Då var det helg igen 
Solceller
Elräkningen blir billigare tack vare solceller och i slutändan ren vinst när avkastningen nått BreakEven, vilket tar ca 8 - 10 år för de flesta. Snabbare för de som förbrukar mycket av egen el. Därefter ren vinst i många år, då livslängden på solpaneler är ca 30 år. Avkastningen kan dock gå betydligt snabbare, helt beroende på egenanvändningen av elen man producerar.
Förstår man inte var avkastningen kommer från och inte kan se ekonomin med solceller så tar vi oss en titt på det hela.
Vi börjar med elpriset.
De antal kWh du själv förbrukar från solcellerna (eget uttag) tar du gånger elpriset plus moms. Utan solceller skulle du ju ha behövt betala för dessa kWh.
Detta lägger du på avkastningskontot.
Överföringsavgiften.
Detta är en avgift nätägaren tar per kWh som man köper. En avgift som faktiskt ofta kan vara högre än själva elpriset. Du ser priset på nätägarens faktura.
Du tar antal kWh från eget uttag gånger överföringsavgiften plus moms och lägger på avkastningskontot.
Energiskatten
Denna är i dagsläget 45 öre inkl moms per kWh för köpt el.
Detta betalar du inte för egenproducerad el. Ta därför antal kWh från eget uttag gånger 45 öre och lägg till på avkastningskontot.
Spotpriset
Detta är något vissa felaktigt ser som själva vinsten med solceller. Det är pengar man får för överproduktionen (exporten). Oftast dåligt betalt. Just nu ligger det kring 35 - 45 öre per kWh. Det kan ju inte alltid vara som augusti - september 2022 då en en månads spot tillgodo landade på 3000 - 4000 kr. för många. Men det kan hända igen. Vem vet med dagens oroligheter i världen.
Denna summa, (som du ser på elräkningen), lägger du till på avkastningen.
Nätnytta
Nu är vi framme vid något som kallas nätnytta. Det är en mindre summa på ca 10 öre per kWh du exporterat.
Ta summan som du ser på nätägaren faktura och lägg till avkastningen.
Ovanstående ger en avkastning på 8 - 10 år om du endast förbrukar 35 - 40% av din egenproducerade el. Här kan ett hembatteri komma in i bilden och öka den egna förbrukningen till det dubbla. Speciellt om du förbrukar mest på natten.
Men…
Det finns en annan spelare som dyker upp i allt fler hushåll som påverkar avkastningen avsevärt och det är laddhybrider och rena elbilar. Dessa gör av med el, mycket el. Genom att ladda bilarna med solcellerna gör att avkastningen inte längre hamnar på 8 - 10 år, utan snarare på 5 - 7 år beroende på hur många mil man kör. Behöver jag påpeka att det blir väldigt billiga mil när man laddar med solceller.
Lönsamheten beror alltså väldigt mycket på hur stor del av produktionen man använder själv.
Sedan kan man om man vill lägga in besparingarna från laddning av elbilen i avkastningen. Räkna på det
Trevlig helg !
Solceller
Elräkningen blir billigare tack vare solceller och i slutändan ren vinst när avkastningen nått BreakEven, vilket tar ca 8 - 10 år för de flesta. Snabbare för de som förbrukar mycket av egen el. Därefter ren vinst i många år, då livslängden på solpaneler är ca 30 år. Avkastningen kan dock gå betydligt snabbare, helt beroende på egenanvändningen av elen man producerar.
Förstår man inte var avkastningen kommer från och inte kan se ekonomin med solceller så tar vi oss en titt på det hela.
Vi börjar med elpriset.
De antal kWh du själv förbrukar från solcellerna (eget uttag) tar du gånger elpriset plus moms. Utan solceller skulle du ju ha behövt betala för dessa kWh.
Detta lägger du på avkastningskontot.
Överföringsavgiften.
Detta är en avgift nätägaren tar per kWh som man köper. En avgift som faktiskt ofta kan vara högre än själva elpriset. Du ser priset på nätägarens faktura.
Du tar antal kWh från eget uttag gånger överföringsavgiften plus moms och lägger på avkastningskontot.
Energiskatten
Denna är i dagsläget 45 öre inkl moms per kWh för köpt el.
Detta betalar du inte för egenproducerad el. Ta därför antal kWh från eget uttag gånger 45 öre och lägg till på avkastningskontot.
