Nov-feb för två anläggningar med ca 3 mil emellan i SE3, 440 kWh respektive 400 kWh producerat. Vilket motsvarar mindre än 5% av årlig produktion. Skillnaden mellan anläggningarna är att den ena har majoritet av paneler mot sydöstlig och den andra i sydlig riktning.
Skulle sannolikt varit ca 50% mer med snöfria paneler om man jämför med tidigare års data.
Det är inte mycket produktion kontra vad husen förbrukar under dessa månader i uppvärmning. Men ska tilläggas att saldot man bygger upp under året via export täcker elhandelskostnaden fram till ca februari. Så blir inte så mycket att betala varje månad.
Skulle sannolikt varit ca 50% mer med snöfria paneler om man jämför med tidigare års data.
Det är inte mycket produktion kontra vad husen förbrukar under dessa månader i uppvärmning. Men ska tilläggas att saldot man bygger upp under året via export täcker elhandelskostnaden fram till ca februari. Så blir inte så mycket att betala varje månad.
Där håller jag med. Så fort någon talar om bra så handlar det om tyckande.E Eje_19 skrev:
Att beskriva det som andel av årsproduktionen säger mycket mer. Då är det ett kvantitativt mått.
Och givet data ovan så bör man kunna säga att Jan och Dec respektive ger ca 1% av årsproduktionen vardera.
Och det är kanske vad man kan räkna med i SE3.
Men det blir inget över till avskrivningarna av elanläggningen unde de månaderna och lite till. Det är ett av skälen till att det tar typ 15 år att få tillbaka investeringen i solpanelerna. I bästa fall.Walle85 skrev:
Elen är ju dessutom dyrare att köpa på vinterhalvåret när panelerna ger nästan ingenting…
2000kwh har jag, ca 20% av årsproduktion.Nissens skrev:
Batteriet köper billiga timmar och använder dyra, ca 1000kr rabatt i månaden vinter halvåret.
Redigerat:
Problemet är att man inte orkar kvantifiera avkastningen, i mitt fall exempelvis så kan man ju enkelt säga att avkastningen är vad jag hade betalat för elen, och besparingen på nätavgifterna men jag vet ju inte vad elen hade kostat mig, eftersom jag inte har ett parallelt liv i samma hus att jämföra med. Visst kan man höfta mot månadsmedel men det är knappast rätt heller.
Jag räknade här om dagen, hur det har gått med solceller 2025. Då räknade jag med 0 öra/kwh elpris för egenförbrukat el.D djac skrev:
Då överföringsavgift och skatt är rätt stor andel av besparningen tycker jag, att det blir inte helt fel. Inte helt rätt heller, men då har jag räknat konservativt.
Oktober till Mars, tror jag man kan faktiskt räknar med 1 kr/kwh (SE4).
Vad funderar du på, jag gör detta idag väldigt effektivt.E Eje_19 skrev:
I vintras blev det cirka 1000 kr billigare bara den posten.
För elmarknaden är ankkurvan dyr.D daVinci skrev:
Målet för elmarknaden är inte enbart att platta ut ankkurvan utan även minska eltopparna på kvällen.
Marknaden vill därför:
• Minska amplituden (skillnaden mellan botten och toppen).
• Minska rampen (hur snabbt produktionen måste öka på kvällen).
Elmarknaden vill tjäna pengar på att äta upp ankkurvan.
Lagring är den mest önskade lösningen
Elmarknaden ser lagring som det mest direkta sättet att “äta upp” ankkurvan:
Varför lagring är så attraktivt för marknaden
• Köper billig sol-el mitt på dagen → minskar prisraset.
• Säljer på kvällen → minskar pristoppen.
• Ger reglerkraft → minskar rampkraven.
• Stabiliserar nätet → minskar behovet av dyr reservkapacitet.
Det är därför du ser:
• Snabb tillväxt av batteriparker i Europa.
• Svenska aktörer (t.ex. Vattenfall, Uniper, Ellevio) investerar i storskaliga batterier.
• EU och Svenska kraftnät öppna upp marknader för FCR, aFRR och mFRR där batterier är extremt konkurrenskraftiga.
Kort sagt: marknaden älskar lagring eftersom den tjänar pengar på att äta upp ankkurvan.
Och jag älskar stor spread, speciellt vinterhalvåret.
Det snackas mycket om att paneler inte levererat vinterhalvåret men det gör ett batteri. Låg kraftigt under medelpriset i vintras. Kombinationen av dessa blir så att jag kan äta kaka och behålla den men också baka en ny
Batteri och solceller 💪
Det snackas mycket om att paneler inte levererat vinterhalvåret men det gör ett batteri. Låg kraftigt under medelpriset i vintras. Kombinationen av dessa blir så att jag kan äta kaka och behålla den men också baka en ny
Batteri och solceller 💪
Det som är intressent är att ställa den besparingen mot slitagekostnaden (per kWh) för batteriet - vad räknar du med för kostnad per kWh?Sittställning skrev:
/Krille
Genomströmningskostnaden ligger någonstans runt 20–40 öre/kWh beroende på vilka antaganden man gör kring cykler och livslängd.K Krille4 skrev:
Det som är mer intressant är egentligen spreaden mellan laddning och urladdning, eftersom det är där värdet skapas. Jag väljer därför att inte ladda ur batteriet förrän ett visst tröskelvärde uppnåtts.
Nästa steg jag vill bygga är en funktion som beräknar aktuellt energivärde i batteriet baserat på hur energin laddats in.
Exempelvis:10 kWh solel med väldigt lågt marginalvärde och 10 kWh nätladdat till 50 öre + avgifter ger ett blandat energivärde i batteriet. Då blir det möjligt att fatta smartare beslut kring när energi faktiskt ska användas, exporteras eller sparas.
I slutändan handlar det egentligen om ROI och hur snabbt investeringen betalar tillbaka sig själv. Kör man batteriet mer aggressivt får man högre slitage, men samtidigt också snabbare återbetalning. Jag ser personligen hellre att investeringen arbetar hårdare och betalar tillbaka sig tidigare än att minimera slitage till varje pris.
Efter första året får jag göra en analys på värdet av genomströmning och hur jag taktar. Hittils ligger jag på 6200kr i besparing i år exklusive maj och exklusive försäljning av el (bytt elavtal osv och väntar på slutreglering)