Busch vill stoppa effektavgifterna

[Martin Lundmark]

Du skriver mycket om spänningsvariationer. Om vi helt enkelt byter ut alla distributionstransformatorer i Sverige mot nya med lägre impedans och lägre tomgångsförluster kombinerat med lindningsomkopplare för spänningsreglering, anser du då att frågan är utagerad?

Hej
Vi skulle för stora kostnader naturligtvis kunna minska spänningsvariationerna som uppstår vid belastningsförändringar genom att bygga om näten.
Men vill vi elanvändare betala kostnaden för detta?

Effektavgiften har lanserats som ett betydligt billigare alternativ för att bättre utnyttja de befintliga elnäten och hålla nere kostnaderna för oss elanvändare

 

[kashieda]

Hej
Vi skulle för stora kostnader naturligtvis kunna minska spänningsvariationerna som uppstår vid belastningsförändringar genom att bygga om näten.
Men vill vi elanvändare betala kostnaden för detta?

Effektavgiften har lanserats som ett betydligt billigare alternativ för att bättre utnyttja de befintliga elnäten och hålla nere kostnaderna för oss elanvändare

Så tills vidare, eftersom flera nätägare sagt att det inte är något problem nu, skulle man, inom ramen för normalt underhåll, kunna byta ut de mest utsatta transformatorerna utan stora kostnader?

Det måste väl rimligen vara främst de där byte inte skett i närtid?

 

[shs]

De omdebatterade effektavgifterna på elnätsfakturan kan komma att stoppas trots att de är beslutade i lag.

Du kan läsa artikeln här: Busch vill stoppa effektavgifterna

Redaktionen. Istället för ”På konsumenternas sida” kan ni skriva ”På högerns sida”

 

[Martin Lundmark]

Så tills vidare, eftersom flera nätägare sagt att det inte är något problem nu, skulle man, inom ramen för normalt underhåll, kunna byta ut de mest utsatta transformatorerna utan stora kostnader?

Det måste väl rimligen vara främst de där byte inte skett i närtid?

Hej kashieda

Det är nog mer komplicerat än så.

Vid en kortslutning i ett elnät har man kortslutningsskydd som bryter strömmen. För att begränsa denna kortslutningsström vid ett fel i elnätet så vill man inte ha för stora kortslutningsströmmar innan kortslutningsskyddet (säkringen) bryter.

De vanligaste komponenterna vi sätter i hus till exempel minibrytare (kallades förut dvärgbrytare) har en kortslutningsbrytförmåga (Icn) på 6 eller 10 kA enligt normerna
https://www.se.com/se/sv/faqs/FAQ000196158/

I många fall så har till exempel valet av transformatorn gjorts så, att dess indre impedans innebär en begränsning av kortslutningsströmmen i elnätet vid kortslutning till nivåer, så att man kan skydda andra komponenter i elnätet.

 

[MrDizzy]

Hej MrDizzy

Är det detta du efterfrågar?
”EI får nytt uppdrag att granska elnätsbolagen” (Publicerat 4 december, 2025)
Efter de senaste höjningarna av elnätsavgifterna kommer nu tuffa besked från energiminister Ebba Busch. Hon utlovar en granskning av hur energibolagen använder avgifterna.
[länk]

”Konflikten om höjda elnätsavgifter trappas upp” (Publicerad 2025-12-04)
[länk]
”Elnätbolagen ska granskas efter den senaste höjningen av kundernas avgifter. Det meddelar energiminister Ebba Busch.”

Hej

Nej... alla nätbolag tvingas inte att publicera all deras statestik om kostnader etc etc.
Det blir troligen bara den/de som får uppdraget som kommer ev att få se dessa om den/de begär in det.

Det jag vill är att det kan pubilceras på deras hemsida så att ALLA kan få ta del av det utan större besvär.
Först då tvingas bolagen att kunna förklara vad de använder pengarna till.
Som det är nu är det noll och ingen insyn alls.

EDIT:
Du förutsätter premissen att nätbolagen inte har råd att bygga ut det som behövs som alla skulle dra max med dagens taxor.
Vad har du för underlag till det?
Du får INTE använda sig av bolagens pressreleaser och utsagor. Bara ren kostnadsdata och finansiell data.
Lycka till.