Spotpriset
Detta är något vissa felaktigt ser som själva vinsten med solceller. Det är pengar man får för överproduktionen (exporten). Oftast dåligt betalt. Just nu ligger det kring 35 - 45 öre per kWh. Det kan ju inte alltid vara som augusti - september 2022 då en en månads spot tillgodo landade på 3000 - 4000 kr. för många. Men det kan hända igen. Vem vet med dagens oroligheter i världen.
Denna summa, (som du ser på elräkningen), lägger du till på avkastningen.
Nätnytta
Nu är vi framme vid något som kallas nätnytta. Det är en mindre summa på ca 10 öre per kWh du exporterat.
Ta summan som du ser på nätägaren faktura och lägg till avkastningen.
Ovanstående ger en avkastning på 8 - 10 år om du endast förbrukar 35 - 40% av din egenproducerade el. Här kan ett hembatteri komma in i bilden och öka den egna förbrukningen till det dubbla. Speciellt om du förbrukar mest på natten.
Men…
Det finns en annan spelare som dyker upp i allt fler hushåll som påverkar avkastningen avsevärt och det är laddhybrider och rena elbilar. Dessa gör av med el, mycket el. Genom att ladda bilarna med solcellerna gör att avkastningen inte längre hamnar på 8 - 10 år, utan snarare på 5 - 7 år beroende på hur många mil man kör. Behöver jag påpeka att det blir väldigt billiga mil när man laddar med solceller.
Lönsamheten beror alltså väldigt mycket på hur stor del av produktionen man använder själv.
Sedan kan man om man vill lägga in besparingarna från laddning av elbilen i avkastningen. Räkna på det
Trevlig helg !
Denna är den bit som är "svårast" eller kräver mest arbete att få helt korrekt.B Bruzze skrev:
Enklaste sättet är att, som många gör, att multiplicera med det snittspotpris man haft för månaden. Men detta kan bli skevt sett till att då de flesta har som högst självförsörjning (mitt på dagen) är spotpriset som lägst.
Detta gäller speciellt för anläggningar med merparten paneler mot söder utan batteri.
Har man merparten av panelerna mot öst eller väst kanske man till och med räknar för lågt när man tar månadens snittspotpris då pristopparna är på morgon och kväll.
Med rätt data går detta såklart att få helt korrekt, men inte lika lätt som övriga poster.
För export är det spotpris som gäller.Walle85 skrev:
För import utgår jag från månadsrörligt, eftersom det är det faktiska alternativet för mig och för de flesta andra. Därför är det rimligt att använda det som beräkningsgrund. Spotpris blir i praktiken mest relevant vid export.
Jag har tittat på att väga mot faktisk användning per timme eller kvart, men det blir fel i mitt fall eftersom det inte är alternativet jag jämför mot. Jag kommer inte sitta med kvartspris utan sol och batteri, så den modellen speglar inte min verklighet.
Däremot är det intressant som analys. Till exempel på vintern när batteriet laddar på billiga timmar och laddar ur på dyra, då förskjuts min användning mot de dyraste timmarna. Räknar man på spot i det läget ser återbetalningen bättre ut jämfört med att använda månadsrörligt.
Kortfattat, även om alternativkostanden kan vara spotpriset speglar det inte verkligheten för hur jag väljer avtal.
Ja så är det såklart, detta gäller förstås bara de som har spotpris sedan tidigare. Då blir det fel att titta på fakturan och ta det som står där. De som kommer från månadsrörligt kan säkert jämföra mot data från elhandelsbolaget eller Nordpoolsnitt eller liknande.
Det jag ville komma fram till var att spotpris varierar under dagen och att då säga att varje egenförbrukad kWh är värd det man har på sin faktura för månaden inte reflekterar den faktiska kostnaden man skulle haft utan solceller och med spotprisavtal. Utan vill man få detta helt rättvist så måste man logga detta timme för timme eller kvart för kvart vad man sparar på sin egenanvändning.
Export är ju såklart lätt att få ett korrekt värde för då det står på fakturan vad man exporterar för.
Det jag ville komma fram till var att spotpris varierar under dagen och att då säga att varje egenförbrukad kWh är värd det man har på sin faktura för månaden inte reflekterar den faktiska kostnaden man skulle haft utan solceller och med spotprisavtal. Utan vill man få detta helt rättvist så måste man logga detta timme för timme eller kvart för kvart vad man sparar på sin egenanvändning.
Export är ju såklart lätt att få ett korrekt värde för då det står på fakturan vad man exporterar för.
Med solceller kan man kommer ner i inköpt el. Är det under 8.000kwh/år, kan man byta elavtal med lägre abonnemang och högre överföringsavgift. (EON)B Bruzze skrev:
Vi är nere på 3.600kwh inköp av el; då blir överföringsavgift och energiskatt tillsammans ca 1.35 kr/kwh.
