44 499 läst ·
1 716 svar
44k läst
1,7k svar
Batteri utan solceller, hur ska man tänka?
För ändamålet är det helt okej att inte räkna med avgifterna. Dom applicerar jag baserat på mina.pacman42 skrev:
Jag skulle kunna göra det till helgen, hinner inte nu.
Jag hade dock kalkylarken för 2023 i telefonen. Där betalade jag runt 60% av månadsmedelpriset (vilket alltid är klart lägre än ett månadsprisabonnemang, här jämför jag med det rena aritmetiska månadsmedelpriset) på sommarhalvåret (bäst var september där jag bara betalade 45% av månadsmedelpriset från Nordpool). På vintern det pret låg jag i snitt runt 75% av månadsmedelpriset.
Jag gissar att jag ligger ännu bättre till numera då vi har en till elbil och det sänker det viktade medelpriset jag betalar, både på sommar och vinter.
Jag behöver göra nya kalkykark då jag inte har färdiga för kvartspriserna. Jag hade egentligen tänkt göra en programvara för ändamålet, så jag ber väl en AI hjälpa mig med det i helgen.
Och bara för att förtydliga, detta är jämförelse av priserna utan överföring och energiskatt.
Edit: priserna ovan var innan badtunnan också så även denna bör sänka medelpriset.
Har också badtunna, och elbil. Har först på senare tid börjat ladda bilen mer därav en stor ökning i egen förbrukning.
Finner man inte sitt snitt på räkningen?
Värst vad enkelt du gör det då...Sittställning skrev:
Jan: 97,19 öre exkl moms (snitt på nordpol 123.27)
Feb: 99,04 (126.11)
Mar: 48,09 (72.42)
Apr: 45,58 (69.07)
Jag har fått jämka påslagen litegrann då jag förhandlat till mig rabatter som ibland överskrider påslagen. För dessa fyra månader gick påslag och rabatter nästintill jämnt ut så jag strök dem helt enkelt. Det skiljde ett par tior bara.
Så jag får vara rätt nöjd ändå under 2026 så här långt.
Men vi tar väl inte alla beslut på ekonomisk grund.Alfredo skrev:
Och ibland tror vi iofs det, men likförbannat så har vi räknat dåligt, kört på känsla, eller låtit begäret förblinda kalkylen osv osv.
Mina paneler tillkom definitivt inte efter någon noggrann kalkyl, utan det var nog mest känsla och ryggradsreflex och något typ .. "Jag vill prova!"
Det är inte heller säkert att jag någonsin kommer att göra någon ekonomisk uppföljning av äventyret.
Men på känsla så är jag rätt säker på att det i alla fall inte blir någon idiotisk affär till sist, sämre har jag garanterat gjort, men jag är absolut inte säker på att detta kommer bli speciellt lönsamt heller, jag har inte solpanelerna av rent affärsmässiga skäl, om man säger så.
Men jag har i alla fall tänkt att i kombination med elbil och grym elskatt och girig nätägare så borde det kunna bli ganska bra.
Sen tror ju jag att jag kommer vara off-grid om sisådär 10 år, det är lika bra att börja experimentera lite som smått redan nu, om detta ska slå in.
Det är HELT ok. Mycket köp jag gör kan jag inte motivera att de lönar sig. Det kostar att leva.Mikael_L skrev:
Men vi tar väl inte alla beslut på ekonomisk grund.
Och ibland tror vi iofs det, men likförbannat så har vi räknat dåligt, kört på känsla, eller låtit begäret förblinda kalkylen osv osv.
Mina paneler tillkom definitivt inte efter någon noggrann kalkyl, utan det var nog mest känsla och ryggradsreflex och något typ .. "Jag vill prova!"
Men, om man inte har miljöskäl eller gillar att labba med ny teknik eller nåt annat så är ju solceller en typisk investering man vill ska iallafall betala sig på lite sikt.
Och det är helt OK.Mikael_L skrev:
Det är inte heller säkert att jag någonsin kommer att göra någon ekonomisk uppföljning av äventyret.