Problemet som jag ser det är inte tekniskt som du vill göra gällande utan noll insyn i vad kostnader och sådana saker är.
De enda som idag har insyn är EI som inte får publicera detaljerat per bolag.
Och EI har försökt sätta stopp för att elnätsbolagen ska höga sina taxor som de själva vill men blitt överkörda i rätten om jag kommer ihåg rätt och idag vet vi att EI INTE har befoghenheter att säga nej
https://www.energi.se/artiklar/2023...l-att-elnatsforetagen-forlorar-miljardbelopp/

Klart som satan att nätbolagen hävdar "vi har inte råd men vi vägar visa bevis på detta." då de har monopol och inte behöver visa ett j* skit till allmänheten.

Vill man bygga förståelse för kostnadsökningar , EffektAvgift etc etc måste man vara transparant vilket inte ett enda nätbolag är

 

[karlmb]

Hej karlmb

Elnäten måste även hantera spänningsnivå och spänningsvariationer där spänningsregleringen sker gemensamt för mängder av hus.

Om till exempel effektuttaget ändras upp och ner efter en timvis elprisnivå, så sker det oftare och snabbare än att kylan ökar under några dagar.

Men 1970 var det väl ingen som sprang ut och justerade upp matningspänning när Polman varnade för -25 i Göteborg? Och om det inte behövdes kan ju inte det behövas ngn justering idag.
(Sol på sommaren kan vi bortse från i denna diskussion, det är ngt annat och där finns också lösningar som inte behöver kosta så mkt som vi redan diskuterat)

Kraven på elkvalité har ökat med åren bland annat därför att den kraftelektronik vi kopplar in ställer krav på att spänningsnivån skall hålla sig inom vissa toleranser

Mycket elvärme var kopplat på huvudspänningen 400 V och var inte anslutet till nollan. Många av dagens elektroniklaster är enfaslaster, och alltså kopplat mellan fas och nolla.

Du menar att 1970 så kunde spänningen tillåtas sjunka under 200V eller så i vissa fall, men att idag klarar inte moderna apparater att det går under 210V? Tillåt mig tvivla.
Elektronik på 1 fas är ju ofta gjord för tom 110V i många fall, men har du ngt exempel på apparat som skulle börja krångla när vi närmar oss 210V?
Sedan kan givetvis snedbelastning idag vara ett större problem, men idag har vi ju våra fina elmätare som snabbt kan identifiera anslutningar med felkopplade eller snedbelastande laster. Vore ju betydligt mer relevant att en sådan fastighetsägare fick uppmaning från elnätsbolaget om vad som händer så att hen måste balansera om mha en elektriker, än att alla ska ligga o dra jämn last hela tiden.

 

[klaskarlsson]

Det är en ganska kort tidsperiod som villaområden byggts för direktverkande el.

1920-1940-tal var väl ved; sen 1950-1960-tal olja; slutet på 70-talet till 80-talet byggdes kanske rena elvärmeområden, men redan på 90-talet började värmepumpar komma och nu är det väl inget område som dimensioneras för ren direktel. En del hus har säkert konverterats också i olika lägen.

Här är vad husen har idag. Av alla villor är det kanske en fjärdedel som byggdes under en period då direktel dominerade.

[länk]

bar info...vilket för in mig på en tankenbana
Var det så jäkla dyrt att göra överdimensionerade elnät på 60-70 talet ? Det var ju då vi byggde kärnkraft och byggde ut elnätet, och uppenbarligen överdimensionerade det då, och jag har inte läst att kostnaderna för att koppla in sig på elnätet på 60-70 talet för ohemula ?

Så varför gör vi itne det idag: Visst kan det i stadsmiljö tex finnas kostander för att gräva upp gator om kulvertar inte klarar mer osv- men i villaomrdåen/mer lantligt bör det inte vara större problem att förstärka det i tex diken och uppgradera transformatorstationer.

Och med tanke på vad vi har betalat in i nätavgifter de senaste decennierna så borde elnätsbolagen ha gott om pengar i kassorna...eller kan det var så att de pengarna har investerats i överföringskablar till utlandet där man kan få bra betalt istället ?

Jag har inte hunnit kolla upp fakta och statistik kring det, men man blir lite fundersam..

 

[adron]

Effekttaxan ska slå ned som en hammare mot de som har stora effekttoppar som t ex laddar elbil eller har skaffat solceller medan småtopparna kan man strunta helt i att straffa med avgifter. En fördel är ju att de få med direktverkande el också straffas så att de tvingas skaffa värmepump.

