Effektavgift på 2 200 kr för att ladda elbilen en timma

[pmd]

Jag tyckte att din text var lite otydlig med vad "hänga med i utvecklingen" syftade på. Det är aldrig onödigt att förtydliga.

Jag hittar inte orden "effektriktning" eller "symmetri" i rapporten, men det kanske inte är gängse termer bland proffsen? Kan du sammanfatta vad rapporten skriver om det?

 

[pacman42]

Därav den sista meningen så din kommentar är ganska onödig. Stor del av nätet är nära sin tekniska livslängd ([länk]). Så det handlar snarare om modernisering än ombyggnation där mikronät är något som diskuterats som en lovande lösning.

Modernisering i form av vad då? Det är mycket dyrare att bygga näten så att de klarar högre effekter och dubbla distributionsriktningar. Är det rimligt att bygga så när man uppgraderar utrustningen? Jag tycker inte det. Inte om det går att undvika.

 

[Sigge McKvack]

Jag tyckte att din text var lite otydlig med vad "hänga med i utvecklingen" syftade på. Det är aldrig onödigt att förtydliga.

Jag hittar inte orden "effektriktning" eller "symmetri" i rapporten, men det kanske inte är gängse termer bland proffsen? Kan du sammanfatta vad rapporten skriver om det?

Nej det kanske du inte gör men du hittar desto mer om investeringsbehov på grund av att den tekniska livslängden uppnåtts, vilket var anledningen till att jag tog med den så att det påståendet att mycket av investeringsbehovet är drivet av att komponenterna är uttjänta inte skulle vara något som kom från mig. I samband med det så skulle det exempelvis gå att passa på att modernisera med exempelvis anpassningar mot mikronät (https://new.abb.com/news/sv/detail/...ger-innovativa-losningar-for-framtidens-elnat) Som sagt, ur ett beredskapsperspektiv så är det väldigt tilltalande.

 

[Sigge McKvack]

Modernisering i form av vad då? Det är mycket dyrare att bygga näten så att de klarar högre effekter och dubbla distributionsriktningar. Är det rimligt att bygga så när man uppgraderar utrustningen? Jag tycker inte det. Inte om det går att undvika.

Se ett exempel i svaret till pmd ovan.

Från rapporten som nyss refererats, s. 28 "Vid ersättning av utrustning är det vanligt med samtidig kapacitetshöjning...". Det har alltså redan tagits höjd för ökad kapacitet i kostnadsberäkningarna. Det blir således inte "mycket" dyrare. Du har själv nyligen i annan del av forumet påpekat att mängden elbilar kommer öka. Som det ser ut nu verkar batteri vara grejen vilket kommer få konsekvenser för elnät och elproduktion. Sedan får vi se om det svänger om till bränsleceller. Sedan 1980 har Sveriges befolkning ökat med cirkus 27%. Så nej det går inte att undvika en utbyggnad i kapacitet och den går definitivt inte att undvika med hjälp av effektavgifter. Ja det är rimligt att dimensionera kompononter med avskrivningstider på 40-50 år att de ska hålla för beräknat behov under den tiden.

 

[pacman42]

Se ett exempel i svaret till pmd ovan.

Från rapporten som nyss refererats, s. 28 "Vid ersättning av utrustning är det vanligt med samtidig kapacitetshöjning...". Det har alltså redan tagits höjd för ökad kapacitet i kostnadsberäkningarna. Det blir således inte "mycket" dyrare. Du har själv nyligen i annan del av forumet påpekat att mängden elbilar kommer öka. Som det ser ut nu verkar batteri vara grejen vilket kommer få konsekvenser för elnät och elproduktion. Sedan får vi se om det svänger om till bränsleceller. Sedan 1980 har Sveriges befolkning ökat med cirkus 27%. Så nej det går inte att undvika en utbyggnad i kapacitet och den går definitivt inte att undvika med hjälp av effektavgifter. Ja det är rimligt att dimensionera kompononter med avskrivningstider på 40-50 år att de ska hålla för beräknat behov under den tiden.

Utbyggnad pga kapacitetsbrist går att fördröja med effekttariffer. Ersättning av uttjänta kablar och transformatorer går inte att undvika. Däremot så kan man hålla nere kostnaderna för detta underhåll om man inte behöver höja kapaciteten samtidigt.