Så värdet av egenförbrukning blir 1.35 kr plus spot.
Abonnemang ligger då på 2.725 kr/år.
Sen elen man säljer.
Visst, om vi nu skulle köpa badtunna och ökar egenförbrukning, skulle det se "bättre" ut, men ...
Jag tror i dagsläge inte på batterier.
Otroligt lågt, du har andra problem än att tänka på batteriet 🙄H he-peter skrev:
Skulle tro att många med spotpris betalar mer än månads snitt. Baserat på känsla enbart.
Tycker det känns väldigt svårt att flytta så mycket förbrukning att jag får en meningsfull skillnad mellan kvartspris / rörligt utan solceller och batteri.
I mars blev det 45 öre i snitt för mig, tror se4 låg på runt 85 öre. Värdet av egen förbrukning drog iväg massvis dock.
Min EON app visar hur mycket jag sparar, eller förlorade på timpris vs rörligt.Sittställning skrev:
Jan: sparat 49 sek
Feb: sparat 83 sek
Mar: förlorad 31 sek
På sommarhalvåret blir det nästantill omöjligt att sparar med timpris med solceller, då man köper bara på natten och det är ju på natten där elen kostar.
Känns mer, att timpris disciplinerar ens användning. Man avvaktar tills elen är billigare och på så vis fyller man tvättmaskin eller diskmaskin lite extra mycket osv
Använder man elen sparsamt, är det egentligen inte lönt med timpris.
Smidigt, jag hade aldrig klarat av att få ihop livet och leva på kvartspris. Arbetar man och har barn och djur så går det inte att planera all tvätt till dom billigaste kvartarna. Det är som att slå på "hard mode" på livet.H he-peter skrev:
Batteri blir som att skifta över det till "easy mode" utan ansträngning i princip, även om jag ändå planerar mer än jag gjorde med rörligt månadspris.
Med timpris är framförallt matlagning på kvällen boven. Och det kan man ju inte avvaktar med om man har barn, som vi har.
Ja, batteri är definitivt bättre komfort.
Och så tänkt är det ju en billigt uppgradering av livets komfort. Som förmodligen inte kostar något alls, eller kanske även tjänar en liten slant.
Jag räknade och fick som resultat, att vi "tjänar" ca 1.500 kr/år på ett litet 10kwh batteri, om vi måste köpa ett nytt batteri efter 10 år. (4.500 kr - 3.000 kr )
Jag har gjort några mätningar och el för matlagning kostar runt 10 till 30 kr beroende var det blir och hur priset står. Så det är ju rätt billigt ändå, om det är 4 som äter.
Jösses, vi pratar långsiktiga investeringar. Vad tror du den bilden säger? Absolut ingenting…D Dilato skrev:
Direktavkastande aktier är för övrigt inte bättre än andra. De som inte har direktavkastning får värdehöjning i aktievärdet istället…
Endast 0,6%, alltså 6 av 1000 aktiva fondförvaltare får bättre avkastning än globala indexfonder över tiden. Det är fakta enligt ”rikatillsammans” som hänvisar till forskningsresultat. Vissa andra säger att det är 10-15%, men det är ändå oerhört få.
Och då är fondförvaltare ”experter” - amatörer lär vara ännu sämre.
Så, börsen är aldrig riskfri, men globala indexfonder är betydligt lägre risk och högre sannolikhet för mycket bättre avkastning än vad solpaneler/batterier ger.
Det glädjer mig att kunna instämma i vad du skriver.Nissens skrev:
Likafullt överväger jag att ta ut lite kapital ur en global indexfond som gått bra och kanske satsa dem i egen elproduktion, det kan ju sprida riskerna något och det skulle kännas bra att casha ut innan en större nedgång.
Varför är det okej att anta börsen kommer gå bra framåt. Men att anta elpriserna kommer vara knas är dumt?
Min besparing på batteri/solcell är helt skattefri samt höjer min levnadsstandard men till än lägre kostnad än din. 3kwh vs 40kwh och vi har också elbil
5 år betalade mina celler sig på.
Låter som en ypperlig ide. När tidningarubrikerna haglar om höga elpriser helatiden skrattar jag hela vägen till banken.F fribygg skrev:
En intressant analys jag hade velat göra är att beräkna att man stoppar tillbaka mellanskillnaden på börsen efter att man investerat i celler+batteri. Att man då sparar tillbaka summan och se vad skillanden faktiskt är.