Är det inte det effekttaxan gör? Givet att man slutar tänka på den som straff. De med småtoppar ojar sig väldigt mycket över något som i praktiken innebär huruvida de ska betala för en topp på 3 kW eller 2 kW. Och de flesta nätägare sänker överföringsavgift/säkringsavgift mer än vad både en och två extra kilowatt i effektavgift kostar.

 

[adron]

Hade ju faktiskt då varit mer rätt att helt enkelt införa kilometerskatt för elbilar (det hade jag tidigare tippat skulle komma tillslut). Sedan skulle dessa skatteintäkter öronmärkas och endast användas för kontrollerad utbyggnad och förstärkning av nätet,

Nej; en sådan kilometerskatt hade behövt innebära en höjning av totalkostnaden och att bygga ut. Vitsen med effektavgiften är att vi inte överhuvudtaget behöver bygga ut om vi inte implementerar dumma lösningar som är elaka mot elnätet. Det går alldeles utmärkt att ladda elbilar utan att behöva bygga ut elnätet.

 

[Martin Lundmark]

Men 1970 var det väl ingen som sprang ut och justerade upp matningspänning när Polman varnade för -25 i Göteborg? Och om det inte behövdes kan ju inte det behövas ngn justering idag.
(Sol på sommaren kan vi bortse från i denna diskussion, det är ngt annat och där finns också lösningar som inte behöver kosta så mkt som vi redan diskuterat)

Du menar att 1970 så kunde spänningen tillåtas sjunka under 200V eller så i vissa fall, men att idag klarar inte moderna apparater att det går under 210V? Tillåt mig tvivla.
Elektronik på 1 fas är ju ofta gjord för tom 110V i många fall, men har du ngt exempel på apparat som skulle börja krångla när vi närmar oss 210V?
Sedan kan givetvis snedbelastning idag vara ett större problem, men idag har vi ju våra fina elmätare som snabbt kan identifiera anslutningar med felkopplade eller snedbelastande laster. Vore ju betydligt mer relevant att en sådan fastighetsägare fick uppmaning från elnätsbolaget om vad som händer så att hen måste balansera om mha en elektriker, än att alla ska ligga o dra jämn last hela tiden.

Hej karlmb

Spänningsregleringen är uppbygg för att vara driftsäker och tåla väder och vind och de påkänningar som elnätet utsätts för genom till exempel kortslutning.

Spänningen till din villa, och säg 50 till villor, kommer från en transformator (oftast 10/0.4 kV) Denna transformator matas tillsammans med, säg 10–30, liknande 10/0.4 kV transformator från en transformator, på säg 40/10 kV, som har en lindningskopplade på primärsidan (40 kV) där strömmen är lägst.

Man mäter strömmen som går ut (på 10 kV nivån) från denna 40/10 kV transformator och beräknar sedan, genom att man vet impedansen i ledningsnäten fram till alla villorna, så att spänningen vid villorna håller sig i området 230 V +/- 10 %

Eftersom belastning och ledningsimpedansen för varje villa inte är identisk, så blir det inte en exakt reglering men genom att man även kan koppla om lindningarna (omsättningen) i 10/0.4 kV så kan viss justering göras. Men denna omkoppling kan bara ske genom att men bryter strömmen till 10/0.4 kV transformatorn och dess, säg 50, villor. Därför sker en sådan justering relativt sällan.

Det finns en standard som heter SS-EN 50160, där kravet på 230V ±10% är den gällande normen Genom den ökande mängden kraftelektronik så har man skärpt kraven att hålla den spänningen.

Många kraftelektronikbaserade elapparater (till exempel många datorer) klarar ett större inspänningsområde men vid lägre spänning i elnätet ökar då strömbehovet till dessa apparater och spänningsfallet i elnäten kan då öka.