Bränsleceller kan du glömma. För dålig effektivitet. Det är mycket billigare med batterier inom överskådlig tid (om inte något forskningsgenombrott sker på bränsleceller och inte några större genombrott sker inom forskningen för batterier).

 

[pacman42]

Nej det kanske du inte gör men du hittar desto mer om investeringsbehov på grund av att den tekniska livslängden uppnåtts, vilket var anledningen till att jag tog med den så att det påståendet att mycket av investeringsbehovet är drivet av att komponenterna är uttjänta inte skulle vara något som kom från mig. I samband med det så skulle det exempelvis gå att passa på att modernisera med exempelvis anpassningar mot mikronät ([länk]) Som sagt, ur ett beredskapsperspektiv så är det väldigt tilltalande.

Så vi skall bara ha beredskap ibland, eller? I januari och februari i år hade vi ju ingen möjlighet till beredskap med det tankesättet, dvs när den hade behövts som mest.

 

[Martin Lundmark]

Hej

För den som deltar här på Byggahus och inte är införstådd i hur spänningsreglering i våra lågspänningsnät fungerar så hänvisas främst till den litteratur som skrevs under elektrifieringsåren med början för säg 100 år sedan och sedan åren framöver.

Litet och inget av denna litteratur finns idag läkbar på internet men har använts i utbildning.

Jag vill ändå försöka hjälpa till att öka förståelsen vad det innebär, för det redan uppbyggda distributionsnätet, att mata in eleffekt i en annan riktning som några elkraftkunniga som pmd och pacman42 här på ett utmärkt sätt påpekar.

Detta gör jag genom att hänvisa till de arbeten som idag sker av elkraftkunniga, för att försöka hantera att vi till exempel i högre grad fått in solceller, hemmabatterier, och idéer om att mata in eleffekt från laddade elbilar in i elnäten

På sidan 29 i Elforsk RAPPORT 2025:1115 ”Dynamisk spänningsreglering” kan ni kortfattat läsa om hur ”Kompensatorisk spänningsreglering” i lågspänningsnäten är utförda och vad som sker vid obalans. Där finns även en figur.
https://energiforsk.se/media/04bn3y15/2025-1115-dynamisk-spa-nningsreglering.pdf

Tanka ned arbetet och läs, här ges ett kort citat från sid 29

”Många lindningskopplarautomatiker är även utrustade med funktion för kompensatorisk spänningsreglering, (Line Drop Compensation) vilket innebär reglering av spänningen i en fjärrpunkt utifrån en beräkningsmodell vilken uppskattar spänningen i en fjärrpunkt utifrån uppmätt lastström och nätets eller linjens resistans och reaktans.”

”Generellt så innebär metoden att en proportionalitetskonstant beräknas/anges vid konfiguration av spänningsregleringsgautomatiken, vilken representerar ett beräknat spänningsfall över nätets/ledningens impedans vid angiven märkström.

Kvoten mellan faktisk uppmätt ström och märkström multipliceras sedan med konstanten för att erhålla ett nytt börvärde. Metoden har en svaghet i att den förutsätter antingen ett homogent nät (se exempelvis teknisk manual ABB Relion-serie), eller en enda ledning mellan mätpunkt och reglerpunkt. Typiskt vore ett nät där mätpunkten är på nedsidan transformator, varpå en längre ledning leder till en station varifrån nätet breder ut sig.

Svårigheter uppstår vid bestämmandet av proportionalitetskonstanten i heterogena nät – antingen får man nöja sig med att ta fram en typisk radial som får representera de flesta linjer och nätstationer, eller så får en linje där spänningsproblematik vid hög/låg produktion är bekräftad väljas ut för reglering varpå reglerstyrkan anpassas till denna.

I de fall balans råder mellan last och mikroproduktion uppstår problem, då det i fördelningsstationens inkommande mellanspänningsfack förefaller råda noll last i nätet, medan hög produktion kan råda i lågspänningsnätet. Kompensatorisk spänningsreglering utifrån noll last i mätpunkten blir då missvisande.”

Vi får hoppas att arbetet blir lyckosamt så att vi åtminstone på några platser kan avvända metoden istället för kostsamma ombyggnationer.

 

[Mikael_L]

Martin, det jag och flera andra, en del någorlunda elkraftskunniga också, menar ...
Är att vi helt enkelt måste lösa detta, det är inte framgångsrikt att försöka ändra på verkligheten, utan den är som den är.
Det är metoderna som vi hanterar verkligheten med som kommer bli tvungna att ändras.

Hela energilandskapet är på väg att förändras, och det kan du faktiskt inte göra något åt, hur upprörd och missförstådd du än känner dig.
Världen och historien rullar på vidare trots dina åsikter.

 

[Martin Lundmark]

Martin, det jag och flera andra, en del någorlunda elkraftskunniga också, menar ...
Är att vi helt enkelt måste lösa detta, det är inte framgångsrikt att försöka ändra på verkligheten, utan den är som den är.
Det är metoderna som vi hanterar verkligheten med som kommer bli tvungna att ändras.

Hela energilandskapet är på väg att förändras, och det kan du faktiskt inte göra något åt, hur upprörd och missförstådd du än känner dig.
Världen och historien rullar på vidare trots dina åsikter.

Hej Mikael _L
Tack för respons
Jag har större delen av mitt elkraftliv förutom som industrielektriker arbetat med industriell eller akademisk forskning

Jag har därför varit en företrädare för att förändra det som inte är bra och som kan förändras
Så även på detta område

Jag är samtidigt skolad i att förändringar kostar och att någon skall betala. I detta fallet de som nyttjar elnäten

Jag lyfter därför fram de förändringar som vi, med rimliga investeringar och kostnader, kan göra med det redan byggda distributionsnäten

Det energiforskarbete jag hänvisade till i mitt inlägg #413 har sin idé från en elkraftkunnig konsult som arbetat hela sitt yrkesliv med att undervisa och att lösa tekniska problem åt samhället

Även du, och de andra elkraftkunniga, kan till exempel kontakta Energiforsk om du har en lösning på hur vi till rimliga kostnader skall lösa det du beskrev

 

[Mikael_L]

Ja det är ju såklart bra att vi arbetar på problemet från två håll samtidigt.
Så att försöka påverka hur näten används är ju såklart en bit, en viktig bit.

Men samtidigt måste det arbetas från andra hållet också, dvs förbereda elnäten för den framtid som kommer, den framtid som redan är på väg.
Det kanske måste ske med en viss mängd ny teknik, framtidens utmaningar kanske inte går vettigt att lösa med 100 år gammal teknik.

 

[Martin Lundmark]

Ja det är ju såklart bra att vi arbetar på problemet från två håll samtidigt.
Så att försöka påverka hur näten används är ju såklart en bit, en viktig bit.

Men samtidigt måste det arbetas från andra hållet också, dvs förbereda elnäten för den framtid som kommer, den framtid som redan är på väg.
Det kanske måste ske med en viss mängd ny teknik, framtidens utmaningar kanske inte går vettigt att lösa med 100 år gammal teknik.

Hej Mikael_L

Tekniken utvecklas hela tiden det handlar idag inte om 100 år gammal teknik.

Den äldre typen av oljeisolering av kablar och transformatorer har ersatts med en senare teknik som är bättre mot miljön. Vi har skydd och övervakning som har modifierats och förfinats under årens lopp. Vid strömavbrott och fel i elutrustning så har avbrottstiden kortats ned, Vi mäter ström, spännig effekt etc. med helt annan teknik än tidigare.

Men du efterfrågar möjligtvis med ditt inlägg att vi skall helt bygga om distributionsnäten, eller vad tänkte du dig?

Hur tänkte du finansiera detta?


Det är vanligt att vi önskar oss förändringar/förbättringar gällande elkraftförsörjningen

Det som samtidigt saknas är att visa hur vi genomför det vi önskar

När elkraftförsörjningen byggdas upp för säg 100 år sedan då var det ingenjörer i beslutande och utförande positioner både på dåvarande ASEA och Kungliga Vattenfallstyrelsen.

Idag kommer många idéer fram av andra, där vi sedan förväntar oss, att ingenjörer skall kunna genomföra förslagen och någon annan skall betala.

Kom gärna med förslag på genomförbara idéer för att ”förbereda elnäten för den framtid som kommer, den framtid som redan är på väg”.

Men se samtidigt till att den är genomförbar och att de som nyttjar elnäten kan betala vad det kostar.

 

[Mikael_L]

Nej, du missförstår, som vanligt, som att du vill det.

Nu har jag inte alls kollat vad som kom ut av det stora projektet på Gotland, med smart-grid, eller vad de nu kallade det.
Det händer ju lite saker, de flesta har insett att det är nya tider, och nya lösningar provas och undersöks.

Men problemet och lösningarna är ju förstås inte okomplicerade, annars skulle det ju redan varit på plats.
Jag håller med dig i vad skrivit i andra trådar, att det nog är hel del brist på kvalificerad elkraftskompetens i landet. Elkraft har väl inte verkat så hippt för de som påbörjar ingenjörsutbildningar.

 

[Mikael_L]

Kom gärna med förslag på genomförbara idéer för att ”förbereda elnäten för den framtid som kommer, den framtid som redan är på väg”.

Jag kan inte komma med något mer än dig.
Men jag gnäller i alla fall inte bara och klagar på att tiden inte gick att frysa vid 1952 ...

Det där är bara ett till exempel på din usla retorik som bara handlar om att klämma åt den som inte tycker som dig.
Ja, jag kan också en hel del fulknep, och kör dem (tyvärr) ibland.

 

[Martin Lundmark]

Jag kan inte komma med något mer än dig.
Men jag gnäller i alla fall inte bara och klagar på att tiden inte gick att frysa vid 1952 ...

Det där är bara ett till exempel på din usla retorik som bara handlar om att klämma åt den som inte tycker som dig.
Ja, jag kan också en hel del fulknep, och kör dem (tyvärr) ibland.

Hej
Vad menar du med "usla retorik som bara handlar om att klämma åt den som inte tycker som dig."

Jag undviker "tyckande" utan talar den elkraftteknik jag lärt mig.
Den elkraftteknik som är beprövad och som fungerar utifrån fysik och naturlagar.

När jag skriver här försöker jag på ett förenklat sätt beskriva elkrafttekniken och de villkor som gäller. Det hantlar inte om tyckande eller att klämma åt någon

 

[Sigge McKvack]

Utbyggnad pga kapacitetsbrist går att fördröja med effekttariffer. Ersättning av uttjänta kablar och transformatorer går inte att undvika. Däremot så kan man hålla nere kostnaderna för detta underhåll om man inte behöver höja kapaciteten samtidigt.

Bränsleceller kan du glömma. För dålig effektivitet. Det är mycket billigare med batterier inom överskådlig tid (om inte något forskningsgenombrott sker på bränsleceller och inte några större genombrott sker inom forskningen för batterier).

Säg att vi tar en komponent med antagen teknisk livslängd på 38 år. Den installerades säger vi 1980. Den dimensionerades då för att klara den belastning som förelåg och eventuellt ökad belastning man rimligen kunde förutspå under komponentens livslängd. Nu 2026 så är det hög tid byta ut komponenten, den nya komponenten har också en teknisk livslängd på 38 år. Befolkningsmängden har ökat, nya belastningar har tillkommit osv. Det går också göra en rimlig förutspåelse för de kommande 38 åren att befolkningsmängden kommer fortsätta öka, nya belastningar kommer tillkomma. Det är alltså rimligt att komponenten byts mot en komponent som dimensioneras utefter de kommande 38 åren, inte de 38 år som förflutit bara för att den kostar lite mindre. Strategin att byta den mot en komponent med samma dimensionering som nu är underdimensionerad med risk att komponenten antigen överbelastas och går söder eller måste bytas i förtid för att den är kravunderskridande kan knappast medföra en lägre kostnad.

Fram till 2025 beräknas befolkningen öka med cirkus ytterligare 700 000 personer ( https://www.scb.se/hitta-statistik/...orter/sveriges-framtida-befolkning-2025-2070/). Prognoserna spretar en hel del men ska vi tro cirkus 2 miljoner elbilar 2030, upp från 500 000 idag? Om du tror att effektavgfternas påverkan kommer motsvara det ökade behovet så ligger den bevisbördan hos dig.

Bränsleceller var bara ett exempel på det kan ske saker som förändrar prognoserna. Du behöver inte ge dig in i en argumentation om deras nuvarande tekniska tillstånd.