HD beslutade att en meteorit inte blir en del av den fasta egendomen när den just har fallit ned på marken. Men tiden kan den bli det, d v s om den ligger kvar. Därmed förlorade markägaren, han äger inte meteoriten utan den blir lös egendom som tillhör den som hittar den och tar den i besittning.
Det mest centrala för frågan från HDs domskäl:
HD knaprade lite i kanten på markägares äganderätt helt enkelt.
Det mest centrala för frågan från HDs domskäl:
HD knaprade lite i kanten på markägares äganderätt helt enkelt.
Intressant. Tillbaka till tingsrättens resonemang med andra ord. Alla ting som inte är fast egendom skall vara lös egendom.
Spännande att justitierådet Anders Eka var av skiljaktig mening. Det gör ju ställningstagandet ännu tydligare av HD men visar också att detta nog borde lösas av lagstiftaren och inte av nycker i rättsapparaten.
Det mest centrala i Ekas skiljaktiga mening som alltså röstandes ned:
Personligen skulle jag nog köpt Ekas resonemang om jag satt i HD eller var lagstiftaren. I grund och botten, varför skilja meteoriter från andra stenar som flyttas av naturkrafter? Om regnvattnet för över sand eller grus från grannfastigheten är det min sand och mitt grus, min fasta egendom. Men om sanden och gruset kommer från en meteorit är det plötsligt lös egendom. Om min fastighet får ett stort meteoritnedslag som skapar en krater på 200 m så är det inte min egendom som ligger i botten av kratern. Den tillhör var och en som tar den i besittning. Det blir ju bra märkligt.
Det mest centrala i Ekas skiljaktiga mening som alltså röstandes ned:
Personligen skulle jag nog köpt Ekas resonemang om jag satt i HD eller var lagstiftaren. I grund och botten, varför skilja meteoriter från andra stenar som flyttas av naturkrafter? Om regnvattnet för över sand eller grus från grannfastigheten är det min sand och mitt grus, min fasta egendom. Men om sanden och gruset kommer från en meteorit är det plötsligt lös egendom. Om min fastighet får ett stort meteoritnedslag som skapar en krater på 200 m så är det inte min egendom som ligger i botten av kratern. Den tillhör var och en som tar den i besittning. Det blir ju bra märkligt.
Fast om någon lastat en hög med grus på din mark man du ju inte gärna se den som din direkt heller. Då tänker man nog, här har någon lastat fel eller dumpat olagligt. Skulle samma hög med jord ligga där i säg 100 år skulle man nog istället se den som en del av fastigheten, även om den kom dit på annat sätt från början.Claes Sörmland skrev:
Ja precis, om någon aktivt placerar en meteorit på min mark så är det ju tydligt för alla att det måste vara röra sig om lös egendom. Ingen är nog oense där.
Det handlar givetvis om att meteoriter har ett större monetärt värde. En meteorit är ingen gråsten utan en meteorit, det är proveniensen som är det betydande.
Nu tvingas ju HD stirra sig skelögda i försök att hitta en tolkning av lagtext och förarbetena därtill, trots att dessa uppenbarligen inte tagit någon som helst höjd för/hänsyn till en liknande händelse. En mer ärlig process hade resulterat i att svaret var "vi har inte en susning, och överlåter åt riksdagen att avgöra hur det ligger till". Istället för endast två möjliga utfall (lagen säger bu eller bä) borde det finnas ytterligare ett (lagen har ingen åsikt).
För övrigt tycker jag inte att Ekas resonemang är något mästerverk. Det saknar ju en röd tråd. Vad har flytt mellan fastigheter med detta att göra, då något sådant inte skett? Vad spelar det för roll om en lekman kan se skillnad på en meteorit eller inte? Det är ju likt förbannat en meteorit. Varför nämner han i ena stunden att det särskilt då något legat länge i marken kan var svårt att avgöra om det är en meteorit eller inte, för att i nästa stund dra slutsatsen att även sådant som precis nyss slagit ner ska ses som fast egendom? Etc.
Nu tvingas ju HD stirra sig skelögda i försök att hitta en tolkning av lagtext och förarbetena därtill, trots att dessa uppenbarligen inte tagit någon som helst höjd för/hänsyn till en liknande händelse. En mer ärlig process hade resulterat i att svaret var "vi har inte en susning, och överlåter åt riksdagen att avgöra hur det ligger till". Istället för endast två möjliga utfall (lagen säger bu eller bä) borde det finnas ytterligare ett (lagen har ingen åsikt).
För övrigt tycker jag inte att Ekas resonemang är något mästerverk. Det saknar ju en röd tråd. Vad har flytt mellan fastigheter med detta att göra, då något sådant inte skett? Vad spelar det för roll om en lekman kan se skillnad på en meteorit eller inte? Det är ju likt förbannat en meteorit. Varför nämner han i ena stunden att det särskilt då något legat länge i marken kan var svårt att avgöra om det är en meteorit eller inte, för att i nästa stund dra slutsatsen att även sådant som precis nyss slagit ner ska ses som fast egendom? Etc.
Sten och sand som redan fanns på en fastighet, men flyttas till en annan till följd av ett kraftigt meteoritnedslag (naturkraften), förblir då fast egendom på den fastighet den flyttades till?
Ja i grund och botten när den förenas med den nya fastigheten.K kniv skrev:
Då blir det ju nästan som så att händelsen i sig (meteoritnedslag) inte har någon inverkan på äganderätten utan det är således bara vad objektet består av och/eller tiden den legat på fastigheten som blir av betydelse för att avgöra vem som äger objektet.
Så är det ju, HD har nu beslutat av meteoriter inte är fast egendom när de dimper ned på en fastighet i Sverige. En meterorit är en bit materia som saknar ägare tills någon tar den i besittning och blir den förste ägaren av dem. Är det fastighetsägaren som tar meteoriten i besittning först och lämnar den placerad på sin fastighet (förenad med marken) för stadigvarande bruk så blir meteoriten fast egendom när en förenas med fastigheten. Nu får andra inte längre ta den.K kniv skrev: