Och då undrar jag i mitt stilla sinne vad vi behöver effektavgifterna till.....Claes Sörmland skrev:
Du har glömt bort att man knappast hade en 16A huvudsäkring på den tiden i en större villa. Vi hade 35A.A adron skrev:
Det är bara räkna från minnet så hade vi 10st 1 kW 2-fas paneler bara på övervåningen, sedan 6 på bottenplan, och så en vvb på iaf 3 kW som alltid var på. Sedan tvätt o tork o disk o köksmaskiner på det.
Sedan är det mest 1-fasladdare som skjuter säkringar när folk glömmer att de drar 20A på en fas som oturligt nog även matar en vvb eller den numera enfasiga ugnen som man ju inte använder alltid.
Ja just Vattenfall behöver det inte i sina lokalnät i alla fall. Men det finns ju en stor mängd andra nätägare.S Snurrespratt skrev:
Hej karlmbK karlmb skrev:
Elnäten måste även hantera spänningsnivå och spänningsvariationer där spänningsregleringen sker gemensamt för mängder av hus.
Om till exempel effektuttaget ändras upp och ner efter en timvis elprisnivå, så sker det oftare och snabbare än att kylan ökar under några dagar.
Kraven på elkvalité har ökat med åren bland annat därför att den kraftelektronik vi kopplar in ställer krav på att spänningsnivån skall hålla sig inom vissa toleranser
Mycket elvärme var kopplat på huvudspänningen 400 V och var inte anslutet till nollan. Många av dagens elektroniklaster är enfaslaster, och alltså kopplat mellan fas och nolla.
Från min egen horisont kan jag bara konstatera att för mig personligen har effektavgiften varit ett effektivt styrmedel. Jag har en laddhybrid; fram tills att effektavgiften infördes var min laddbox konfigurerad att påbörja laddningen så fort kontaktdonet sattes i. Nu är den i stället konfigurerad att (på vardagar) enbart ladda under den tid då inga effekttoppar räknas (kl 21 - kl 06). Därigenom sänkte jag mina avgiftsgrundande effekttoppar från 13 - 14 kW till 3 - 4 kW. Detta under vintertid, då uppvärmningen är igång (bergvärmepump). Eftersom vi har en effektavgift på 125 kr/kW så gör denna enkla åtgärd att jag spar i runda slängar 1250 kronor i månaden jämfört med om jag hade fortsatt som tidigare.
Utöver detta har jag övergått till att (utom i nödfall) tvätta under helger, då inga effekttoppar räknas. I övrigt har jag inte ändrat något i mitt elkonsumtionsmönster. Men det jag har gjort, särskilt m.a.p. billaddningen, är ju i högsta grad signifikant.
Krasst sett är det väl just elbilsladdning där åtminstone jag kan se ett praktiskt betydelsefullt genomslag hos hushållen. Och det är samtidigt också den enda faktorn jag kan se som skulle driva denna enorma ökning av effektbehov man pratar om (om vi avgränsar oss till hushållen).H hhallen skrev:
Dvs. det handlar i grund och botten om elbilar och inte om tvätt, disk, dammsugning, matlagning, osv.
Där tänker jag att man hade önskat sig ett styrmedel som slår mer specifikt.
Ditt exempel är ju ett argument för att effekttaxan kan fungera. Om den ekonomiskt straffar de som skaffar elbil (och kanske solceller) tillräckligt hårt så väljer folk att vänta med det eller som du, att i alla fall försöka lindra kostnaden/effekttoppen. Att sen den stora massan av konsumenter som inte har elbil (eller solceller) inte begriper effekttaxan och får något mindre ekonomiskt straff för sina små toppar så spelar det ingen större roll eftersom de ändå inte har så höga effekttoppar.H hhallen skrev:
Edit: Den effektiva politiken är ju då utmejslad. Effekttaxan ska slå ned som en hammare mot de som har stora effekttoppar som t ex laddar elbil eller har skaffat solceller medan småtopparna kan man strunta helt i att straffa med avgifter. En fördel är ju att de få med direktverkande el också straffas så att de tvingas skaffa värmepump.