Här finns en tråd på byggahus ”Laddbox klarar inte underspänning i nät” där till exempel i inlägg #10 beskriver spänningstoleransen för några elbilsladdare till 230V ±10% https://www.byggahus.se/forum/threads/laddbox-klarar-inte-underspanning-i-nat.539543/

I inlägg #215 i denna tråd så skrev jag; ”Om till exempel effektuttaget ändras upp och ner efter en timvis elprisnivå, så sker det oftare och snabbare än att kylan ökar under några dagar.”
Det skall förstås så, att när vi idag styr effekt till och från efter till exempel elpriset som kan ändra sig på timmesnivå. Då sker effektändringar och den spänningsvariation som då uppstår betydligt oftare, än gällande för elvärme för 30 år sedan där effekten och spänningsnivån ändrades då kylan förändrades.

 

[Claes Sörmland]

Är det inte det effekttaxan gör? Givet att man slutar tänka på den som straff. De med småtoppar ojar sig väldigt mycket över något som i praktiken innebär huruvida de ska betala för en topp på 3 kW eller 2 kW. Och de flesta nätägare sänker överföringsavgift/säkringsavgift mer än vad både en och två extra kilowatt i effektavgift kostar.

Det beror väl på hur den kommer att utformas av alla de olika nätägarna?

Att tänka på den som ett "straff" är väl helt centralt för att den ska kunna ha en effekt tänker jag. Om den går under radarn så styr den ju inte.

 

[Martin Lundmark]

Det beror väl på hur den kommer att utformas av alla de olika nätägarna?

Att tänka på den som ett "straff" är väl helt centralt för att den ska kunna ha en effekt tänker jag. Om den går under radarn så styr den ju inte.

Hej Claes Sörmland

I Expressen så kunde vi (20 feb 2026) läsa; ”Men de nya tarifferna har inte gett en generell prisökning, enligt Ellevio. Deras förslag är i stället att ”utbilda elkunden”. ”
https://www.expressen.se/ekonomi/elbolaget-utbilda-elkunderna-ingen-prisokning/

Med tanke på hur vi har ändrat vår elanvändning genom exempelvis styrning efter elpriser, värmepumpar som inte har total effekttäckning, elbilsladdning, solceller på villatak etcetera, så borde effektavgifterna till privatpersoner kommit för, säg 20 år, sedan

Då hade vi fått en helt annan utveckling av elapparater och vi hade haft en längre och lämpligare teknikutveckling hur vi väljer elapparater, hur vi sparar elenergi och hur vi håller nere kostnaden för elnäten.

Jag som de senaste 50 åren arbetat med elkraftteknik har sedan jag köpte huset 1994 kunnat använda mina elkraftkunskaper för att både spara elenergi och hålla nere effekttopparna som bland annat påverkar spänningsvariationer och därmed dimensionering av elnäten och dess kostnader framöver.

Jag ser därför inte effektavgiften som ett straff utan som en möjlighet till en robust elkraftförsörjning med rimligt låga kostnader.

Det verkar som om, att desto mindre man kan elkraftteknik (det gäller både privatpersoner, politiker och beslutsfattare) desto mer utvecklar man egna idéer och drömbilder av hur vår elkraftförsörjning fungerar.

Jag och elkraftkolleger som jag har dialog med, kallar inte effektavgifter för ”straffavgifter” vi kallar inte heller abonnemangsavgiften där effektavgiften kommer att ingå som en rörlig del, för ”straffavgift”.
Utan snarare som en utveckling där även en ökad användning av timpriser till privatpersoner ingår.

”Fler kunder med rörligt avtal eller timavtal. Det finns ny statistik från februari 2023 som visar andelen kunder med timavtal. Under april 2023 uppgick andelen kunder med timprisavtal till 11 procent. Andelen kunder med rörligt avtal ökade från 54 procent till 59 procent under perioden januari 2022 till och med januari 2023. I april uppgick andelen kunder med rörligt avtal eller timavtal till 65 procent.”
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2023/ny-statistik-visar-pa-fler-aktiva-elkunder/#:~:text=Enligt Energimyndighetens officiella statistik är,uppe på 11 procent.

 

[HenrikHuslöse]

Det är nog mer komplicerat än så.

Smältsäkringar är fenomenala på att begränsa genomsläppt energi, I²t. Om dvärgbrytaren föregås av en smältsäkring får det vara en rejäl säkring för att det inte ska räcka som skydd. Vid ett ström på 6kA bryter en 100A säkring på under 1ms enligt IFÖs diagram. Det är snabbare än brytaren själv kan. Stora felströmmar blir mer utmanande, speciellt över 100 kA, men det kräver å andra sidan en ganska stor transformator och korta kablar för att bli aktuellt.

