15 835 läst ·
447 svar
16k läst
447 svar
Busch vill stoppa effektavgifterna
70-00 skulle påstå är dimensionerade för dv-el.A adron skrev:Det är en ganska kort tidsperiod som villaområden byggts för direktverkande el.
1920-1940-tal var väl ved; sen 1950-1960-tal olja; slutet på 70-talet till 80-talet byggdes kanske rena elvärmeområden, men redan på 90-talet började värmepumpar komma och nu är det väl inget område som dimensioneras för ren direktel. En del hus har säkert konverterats också i olika lägen.
Och det innebär typ 70% av alla fristående bostäder har jag för mig.
Jag var lite sen att redigera in statistiklänken. Ungefär 700' av alla 2 miljoner småhus byggdes mellan 1970 och 2000, och jag får det till att ungefär 300' av dem har fjärrvärme eller en kombination med värmepanna, så borde vara ungefär 400' som dimensionerats för direktverkande el. För jag antar att där man har värmepanna eller fjärrvärme har de dimensionerats för det, medan bergvärmepumpar kan vara sånt som konverterats till i efterhand.K karlmb skrev:
https://pxexternal.energimyndigheten.se/sq/bd0b21f6-f993-4857-9527-435c32ef818c
Men där är väl en massa fritidshus med?A adron skrev:Jag var lite sen att redigera in statistiklänken. Ungefär 700' av alla 2 miljoner småhus byggdes mellan 1970 och 2000, och jag får det till att ungefär 300' av dem har fjärrvärme eller en kombination med värmepanna, så borde vara ungefär 400' som dimensionerats för direktverkande el. För jag antar att där man har värmepanna eller fjärrvärme har de dimensionerats för det, medan bergvärmepumpar kan vara sånt som konverterats till i efterhand.
[länk]
HejK karlmb skrev:
Vi hade ett elavtal 1994 som var högre elpris dec jan feb då vi körde olja/ved och ett lägre elpris resten av året då man körde vattenburen elvärme
Ca tio år senare installerade jag bergvärme medan andra på området installerade fjärrvärme
Redigerat:
Jag undrar det. Tror de flesta fritidshus är gamla och har vedeldning angivet som uppvärmning. Blev ju lägst fastighetsskatt så.A adron skrev:
Statistik är efter byggår. Så fritidshus som byggdes mellan 1970-2000 är med i siffrorna för 1970-2000. Kanske går att kombinera med någon statistik som anger permanentboende + byggår för småhus. Fritidshus lär hursomhelst knappast ha fjärrvärme.K karlmb skrev:
Ok. Men du nämnde 2 miljoner småhus. De är ju inte bara byggda 1970-2000.A adron skrev:
Precis, det är summan av översta raden i statistiken. 2 miljoner småhus. Byggdes det fler fritidshus förr? Lite osannolikt tänker jag; snarare så att det som förut var fritidshus nu är permanentboenden med en värmepump.K karlmb skrev:
Nu är det ju så att varje nätbolag har stor frihet att självt utforma effektavgiftens detaljer, och de har helt säkert en ingående kännedom om abonnentkollektivets sammansättning och förbrukningsmönster. Det måste de helt enkelt ha för att kunna planera för utbyggnad, underhåll och liknande. Tyvärr är den typen av uppgifter sällan offentligt tillgängliga.Claes Sörmland skrev:
Om sedan effektavgiftens utformning bidrar till att man uppnår den önskade förändringen av elförbrukningen - d.v.s. att den jämnas ut på ett sätt som leder till minskade kostnader för utbyggnad och underhåll - det lär ju bero på kompetensen hos de tjänstemän som gör det arbetet på respektive nätbolag. Antagligen träffar de inte 100% rätt på första försöket, men man får i så fall hoppas att prismodellerna finjusteras vartefter.
