Frakten kan vara en betydande del av kostnaden eftersom plast är billigt men plastdetaljer tar plats. Jag har köpt stora komplexa plastverktyg som tagits fram, tillverkats och provats i Kina innan de skickats till Europa för massproduktion. Kineserna är duktiga. Verktyg till en vanlig kopplingsdosa kan de nästan göra i sömnen.Mikael_L skrev:
hsd
Medlem
· Kalmar län, Östra Götaland
· 6 816 inlägg
hsd
Medlem
- Kalmar län, Östra Götaland
- 6 816 inlägg
Importör är den som importerar, dvs Du om Du köper från exempelvis Kina13th Marine skrev:
Grundtanken med CE-märkningen är att det är tillverkaren som ska dels kontrollera produkten, eller se till att den kontrolleras, och sen fixa en DoC samt anbringa CE-märke på produkten.
Men det går inte alltid, av en massa anledningar, så därför kan den som importerar produkten istället göra detta, för som importör "sätter man ju en produkt på marknaden".
Men ute på gråskalan hamnar ju det som en person själv importerar för eget bruk, det är inget som "sätts på marknaden" inom EU, och då borde kraven på tester, DoC och märkning falla bort.
Men då får man inte sälja produkten vidare - lite strikt sett.
Jag kan som företagare inte köpa in lite ej CE-märkta dosor och sen använda i min verksamhet (i slutänden fakturera kunden för den), även om det skulle vara bara några enstaka, inte ens en enda.
Ett annat intressant specialfall är den som bygger och producerar maskiner av olika slag.
De bör kunna använda valfritt av icke CE-märkt material, bara maskinen i slutänden i sin helhet kontrolleras som sig bör, får en DoC och sen ett CE-märke.
De enskilda komponenterna måste inte vara CE-märkta, utan bara slutprodukten, som är ämnad att sättas på marknaden.
* DoC = Declaration of Conformity
Ett exempel på hur de kan se ut
Och här ett exempel på en DoC för en produkt där importören har tagit på sig tillverkarens roll.
Det här är en armatur från Malmbergs, och de har ju förstås ingen egen fabrik.
De har bara pytsat in sin DoC i sista sidan av bruks och monteringsanvisningen, vilket jag tror är helt OK.
Men det går inte alltid, av en massa anledningar, så därför kan den som importerar produkten istället göra detta, för som importör "sätter man ju en produkt på marknaden".
Men ute på gråskalan hamnar ju det som en person själv importerar för eget bruk, det är inget som "sätts på marknaden" inom EU, och då borde kraven på tester, DoC och märkning falla bort.
Men då får man inte sälja produkten vidare - lite strikt sett.
Jag kan som företagare inte köpa in lite ej CE-märkta dosor och sen använda i min verksamhet (i slutänden fakturera kunden för den), även om det skulle vara bara några enstaka, inte ens en enda.
Ett annat intressant specialfall är den som bygger och producerar maskiner av olika slag.
De bör kunna använda valfritt av icke CE-märkt material, bara maskinen i slutänden i sin helhet kontrolleras som sig bör, får en DoC och sen ett CE-märke.
De enskilda komponenterna måste inte vara CE-märkta, utan bara slutprodukten, som är ämnad att sättas på marknaden.
* DoC = Declaration of Conformity
Ett exempel på hur de kan se ut
Och här ett exempel på en DoC för en produkt där importören har tagit på sig tillverkarens roll.
Det här är en armatur från Malmbergs, och de har ju förstås ingen egen fabrik.
De har bara pytsat in sin DoC i sista sidan av bruks och monteringsanvisningen, vilket jag tror är helt OK.
Det finns några formkrav på en DoC, jag kan nog inte redogöra för precis allt, men ska försöka.
Det ska naturligtvis framgå vilket företag och vilken produkt det gäller.
Det ska framgå vilka standarder man åberopar att gälla för produkten
(Och här gäller det att inse att en på sätt och vis liknande produkter kanske måste, eller åtminstone bör, väljas olika standarder för, t.ex. EN 61010 för laboratorieprodukter eller IEC 60335 för hushållsprodukter kan båda användas till en våg, som exempel)
Övergripande så är det överensstämmelse med EU-direktiv som ska testas, men då dessa är för flummiga så letar man reda på lämpliga standarder som mer i detalj redovisar krav att konstruera och testa mot.
I dessa två ovanstående DoC så testas båda mot Low Voltage Directive (LVD = elektrisk säkerhet) och EMC-direktivet,
ErP är ett relativt nytt direktiv som kollar på energieffektivitet och sånt.
Sen måste DoC skrivas under av någon väldigt högt inom organisationen, lämpligtvis VD eller av någon produktmanager i nivån under, typ.
Jag har inte koll på hur detta är skrivet, men det får inte skrivas under av någon lägre tjänsteman eller den som testat osv (testrapporten/rapporterna, ska väl dock skrivas under av den som testat eller hans chef).
Det ska naturligtvis framgå vilket företag och vilken produkt det gäller.
Det ska framgå vilka standarder man åberopar att gälla för produkten
(Och här gäller det att inse att en på sätt och vis liknande produkter kanske måste, eller åtminstone bör, väljas olika standarder för, t.ex. EN 61010 för laboratorieprodukter eller IEC 60335 för hushållsprodukter kan båda användas till en våg, som exempel)
Övergripande så är det överensstämmelse med EU-direktiv som ska testas, men då dessa är för flummiga så letar man reda på lämpliga standarder som mer i detalj redovisar krav att konstruera och testa mot.
I dessa två ovanstående DoC så testas båda mot Low Voltage Directive (LVD = elektrisk säkerhet) och EMC-direktivet,
ErP är ett relativt nytt direktiv som kollar på energieffektivitet och sånt.
Sen måste DoC skrivas under av någon väldigt högt inom organisationen, lämpligtvis VD eller av någon produktmanager i nivån under, typ.
Jag har inte koll på hur detta är skrivet, men det får inte skrivas under av någon lägre tjänsteman eller den som testat osv (testrapporten/rapporterna, ska väl dock skrivas under av den som testat eller hans chef).
Kineserna respekterar inte internationella standarder, patent, märkningar, klassningar etc. och det understöds av den kinesiska staten, varför du aldrig kan veta vad du får, egentligen. Det står IP55 på den men är det det? Kanske, kanske inte.Anonymiserad 793645 skrev:
Man skriver på svensk standard:
Till vart och ett av direktiven har Europeiska kommissionen offentliggjort en lista över standarder som den godkänt för användning tillsammans med direktivet. Det heter att dessa standarder ger presumption, dvs de regler och anvisningar som standarderna innehåller leder, om de följs, till en säkerhetsnivå som överensstämmer med kraven i direktivet.
Dessa listor uppdateras regelbundet, eftersom det kommer nya standarder och gamla standarder revideras. Listorna finns hos EU. På elområdet kan man dock normalt säga, att om det finns en europeisk säkerhets- eller EMC-standard, så är den också listad under passande direktiv.
Jämför med elinstallationsreglerna som ger presumtion mot Elsäkerhetsverkets föreskrift för utförande av elinstallationer.
Jag tycker den nya metoden är bra. Dels blir det enkelt. Dels ger det möjlighet att välja en annan lösning. Och så blir de färdiga tekniska lösningarna som finns använda hela tiden och det är bästa sättet att verkligen finjustera något.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 131 inlägg
Men inom denna lista är det helt fritt att välja standard eller? Finns det inga krav på att man väljer "rätt"?
Jag tänker t.ex på produkter från USA som ecoflow som säger sig vara en powerbank och därmed duckar för alla krav som hör till en UPS.
Jag tänker t.ex på produkter från USA som ecoflow som säger sig vara en powerbank och därmed duckar för alla krav som hör till en UPS.
Det hoppas jag verkligen att det finns. Jag förstår vad du menar och minns den tråden om ecoflow.
Det är både en bra och intressant fråga jag någon gång tänkt sätta mig in i.
Det är både en bra och intressant fråga jag någon gång tänkt sätta mig in i.