Men på känsla så är jag rätt säker på att det i alla fall inte blir någon idiotisk affär till sist, sämre har jag garanterat gjort, men jag är absolut inte säker på att detta kommer bli speciellt lönsamt heller, jag har inte solpanelerna av rent affärsmässiga skäl, om man säger så.
Men jag har i alla fall tänkt att i kombination med elbil och grym elskatt och girig nätägare så borde det kunna bli ganska bra.
Sen tror ju jag att jag kommer vara off-grid om sisådär 10 år, det är lika bra att börja experimentera lite som smått redan nu, om detta ska slå in.
Men några i tråden vill ju mena att det inte kostar något att låna om man har pengar på banken.
Så kan vara fallet.D djac skrev:
Frågan är - vill du inte amortera för att ha en buffert på banken? Vill du inte amortera för att göra en rolig resa? Eller köpa en kul bil. Eller stilla ditt tekniksug med lite solceller.
Man kan ju tänka att man renoverar och byter ut saker på huset, vare sig det behövs eller inte, för att man tänker att man ska skapa sig en bekymmersfri ålderdom. Om solceller hör till denna kategori är det helt ok.
Men det gör inte att det är "gratis" att låna pengarna.
Det ÄRLIGA är att ta en ränta och räkna på den, se hur lång tid det tar för solcellernas besparing att betala både ränta och amortering för att betala av lånet. Då får man en payback tid. Om den är säg 7 år så vet man att om 7 år börjar man spara pengar.
Vad ska man då räkna på för ränta?
Inlåningsränta?
Utlåningsränta (dvs kostnaden för ditt bolån)?
Alternativ investering, tex ska jag byta fönster, montera värmepump osv. - den av dessa saker som ger en snabbare återbetalning bör man väl börja med (givet att inte bidraget för solceller försvinner, eller fönstren är ruttna och MÅSTE bytas).
Många saker (som fönsterbyte) har en återbetalningstid med en rimligt satt kalkylränta som är LÄNGRE än livslängden på de nya fönstren. Det finns då inget EKONOMISKT skäl att byta fönster. Man kan ju vilja göra det för att man älskar utseendet på prima polsk plast och hatar munblåsta fönster i kärnvirke. Då kan det vara värt att lägga pengar på detta, även om det aldrig betalar sig.
Som Nissens har varit inne på är hans alternativa investering indexfonder som han tror har en riskfri avkastning på 10%. Jag är inte så övertygad att den är "riskfri", isåfall skulle ingen sätta pengar på ett bankkonto och bara få 2% ränta.
Jag kanske spelar på roulette och sätter allt på svart, övertygad att dubbla min insats. Då jag känner mig synsk ser jag ingensomhelst risk i detta, varför jag tycker Nissens 10% per år är löjligt. Jag gör 100% på en kväll. Någon annan kanske känner att detta inte är helt riskfritt trots allt.
Därför föredrar endel att sätta pengarna på banken. Det finns en bankgaranti om banken skulle gå omkull. Det bör väl sålänge landet inte går kaputt ändå vara rätt riskfritt.
Nån annan litar inte på en bankdirektör och tycker risken är minst i madrassen. Men där blir det ingen ränta alls, utan pengarnas värde minskar pga inflation. Och man kan ju få inbrott så risken är inte noll.
https://www.fortnox.se/fortnox-foretagsguide/ekonomisk-ordlista/kalkylranta
Jag återkommer till detta. Om det finns låneutrymme på bostaden. Låna till renovering och solceller. Räkna den förväntade räntan som din kalkylränta, vill du vara riktigt säker - sätt bindingstiden på räntan till den förväntade paybacktiden.
Sen kan man ta sina pengar man hade i handen och spela på roulette, satsa på indexfonder eller vad man nu vill göra.
Det bästa är, om man i sådana här trådar bara är transparent och säger "räntan jag räknar med är (tex) 4%. För någon är det högt, för någon annan lågt. Men det är ändå NÅGON ränta.