Att denna frihet i detaljutformningen existerar är både en svaghet och en styrka. En svaghet i och med att man inte kan ge alla konsumenter en och samma information i hela landet, men en styrka i och med att avgiften kan utformas för att ge bästa effekt (!) i just en viss nätägares nät (åtminstone så länge detta nät inte är alltför stort, och helst består av ett sammanhängande geografiskt område).
Det klagas ofta på att effektavgiften är svårbegriplig, och det framgår av många inlägg här på BH att så verkligen är fallet. Jag vill dock inte lägga hela ansvaret för detta på nätbolagen, och än mindre på regering och riksdag. De senare har ju uppenbarligen valt att lämna detaljerna åt nätbolagen, och de förra har i de fall jag kommit i kontakt med gett - i mitt tycke - lättbegriplig och korrekt information, och gett den i god tid. De har utöver detta tillhandahållit medel för kunderna att se sin historiska konsumtion så att de (kunderna) haft underlag för att bedöma om och i så fall hur de behöver förändra sin elanvändning för att undgå alltför höga effektavgifter.
Svårbegripligheten får nog i stället skyllas på att kunderna själva är för lata för att skaffa sig den information de behöver. Delvis kanske också på massmedia, som jag anser inte tillräckligt har förklarat att det kan skilja sig avsevärt mellan olika nätägare, vad gäller effektavgiftens utformning.
Jag forskade lite i hur olika nätbolag utformat avgiften efter att redaktören för vår lokala gratistidning i en ledare spydde galla över effektavgiftens storlek hos oss (125 kr/kW inklusive moms). Han jämförde med Mälarenergi, som om jag minns rätt hade 18 kr/kW enligt vad han påstod. Det visade sig dels att den låga kW-avgiften hos Mälarenergi var temporär och skulle höjas till 59,25 kr/kW per den 1/1 2026. Dels bortsåg skribenten från att Mälarenergi tar ut effektavgift hela året (hos oss tas den ut bara november - mars), samt att även abonnemangsavgift och elöverföringsavgift justeras i samband med att effektavgiften införs. Han - och uppenbarligen många andra - har inte förstått att man måste se på hur den totala kostnaden per år påverkas av effektavgiften.
Det finns också alla möjliga varianter på hur den dimensionerande effekten beräknas: hos oss är det t.ex. ingen påverkan alls från effekt som används på helger och mellan kl 21 och kl 06 på vardagar, och det dimensionerande värdet är medelvärdet av de tre timmar under avgiftspliktig tid som har högst förbrukning under en månad; dock att dessa tre timmar ska infalla på olika dygn. Andra nätbolag kan ha andra klockslag, en del har ingen avgiftsfri tid alls, andra har 50% rabatt på avgiften vissa tider, vissa tar rakt av bara den enskilda timme som haft högst förbrukning under en månad, etc. etc.
Och i slutändan är det troliga utfallet att effektavgift knappt fungerar alls som styrmedel utom för en liten grupp överintresserade konsumenter, så vi måste bygga ut elnäten i alla fall för elbilarna.
Men denna nya taxa införs ju inte främst för att styra elanvändning utan av rättviseskäl. För att de som är först med elbil också är de som ska få stå för eventuella merkostnader för nätets flaskhalsar.
Men denna nya taxa införs ju inte främst för att styra elanvändning utan av rättviseskäl. För att de som är först med elbil också är de som ska få stå för eventuella merkostnader för nätets flaskhalsar.
Att varenda elbolag kan klura ihop en egen version av en i grunden onödig och felstyrande ny avgift är inget annat än ett nytt falsarium.H hhallen skrev:Nu är det ju så att varje nätbolag har stor frihet att självt utforma effektavgiftens detaljer, och de har helt säkert en ingående kännedom om abonnentkollektivets sammansättning och förbrukningsmönster. Det måste de helt enkelt ha för att kunna planera för utbyggnad, underhåll och liknande. Tyvärr är den typen av uppgifter sällan offentligt tillgängliga.