I många fall så har till exempel valet av transformatorn gjorts så, att dess indre impedans innebär en begränsning av kortslutningsströmmen i elnätet vid kortslutning till nivåer, så att man kan skydda andra komponenter i elnätet.

Helt sant och väldigt relevant i anläggningar med egna transformatorer som kan ha höga felströmmar.

För det vanliga lågspänningsnätet bostäder, handel, småindustri, gatubelysning m.m. blir kablarna så långa att strömmen begränsas av dem.

 

[MrDizzy]

Hej Claes Sörmland

I Expressen så kunde vi (20 feb 2026) läsa; ”Men de nya tarifferna har inte gett en generell prisökning, enligt Ellevio. Deras förslag är i stället att ”utbilda elkunden”. ”
[länk]

Med tanke på hur vi har ändrat vår elanvändning genom exempelvis styrning efter elpriser, värmepumpar som inte har total effekttäckning, elbilsladdning, solceller på villatak etcetera, så borde effektavgifterna till privatpersoner kommit för, säg 20 år, sedan

Då hade vi fått en helt annan utveckling av elapparater och vi hade haft en längre och lämpligare teknikutveckling hur vi väljer elapparater, hur vi sparar elenergi och hur vi håller nere kostnaden för elnäten.

Jag som de senaste 50 åren arbetat med elkraftteknik har sedan jag köpte huset 1994 kunnat använda mina elkraftkunskaper för att både spara elenergi och hålla nere effekttopparna som bland annat påverkar spänningsvariationer och därmed dimensionering av elnäten och dess kostnader framöver.

Jag ser därför inte effektavgiften som ett straff utan som en möjlighet till en robust elkraftförsörjning med rimligt låga kostnader.

Det verkar som om, att desto mindre man kan elkraftteknik (det gäller både privatpersoner, politiker och beslutsfattare) desto mer utvecklar man egna idéer och drömbilder av hur vår elkraftförsörjning fungerar.

Jag och elkraftkolleger som jag har dialog med, kallar inte effektavgifter för ”straffavgifter”.
Utan snarare som en utveckling där även en ökad användning av timpriser till privatpersoner ingår.

”Fler kunder med rörligt avtal eller timavtal. Det finns ny statistik från februari 2023 som visar andelen kunder med timavtal. Under april 2023 uppgick andelen kunder med timprisavtal till 11 procent. Andelen kunder med rörligt avtal ökade från 54 procent till 59 procent under perioden januari 2022 till och med januari 2023. I april uppgick andelen kunder med rörligt avtal eller timavtal till 65 procent.”
[länk] Energimyndighetens officiella statistik är,uppe på 11 procent.

Man kommer aldrig att få bort "staffavgifts" stämpeln med utbildning.
Glöm det. Du får som Don Quijote kämpa förgäves
Det enda som kan hjälpa är kostnadstransparens för alla nätbolag.
Kan man inte som intresserad privatperson verifiera vad nätbolagen lägger pengarna på så kommer alla att anse att de drar in tillräckligt med pengar iaf och då är det straffavgifter.

Det du pratar om är teknisk förståelse för vad de flesta ser som ett ekonomi problem.
Och finns det ingen ekonomisk kostnadstransparens kommer det inte att finnas nån förståelse.

 

[Martin Lundmark]

Man kommer aldrig att få bort "staffavgifts" stämpeln med utbildning.
Glöm det. Du får som Don Quijote kämpa förgäves
Det enda som kan hjälpa är kostnadstransparens för alla nätbolag.
Kan man inte som intresserad privatperson verifiera vad nätbolagen lägger pengarna på så kommer alla att anse att de drar in tillräckligt med pengar iaf och då är det straffavgifter.

Det du pratar om är teknisk förståelse för vad de flesta ser som ett ekonomi problem.
Och finns det ingen ekonomisk kostnadstransparens kommer det inte att finnas nån förståelse.

Hej Claes Sörmland

Eftersom effektavgiften framöver kommer att ingå som den rörliga delen av abonnemangsavgiften.
Varför kallas du då inte med samma logik dagens abonnemangsavgift för en ”straffavgift”?

Det är knappast lämpligt att bidra till att begränsa ”utbildningen” och kunskapsnivån när det gäller att förstå hur elkraftnätet fungerar tekniskt men även ekonomiskt.