Kopierat från nätet:
Investering = Årlig besparing * ((1 - (1+r)^-n) / r)
där:
r = kalkylränta
n = antal år
Om man löser ut n får man:
n = -ln(1 - (Investering * r / Besparing)) / ln(1+r)
Exempel:
Investering: 150 000 kr
Besparing: 20 000 kr/år
Kalkylränta: 4%
Payback utan hänsyn till räntan;
150 000 / 20 000 = 7,5 år
Men med 4% kalkylränta:
n = ungefär 9,1 år
Så investeringen behöver alltså ge 20 000 kr/år i drygt 9 år för att kompensera för finanseringskostnaden.
Om 150.000 solceller och batteri ger 20.000 per år i besparing har jag ingen aning om, men siffrorna känns iallafall i rätt 10-potens.
Dock, kan man göra en känslighetsanalys. Säg att man bara sparar 10.000 per år? Då blir det 15 år utan ränta, eller 23 år med räntan.
Så med 20.000 i besparing;
- 7,5 år utan ränta
- 8,2 år vid 2%
- 9,1 år vid 4%
- 11,5 år vid 8%
Varför räknar du bilens behov som separat från resten av husets behov?pacman42 skrev:
Ett batteri för att kunna värma huset är väl också överdimensionerat för husets behov i övrigt?
Jag tycker inte att du säger något fel, jag sparar över 20.000 per år, lätt, men det är inget värt för någon annan än just mig eftersom förhållandena är unika för varje fall.J JohanLun skrev:Det är HELT ok. Mycket köp jag gör kan jag inte motivera att de lönar sig. Det kostar att leva.
Men, om man inte har miljöskäl eller gillar att labba med ny teknik eller nåt annat så är ju solceller en typisk investering man vill ska iallafall betala sig på lite sikt.
Och det är helt OK.
Men några i tråden vill ju mena att det inte kostar något att låna om man har pengar på banken.
Så kan vara fallet.
Frågan är - vill du inte amortera för att ha en buffert på banken? Vill du inte amortera för att göra en rolig resa? Eller köpa en kul bil. Eller stilla ditt tekniksug med lite solceller.
Man kan ju tänka att man renoverar och byter ut saker på huset, vare sig det behövs eller inte, för att man tänker att man ska skapa sig en bekymmersfri ålderdom. Om solceller hör till denna kategori är det helt ok.
Men det gör inte att det är "gratis" att låna pengarna.
Det ÄRLIGA är att ta en ränta och räkna på den, se hur lång tid det tar för solcellernas besparing att betala både ränta och amortering för att betala av lånet. Då får man en payback tid. Om den är säg 7 år så vet man att om 7 år börjar man spara pengar.
Vad ska man då räkna på för ränta?
Inlåningsränta?
Utlåningsränta (dvs kostnaden för ditt bolån)?
Alternativ investering, tex ska jag byta fönster, montera värmepump osv. - den av dessa saker som ger en snabbare återbetalning bör man väl börja med (givet att inte bidraget för solceller försvinner, eller fönstren är ruttna och MÅSTE bytas).
Många saker (som fönsterbyte) har en återbetalningstid med en rimligt satt kalkylränta som är LÄNGRE än livslängden på de nya fönstren. Det finns då inget EKONOMISKT skäl att byta fönster. Man kan ju vilja göra det för att man älskar utseendet på prima polsk plast och hatar munblåsta fönster i kärnvirke. Då kan det vara värt att lägga pengar på detta, även om det aldrig betalar sig.
Som Nissens har varit inne på är hans alternativa investering indexfonder som han tror har en riskfri avkastning på 10%. Jag är inte så övertygad att den är "riskfri", isåfall skulle ingen sätta pengar på ett bankkonto och bara få 2% ränta.
Jag kanske spelar på roulette och sätter allt på svart, övertygad att dubbla min insats. Då jag känner mig synsk ser jag ingensomhelst risk i detta, varför jag tycker Nissens 10% per år är löjligt. Jag gör 100% på en kväll. Någon annan kanske känner att detta inte är helt riskfritt trots allt.
Därför föredrar endel att sätta pengarna på banken. Det finns en bankgaranti om banken skulle gå omkull. Det bör väl sålänge landet inte går kaputt ändå vara rätt riskfritt.
Nån annan litar inte på en bankdirektör och tycker risken är minst i madrassen. Men där blir det ingen ränta alls, utan pengarnas värde minskar pga inflation. Och man kan ju få inbrott så risken är inte noll.
[länk]
Jag återkommer till detta. Om det finns låneutrymme på bostaden. Låna till renovering och solceller. Räkna den förväntade räntan som din kalkylränta, vill du vara riktigt säker - sätt bindingstiden på räntan till den förväntade paybacktiden.
Sen kan man ta sina pengar man hade i handen och spela på roulette, satsa på indexfonder eller vad man nu vill göra.
Det bästa är, om man i sådana här trådar bara är transparent och säger "räntan jag räknar med är (tex) 4%. För någon är det högt, för någon annan lågt. Men det är ändå NÅGON ränta.
Kopierat från nätet:
Investering = Årlig besparing * ((1 - (1+r)^-n) / r)
där:
r = kalkylränta
n = antal år
Om man löser ut n får man:
n = -ln(1 - (Investering * r / Besparing)) / ln(1+r)
Exempel:
Investering: 150 000 kr
Besparing: 20 000 kr/år
Kalkylränta: 4%
Payback utan hänsyn till räntan;
150 000 / 20 000 = 7,5 år
Men med 4% kalkylränta:
n = ungefär 9,1 år
Så investeringen behöver alltså ge 20 000 kr/år i drygt 9 år för att kompensera för finanseringskostnaden.
Om 150.000 solceller och batteri ger 20.000 per år i besparing har jag ingen aning om, men siffrorna känns iallafall i rätt 10-potens.
Dock, kan man göra en känslighetsanalys. Säg att man bara sparar 10.000 per år? Då blir det 15 år utan ränta, eller 23 år med räntan.
Så med 20.000 i besparing;
För egen del - så är det nästan orimligt att spara 20.000, då måste jag i princip vara självförsörjande de flesta av årets månader.
- 7,5 år utan ränta
- 8,2 år vid 2%
- 9,1 år vid 4%
- 11,5 år vid 8%
Gällande dina funderingar om mina skäl att planera som just jag gör så träffar du flera punkter, jag har ganska stor buffert, dels för att jag inte vill riskera att påverkas känslomässigt vid nästa börsfall, som kanske tar ett par åt att hämta sig ifrån, jag vill leva som vanligt då, kanske tom lite mer ekonomiskt aggressivt då fyndläge ofta uppstår. Jag har idag inkomst men vill inte känna mig bunden vid denna, kommer sluta inom några år oavsett men kan bli senare eller tidigare.
Funderingarna kring bolån eller ej är ju individuella, jag kan bara konstatera att det finns många pensionärer i Sverige idag som inte kan göra eller ge det man vill, trots att de sitter i ett värdefullt avbetalt hus. Ett bolån är en rätt billig kredit, som om man har kapital netto inte behöver kosta så mycket, ibland bör man behålla detta, i några fall kan man betala av det.
Genom att minska min exponering mot den volatila elmarknaden kan jag släcka den posten i min kalkyl, dvs när marknaden är ner 70% och jag kanske valt att inte arbeta, så behöver jag iaf inte fundera på de oundvikliga elräkningarna.
Miljö och klimat är inte utbytbara termer. Klimatet är globalt medan miljö oftast syftar på något lokalt.J JohanLun skrev:
Eftersom skatt och överföringsavgiften är proportionerliga mot överförd el så spar man även in där när man använder egenproducerad el.pacman42 skrev:
Eller syftar du på något annat?
Energiskatt och överföring bör helst vara högre än batteriets kostnader per kWh, annars blir värdet av batteriet snabbt lågt.P pmd skrev:
Jag var inte helt allvarlig som du kanske såg på smileyn, men jag ska vara det nu.F fribygg skrev:
Jag är inte tvärsäker men jag tror inte att kommun eller stat får finansiera sina elbolag med skattemedel. Det vore åtminstone oklokt.