Om sedan effektavgiftens utformning bidrar till att man uppnår den önskade förändringen av elförbrukningen - d.v.s. att den jämnas ut på ett sätt som leder till minskade kostnader för utbyggnad och underhåll - det lär ju bero på kompetensen hos de tjänstemän som gör det arbetet på respektive nätbolag. Antagligen träffar de inte 100% rätt på första försöket, men man får i så fall hoppas att prismodellerna finjusteras vartefter.
Att denna frihet i detaljutformningen existerar är både en svaghet och en styrka. En svaghet i och med att man inte kan ge alla konsumenter en och samma information i hela landet, men en styrka i och med att avgiften kan utformas för att ge bästa effekt (!) i just en viss nätägares nät (åtminstone så länge detta nät inte är alltför stort, och helst består av ett sammanhängande geografiskt område).
Det klagas ofta på att effektavgiften är svårbegriplig, och det framgår av många inlägg här på BH att så verkligen är fallet. Jag vill dock inte lägga hela ansvaret för detta på nätbolagen, och än mindre på regering och riksdag. De senare har ju uppenbarligen valt att lämna detaljerna åt nätbolagen, och de förra har i de fall jag kommit i kontakt med gett - i mitt tycke - lättbegriplig och korrekt information, och gett den i god tid. De har utöver detta tillhandahållit medel för kunderna att se sin historiska konsumtion så att de (kunderna) haft underlag för att bedöma om och i så fall hur de behöver förändra sin elanvändning för att undgå alltför höga effektavgifter.
Svårbegripligheten får nog i stället skyllas på att kunderna själva är för lata för att skaffa sig den information de behöver. Delvis kanske också på massmedia, som jag anser inte tillräckligt har förklarat att det kan skilja sig avsevärt mellan olika nätägare, vad gäller effektavgiftens utformning.
Jag forskade lite i hur olika nätbolag utformat avgiften efter att redaktören för vår lokala gratistidning i en ledare spydde galla över effektavgiftens storlek hos oss (125 kr/kW inklusive moms). Han jämförde med Mälarenergi, som om jag minns rätt hade 18 kr/kW enligt vad han påstod. Det visade sig dels att den låga kW-avgiften hos Mälarenergi var temporär och skulle höjas till 59,25 kr/kW per den 1/1 2026. Dels bortsåg skribenten från att Mälarenergi tar ut effektavgift hela året (hos oss tas den ut bara november - mars), samt att även abonnemangsavgift och elöverföringsavgift justeras i samband med att effektavgiften införs. Han - och uppenbarligen många andra - har inte förstått att man måste se på hur den totala kostnaden per år påverkas av effektavgiften.
Det finns också alla möjliga varianter på hur den dimensionerande effekten beräknas: hos oss är det t.ex. ingen påverkan alls från effekt som används på helger och mellan kl 21 och kl 06 på vardagar, och det dimensionerande värdet är medelvärdet av de tre timmar under avgiftspliktig tid som har högst förbrukning under en månad; dock att dessa tre timmar ska infalla på olika dygn. Andra nätbolag kan ha andra klockslag, en del har ingen avgiftsfri tid alls, andra har 50% rabatt på avgiften vissa tider, vissa tar rakt av bara den enskilda timme som haft högst förbrukning under en månad, etc. etc.
Effektavgift är som att en konstnär måste använda en fet fasadpensek när han målar på duk.
Fortfarande har inget enda elnätsbolag i landet visat hur precis något enda lokalnöt skulle slippa uppgradering genom att de nu inför effektavgift.
Den enda följden som kommer att bli är att en del som idag sitter med månadsmedelpris inte kommer att våga gå över till timpris(kvart).
Och de kommer då inte att söka lösningar för att ladda elbil tex på natten utan bara fortsätta som idag. De pluggar in bilen när de kommer hem så den om än på låg effekt kommer att stå på laddning när de lagar mat, diskar o allt annat.