Redigerat:
Hade ju faktiskt då varit mer rätt att helt enkelt införa kilometerskatt för elbilar (det hade jag tidigare tippat skulle komma tillslut). Sedan skulle dessa skatteintäkter öronmärkas och endast användas för kontrollerad utbyggnad och förstärkning av nätet, dvs nätbolagen fick ansöka om anslag. Då skulle även kontrol kunna ske så att medlen verkligen användes enligt intentionen och inte landade i någon aktieutdelning eller kommunbidrag (i de fall då nätbolaget ägs av kommunen)C cpalm skrev:
Samtidigt skulle normala hushåll inte drabbas på grund av ett normalt liv; kunna basta, duscha och bada, laga mat, värma hus, helstekt anka i ugn mm. Dvs ett normalt familjeliv utan stress över nästa månads elräkning
Så länge inte elenergin blir dramatiskt mycket dyrare än idag är det ju lönsamt att gå över till elbil oavsett effektavgifterna. De flesta nätägare erbjuder tider på dygnet utan eller med nedsatt effektavgift, så det blir ändå få elbilsägare som tvingas betala stora effektavgifter för laddningens skull. Det finns vissa undantag, ska erkännas. Jag skulle dock tro att de flesta nätbolag som har en normal sammansättning av abonnenter så småningom kommer att gravitera mot en modell där man mer uttalat försöker styra bort konsumtion från vissa tider på dygnet, med effektavgiften som styrmedel. D.v.s. vi kanske får se modeller där det inte är hela dagen som är fullt effektavgiftsgrundande, och kanske inte hela natten som är effektavgiftsfri. Problemet med sådana mer komplexa modeller blir att förklara dem för konsumenterna.
Men med tanke på att det redan finns tekniska lösningar som konsumenter kan använda för att styra sin elförbrukning på tim- eller kvartspriser för själva energin, så kan det säkert även utvecklas liknande lösningar för att styra mot effektavgifterna.
"Den stora massan" som du refererar till (framför allt de som bor i lägenhet) kan sova lugnt, eftersom de flesta nätägare har utformat sina taxor så att den typen av abonnenter går jämnt upp eller till och med tjänar på effektavgiftsmodellen. Det här tjafset om att man inte längre ska kunna laga mat eller tvätta på vettiga tider är ju rent nonsens. Som jag påpekat i andra trådar använder man i princip aldrig apparaternas maxeffekt en hel timme i sträck.
Lite OT men hur räknar man för att komma fram till att man tjänar på att gå över till El-bil? Skulle gärna göra det men har svårt att motivera kostnaderna.H hhallen skrev:
Kör ca 2000 mil per år och köper Diesel för i runda slängar 15 tkr per år. Behöver kunna köra 20 mil utan laddning, även på vintern.
Hejkashieda skrev:
Spänningsvariationer får väl inte ledningar att glöda?
Kan du förklara för de som läser här hur du menar, så de förstår.
HejK karlmb skrev:
Vid en köldknäpp behövs en viss elenergimängd tillföras en villa. Antag att temperaturen är konstant under ett dygn, då var värmeelementen igång hela dygnet.
Med timpriser kan man nu vilja ta ut denna elenergimängd under färre timmar.
Eleffekten blir då högre genom elnätet och den medföljande spänningsvariationen.
Jag uttryckte mig lite väl slarvigt. Man får lägre driftkostnader med elbil. Men elbilar är generellt sett dyrare att köpa än bensin- och dieselbilar, så om det är lönsamt totalt sett lär ju bero på vilken typ av körmönster man har. Man bör även ta hänsyn till skillnader i skatt och försäkring.N nybyggarn3 skrev:
För min egen del har jag funnit att en laddhybrid är optimalt. Jag hittade en som var obetydligt dyrare än motsvarande diesel/bensinversion, och jag har normalt inte behov av att köra mer än högst 100 km per dygn.
Du skriver mycket om spänningsvariationer. Om vi helt enkelt byter ut alla distributionstransformatorer i Sverige mot nya med lägre impedans och lägre tomgångsförluster kombinerat med lindningsomkopplare för spänningsreglering, anser du då att frågan är utagerad?M Martin Lundmark skrev: