har detta ändrats?
Om du börjar belägga dina påståenden så förbehåller jag mig rätten att svara i mån av tid. Fortsätter du som hittils så kommer jag anse att du och jag är klara med diskussionen.
Auktoritetsargument, ett rätt vanligt argumentationsfel och logiskt felslut.S Sigge McKvack skrev:
Kan ha lite olika skepnader förstås.
Elnäten är inte symmetriskt uppbyggda med avseende på effektriktning, så de behöver i så fall byggas om.S Sigge McKvack skrev:
Därav den sista meningen så din kommentar är ganska onödig. Stor del av nätet är nära sin tekniska livslängd (https://www.ellevio.se/globalassets/content/nyheter-pressrum/elnatsrapporten-2023.pdf). Så det handlar snarare om modernisering än ombyggnation där mikronät är något som diskuterats som en lovande lösning.P pmd skrev: