8 891 läst ·
174 svar
9k läst
174 svar
Då inför de 12 största elnätsbolagen effektavgift och så funkar den
Titta på Eons svar på frågan "Vad är timmedeleffekt?" på sidan https://www.eon.se/el/elnat/effekt/exempel-pa-effekt. Det förklarar precis hur de menar, och av exemplet framgår att de menar "den energi du använt under en timme (rullande 15-minutersperioder) delat med en timme". D.v.s. kWh/h (energi per tidsenhet) vilket blir kW (effekt).B Bo Berglund skrev:
Detta kan man även utan detta svar sluta sig till utifrån det enkla faktum att nätbolagen i dagsläget inte har någon mekanism för att mäta en abonnents momentana effektuttag. Det enda de kan mäta är hur mycket energi som levererats, och detta per 15-minutersintervall.
På det hela taget tycker jag nog att Eons information på webbsajten är rätt bra. Den kommer ju också ut i så god tid att eventuella kundfrågor kan hinna komma in, besvaras och återkopplas till en uppdaterad, ännu bättre information via webben.
Medlem
· Stockholm
· 1 668 inlägg
Jag har nu skapat en loggfunktion i min Ubuntu server, som loggar mätarställningen varje kvart mellan 06:00 och 22:00 från min MQTT-ström från elmätaren.
Loggen lagrar watt-timmarna från mätaren så att det sedan blir lätt att importera till Excel för att se hur det skulle slå om 15-min rullningen var genomförd redan.
Det som saknas ännu är själva tariffen, hur många kr per topp-kWh?
Har någon här hittat den informationen?
Loggen lagrar watt-timmarna från mätaren så att det sedan blir lätt att importera till Excel för att se hur det skulle slå om 15-min rullningen var genomförd redan.
Det som saknas ännu är själva tariffen, hur många kr per topp-kWh?
Har någon här hittat den informationen?
Medlem
· Stockholm
· 1 668 inlägg
Nu har jag kört loggningen en hel dag 06:00-22:00 och resultatet är en förbrukningstopp på 4,69 kWh för timmen mellan 10:45 och 11:45. När jag kollade den fulla loggen från elmätaren så såg jag att under denna tid hade varmvattenberedaren (300 liter) slagit på värmeelementen med 2 kW effekt plus att vi lagat lite frukost-te under den tiden.
Hur mycket det skulle kosta i effektavgift vet jag inte för jag har inte hittat EON:s uppgift om detta.
Hur mycket det skulle kosta i effektavgift vet jag inte för jag har inte hittat EON:s uppgift om detta.
Men du måste väl ha mer än VVB och lite tekokning? Annars kan du väl omöjligen komma upp i 4,69 kWh på en timme. Har du t.ex. en värmepump av något slag?B Bo Berglund skrev:Nu har jag kört loggningen en hel dag 06:00-22:00 och resultatet är en förbrukningstopp på 4,69 kWh för timmen mellan 10:45 och 11:45. När jag kollade den fulla loggen från elmätaren så såg jag att under denna tid hade varmvattenberedaren (300 liter) slagit på värmeelementen med 2 kW effekt plus att vi lagat lite frukost-te under den tiden.
Hur mycket det skulle kosta i effektavgift vet jag inte för jag har inte hittat EON:s uppgift om detta.
Jag har bergvärme som värmer mitt hus. Det är 120 kvm boyta och 120 kvm (uppvärmd) biyta. BVPn gör även varmvatten. Installatören beskrev det som "gratis varmvatten" under uppvärmningssäsongen, vilket säkert är en skamlös överdrift. Men jag är beredd att acceptera att det är ett effektivt sätt att göra varmvatten.
Under januari, som var en kall månad även hos oss i södra Halland, hade jag ett effektvärde på 3,26 kW. Det är då ett medelvärde av månadens tre högsta timvärden. Jag har bara anpassat min elanvändning på två sätt: jag laddar min bil under låglasttid (21 - 06) och jag undviker att tvätta annat än lördag/söndag (som är låglasttid hela dygnet). Så i de 3,26 kW finns förutom BVP även matlagning, bakning, diskmaskin, dammsugare, TV, dator m.m. Allt sånt gör jag till allra största delen under höglasttid (dock inte allt samtidigt, förstås).
Jag tycker ditt effektvärde verkar högt, om du inte har ett avsevärt större och/eller ineffektivt (el-)uppvärmt hus jämfört med mitt.
Beträffande själva effektavgiftens storlek i kr/kW så säger Eon på sin webbsajt att den inte är bestämd ännu. Citat från https://www.eon.se/el/elnat/effekt:
Vi kommer att återkomma med prisinformation i god tid innan den nya elnätsavgiften kommer börja gälla.
Effekttariffmodellen kommer att införas 2026-09-01, men själva effektavgiften kommer bara att tas ut fr.o.m. november t.o.m. mars. Det betyder att eventuella ändringar i abonnemangsavgift och elöverföringsavgift börjar gälla redan 1 september, men att effektavgiftskomponenten bara debiteras fr.o.m. 1 november.
Hmm. Jag trodde att sänkta avgifter bara gällde under samma period som effektavgiften. Hur funkar det hos nätbolag som redan är igång med effektavgift?H hhallen skrev:
Sedan behöver du ju också kalkylera med den sänkta kostnaden för abonnemang och överföring. Frågan är ju så att säga om elnätet tycker att 4,69 är högt eller lågt så att det blir straff eller lättnad. Jag hoppas det ses som lågt men vi får se.B Bo Berglund skrev:
Medlem
· Stockholm
· 1 668 inlägg
Det här huset på 122 kvm är byggt 1977 och är 7x20 meter vilket innebär stor väggyta jämfört med boarean och det kyler ju. Det är en inbyggd gård på mitten som ökar väggarean ytterligare.H hhallen skrev:
Direktverkande eluppvärmning såklart (strömmen kostade 1,5 öre/kWh när vi flyttade in 1977).
Vi har sedan 10 år LLVP som huvudsaklig värmekälla men under denna kalla vinter har vi fått sätta på ett par av radiatorerna också eftersom pumpen sitter ovanför entrén i gaveln så det är svårt att nå fram med varmluften hela vägen till andra änden.
Vi gör av med c:a 15.000 kWh per år (var 22.000 innan vi skaffade LLVP mm).
Nu på vintern har totalförbrukningen varierat så här dec-feb:
1690, 2316, 2502 kWh så det blir ju 3,7 kW i medeleffekt under februari.
Och vi har en VW laddhybrid som körs huvudsakligen på el bortsett från långresor.
Men vad jag var ute efter var att se när varmvattenberedaren (300 liter) värmde eftersom den drar mycket under en kortare tid och hur det skulle slå på den nya beräkningen.
Jag har kopplat bort en av värmepatronerna (på den fas som bilens laddare sitter på) så VVB lägger nu på 2 kW när vattnet värms upp (var 3 kW förut).
Men den kan inte styras alls utan går på vattentemperaturen enbart....
Nu vet jag i alla fall hur gårdagsdygnets topp skulle bli med Eon:s mätmetod, så frågan är då hur mycket pengar det blir?
Kan du inte koppla in en plejd, shelly controller eller liknande och schemalägga att VVB går på och värmer efter kl 22 istället så slipper du bry dig om den orsakar en effekttopp mellan kl 06-22? Bara en tanke, alltså du behöver inte ha någon smart VVB, bara styra på/av mellan natt/dag.Men varmvattnet kanske inte räcker till då under dagen?
Medlem
· Stockholm
· 1 668 inlägg
Varmvattenberedaren är fast inkopplad med kabel i rör i väggen bakom den skulle jag tro. Jag kan i alla fall inte se något ställe att koppla på.Zevv skrev:
Kan du inte koppla in en plejd, shelly controller eller liknande och schemalägga att VVB går på och värmer efter kl 22 istället så slipper du bry dig om den orsakar en effekttopp mellan kl 06-22? Bara en tanke, alltså du behöver inte ha någon smart VVB, bara styra på/av mellan natt/dag.Men varmvattnet kanske inte räcker till då under dagen?
Och i andra änden är inne i elcentralen (en sån här 70-talspjäs med porslinsproppar som man kan skruva ur (vilket jag gjort på en fas till VVB), men jag vill inte gräva inne i centralen heller utan då måste jag anlita elektriker. Inte lönt för då tar det väl flera år att tjäna in vad det kostar på lägre elräkning....
Jag har sett under somrarna när vi inte är hemma men registreringen körs att det återkommer en topp i förbrukningen med ganska precis regelbundenhet med 40-44 timmars intervall. Jag tror att det är VVB som kallnar till påslag på den tiden ungefär. Det är alltså när ingen vattenförbrukning sker på sommaren.
Smart att koppla ur en fas.B Bo Berglund skrev:Varmvattenberedaren är fast inkopplad med kabel i rör i väggen bakom den skulle jag tro. Jag kan i alla fall inte se något ställe att koppla på.
Och i andra änden är inne i elcentralen (en sån här 70-talspjäs med porslinsproppar som man kan skruva ur (vilket jag gjort på en fas till VVB), men jag vill inte gräva inne i centralen heller utan då måste jag anlita elektriker. Inte lönt för då tar det väl flera år att tjäna in vad det kostar på lägre elräkning....
Jag har sett under somrarna när vi inte är hemma men registreringen körs att det återkommer en topp i förbrukningen med ganska precis regelbundenhet med 40-44 timmars intervall. Jag tror att det är VVB som kallnar till påslag på den tiden ungefär. Det är alltså när ingen vattenförbrukning sker på sommaren.
Fungerar också på bastun om man vill hinna förvärma den inför ett bastubad direkt när effekttariffen slår ifrån.
Ja, det är ju upp till varje enskilt nätbolag att utforma sin taxa, så det finns inget entydigt svar som gäller överallt. Men där jag bor infördes effekttaxemodellen 2025-10-01, och då ändrades abonnemangsavgift och elöverföringsavgift. Abonnemangsavgiften sänktes inte jättemycket, men ändå såpass att det förmodligen går åtminstone jämnt upp för en stor andel av abonnenterna jämfört med den gamla taxemodellen. Elöverföringsavgiften sänktes lite grann, knappt märkbart på en normal elräkning.S Sir Duke skrev:
Själva effektavgiften började tas ut 2025-11-01 och ska tillämpas fr.o.m. november t.o.m. mars. Då är höglasttid vardagar 06 - 21, all övrig tid låglasttid. Effektavgiften grundas på genomsnittet av de tre högsta effekttimmarna under höglasttid. Fr.o.m. april t.o.m. oktober tas ingen effektavgift alls ut.
Jag kan inte hävda att jag undersökt alla eller ens ett stort antal nätbolag. Men grundat på de stickprov jag tagit tror jag att en majoritet av de nätbolag som redan har infört effektavgiften har taxor som, med vissa variationer, liknar detta. Man sänker abonnemangsavgiften året runt, inför en effektavgift under höglasttid på vintern, och justerar elöverföringsavgiften lite grann.
Men det finns avvikande nätbolag. Jag har sett exempel på att effektavgift tas ut året runt, fast med olika höga belopp beroende på tid på året. Det finns nätbolag som beräknar effekt dygnet runt, oftast med "rabatt" (vanligen 50%) under låglasttid, men hos enstaka bolag utan "rabatt". Vad som definieras som höglast- resp. låglasttid kan också skilja sig lite grann mellan olika nätbolag.
Storleken på effektavgiften varierar mycket, jag har sett allt från 37,50 kr/kW till 158,75 kr/kW inklusive moms. Likaså varierar justeringarna på abonnemangsavgift och elöverföringsavgift en hel del.
I fallet Eon är avgifterna som ska tillämpas i det nya taxesystemet ännu inte offentliggjorda. Det är bara att vänta och se vad det blir. Man bör också hålla i minnet att Eon driver 70 separata elnät, och det är inte säkert att det blir samma taxa i alla dessa. Den lag som ligger till grund för införandet av effekttaxemodellen tillåter nämligen nätbolag att ha olika taxor för olika delar av kundkollektivet. Detta var inte tillåtet med tidigare lag (utom med avseende på differentierade abonnemangsavgifter för olika säkringsstorlekar, förstås). Eftersom meningen med effektavgiften är att omfördela elanvändning för att minska problemen med "flaskhalsar" i elnäten, är detta rätt logiskt. Hur dessa "flaskhalsar" är beskaffade (eller om de ens finns) lär ju variera mellan olika elnät, och det vore då kontraproduktivt att tvinga t.ex. Eon, som har så många, att tillämpa samma taxa överallt.
”effektavgift som ökar kraftigt om den lokala nätstationen riskerar att överbelastas” - man får väl hoppas att de ser, och kommunicerar, den risken i god tid i förväg och att det inte blir en överraskning att det blev en kraftigt ökad effektavgift? Kanske framgår i artikeln?A AndersS skrev:
I mitt nät är månadsavgiften högre, men enbart indexuppdaterad så vi får väl säga att den är samma. Däremot har överföringsavgiften sänkts kraftigt. Det gör att jag som storförbrukare med små effekttoppar tjänar tusenlappar på effekttarifferna.H hhallen skrev:Ja, det är ju upp till varje enskilt nätbolag att utforma sin taxa, så det finns inget entydigt svar som gäller överallt. Men där jag bor infördes effekttaxemodellen 2025-10-01, och då ändrades abonnemangsavgift och elöverföringsavgift. Abonnemangsavgiften sänktes inte jättemycket, men ändå såpass att det förmodligen går åtminstone jämnt upp för en stor andel av abonnenterna jämfört med den gamla taxemodellen. Elöverföringsavgiften sänktes lite grann, knappt märkbart på en normal elräkning.
Själva effektavgiften började tas ut 2025-11-01 och ska tillämpas fr.o.m. november t.o.m. mars. Då är höglasttid vardagar 06 - 21, all övrig tid låglasttid. Effektavgiften grundas på genomsnittet av de tre högsta effekttimmarna under höglasttid. Fr.o.m. april t.o.m. oktober tas ingen effektavgift alls ut.
Jag kan inte hävda att jag undersökt alla eller ens ett stort antal nätbolag. Men grundat på de stickprov jag tagit tror jag att en majoritet av de nätbolag som redan har infört effektavgiften har taxor som, med vissa variationer, liknar detta. Man sänker abonnemangsavgiften året runt, inför en effektavgift under höglasttid på vintern, och justerar elöverföringsavgiften lite grann.
Men det finns avvikande nätbolag. Jag har sett exempel på att effektavgift tas ut året runt, fast med olika höga belopp beroende på tid på året. Det finns nätbolag som beräknar effekt dygnet runt, oftast med "rabatt" (vanligen 50%) under låglasttid, men hos enstaka bolag utan "rabatt". Vad som definieras som höglast- resp. låglasttid kan också skilja sig lite grann mellan olika nätbolag.
Storleken på effektavgiften varierar mycket, jag har sett allt från 37,50 kr/kW till 158,75 kr/kW inklusive moms. Likaså varierar justeringarna på abonnemangsavgift och elöverföringsavgift en hel del.
I fallet Eon är avgifterna som ska tillämpas i det nya taxesystemet ännu inte offentliggjorda. Det är bara att vänta och se vad det blir. Man bör också hålla i minnet att Eon driver 70 separata elnät, och det är inte säkert att det blir samma taxa i alla dessa. Den lag som ligger till grund för införandet av effekttaxemodellen tillåter nämligen nätbolag att ha olika taxor för olika delar av kundkollektivet. Detta var inte tillåtet med tidigare lag (utom med avseende på differentierade abonnemangsavgifter för olika säkringsstorlekar, förstås). Eftersom meningen med effektavgiften är att omfördela elanvändning för att minska problemen med "flaskhalsar" i elnäten, är detta rätt logiskt. Hur dessa "flaskhalsar" är beskaffade (eller om de ens finns) lär ju variera mellan olika elnät, och det vore då kontraproduktivt att tvinga t.ex. Eon, som har så många, att tillämpa samma taxa överallt.
Haha jaa, om man vill styra beteenden så blir det ju lite trubbigt att bara reglera det via en faktura som kommer en månad senare...W Weimik skrev:
Men hela grejen med effekttaxa är väl väldigt trubbig. Inte bara vad gäller prisinformation till kund, utan träffsäkerheten över huvud taget.